Jag blir så less på alla sportfånar. 👿
Inte nog med att vi plågats med vinter-OS ett par veckor, nu är det snart dags för Vasaloppet – om det inte regnar bort.* Det hjälper inte att jag är helt ointresserad, för alla resultat (varande och blivande) stöts och blöts i alla medier.
Jag kan inte se eller lyssna på en enda nyhetssändning utan att sport av något slag nämns. Detta trots att sporten har egna program, där de minsann inte tar upp läget i t ex Kiev eller Uganda, eller väderprognosen (för att jämna ut det förhållandet att sport nämns i vanliga nyheter).
Det är jämställt med tortyr att lyssna på en lagledare/tränare/whatever i den utsträckning jag fick göra igår. Han malde på om hur laget fungerade, vilka spelare som var i toppform, nya spelare, gamla spelare, matchresultat, o s v, i minst 20 minuter. Jag ville bara dö.
Till min stora förtjusning läste jag i mina nyhetsfeeds (det räcker så bra med rubrikerna) i morse att laget förlorat sin match igår. He he. Hälften så mycket käft kanske skulle ge bättre spel. 😈
Lär av en Mästare!
[tags]sport, självskryt, dä ä bar å åk[/tags]
*) Man kan ju alltid hoppas…
