Månad: april 2014

Äntligen är rullgardinen i köket på plats! 🙂

A hjälpte mig skruva upp den igår, efter att vi ätit middag. Det gick snabbt och lätt, och nu är köket mycket ljusare och trevligare är tidigare. Dessutom – en inte helt oviktig sak – kan man äta middag utan att ha solen i ögonen, då rullgardinen dras ner.

Fotot blev väldigt mörkt, men det blir så när man är inomhus och fotar mot fönster i dagsljus. Egentligen skulle jag tagit en bild på golv och skåpdörrar också (utan fönster), för att ni ska se hur ljust allting blir. Ja, ja. Nog om detta. Rullgardinen kommer från Jysk, ifall någon undrar.

Idag upplever jag en känsla av deja vu. Det är bara jag på plats på min avdelning, just nu. Två är på kurs (en annan kurs än den igår), en är ledig och en sitter i sammanträde resten av dagen. Och här sitter jag och ”håller ställningarna”.

Plötsligt händer det…! Jag (och A) blev bortbjudna på påskafton! 🙂 Själv har jag tackat ja, men A har inte bestämt sig. Han menar att det beror på hur hans mage mår den dagen. Vi får väl se. Jag är bara glad om jag slipper laga mat någon dag.

På tal om mat: om man ska undvika ”stekt mat”, räknas ugnsmat som stekt? Jag tillagar ju ofta mat i ugnen, sådant jag annars måste steka på spisen. Förvirringen är total. 😕

[tags]rullgardin, deja vu, påskafton, ugnsmat[/tags]

Eftersom jag missade dagens shopping i L – som de andra hunnit med – så kände jag för att trösta mig en smula. Med en ny handväska. 😉

Det syns inte så bra på bilden, men mellersta raden med ”nitar” är inte nitar, det är bling! Stora strasstenar som blänker i solljuset! Lite bling i vardagen gör underverk för humöret! 😆

Den är något mindre än väskan jag tidigare använt, men det viktigaste ryms – och det är huvudsaken. Nu använder jag den bara med handtag, men det följde även med en axelrem. (Jag satte inte dit remmen, då den bara är ivägen när jag inte använder den.)

[tags]handväska, bling, axelrem[/tags]

Det är underligt tyst och stilla på jobbet idag.

Vi är ungefär fem-sex stycken kvar i huset, alla andra är på utbildning i L. Jag skulle egentligen ha följt med men var tvungen att hoppa av, p g a ”personliga orsaker”. Så på min avdelning är det bara jag som håller ställningarna*, jag tror nästan jag är ensam på hela våningsplanet?

Dagens största uppgift är ett utskick jag måste få iväg. Sedan är det bara att ta itu med de vanliga arbetsuppgifterna, som samlats på hög medan jag förberett utskicket. Dessutom har jag planerat att ha långlunch, gärna en paus hemma på bron med näsan mot solen och katter runt fötterna. Kanske en glass? Nä, det är för kallt. Stryk detta.

Jag sov lite för länge i morse, så min vanliga koffeinnivå har inte uppnåtts än. Trots att jag nyss kommit från fikat, vill jag ta mig ännu en kopp kaffe. 🙄 Så går det när man snoozar och snoozar och till slut slår av – men ska bara vila en minut till… Då hinner jag inte med kaffet hemma.

Jag var tvungen att köpa mig ett nytt diadem i morse, då det jag tidigare använt plötsligt gick av. Nu har alla tre Walmart-diademen gått åt, frid över deras minne. 😉 Jag har ett gammalt, slätt, plastdiadem hemma, som jag använder när jag tvättar ansiktet. Det får helst inte gå sönder, så jag använder inte det i vardagslag. Nu blev det ett svart diadem med rosett att använda till vardags istället.

[tags]ensam, långlunch, försoven, kaffe, diadem[/tags]

*) Jag har dessutom stängt telefonen, så tystnaden slår nästan lock för öronen på mig. 😉

Efter en stunds tomgång…

Trots att solen värmer när den kommer fram, så är det riktigt kallt på nätterna. I morse var det sådan där tunn, omöjlig att skrapa, frost på bilrutorna. Det var bara att köra en olaglig tomgång mer än en minut för att få sikt genom rutorna.

Veckan matsedel är klar. Återstår bara att handla hem det som behövs, efter jobbet idag. *suck* Jag har en lång handelslista idag igen, så lång att jag måste skriva om den då allt inte rymdes. Typisk lista i min närhet: stor stil i början, liten knappt läsbar stil i slutet.*

Helt plötsligt under helgen kom jag ihåg en blogg jag tidigare följde, som jag nu inte alls sett till på länge. Vart tog den tjejen vägen? Jag kollade upp hennes blogg, och hon hade lagt av med bloggandet. Hon hade ett sista tack-och-hej-inlägg, och det är ju bra. Då vet man vad som hänt och att det inte kommer mer därifrån.

Jag har tidigare följt folk som helt plötsligt bara slutat, pang-bom, och man får aldrig veta vad som egentligen hände. Blev h*n less? Dåligt med tid? Hände något allvarligt? Om det tunnar ut så nya inlägg kommer med några veckors/månaders mellanrum, så kan jag förstå att intresset/tiden tagit slut, men när det går från (minst) ett inlägg per dag till ingenting – vad hände?

Det är klart, nu går fler och fler över till FB och slutar med bloggandet. På Fejjan får man snabb respons på det man skriver eller visar på bild – och gillanden! *wooo-ooo* *gör vågen* Visst blir det en större egoboost att bli ”gillad” men samtidigt visar det ju bara att folk bläddrat förbi i sitt nyhetsflöde. Ett aldrig sinande nyhetsflöde… 🙄

Jag ser ju hur jag själv gör. Skriver sällan något, och när jag gör det är det något utan värde, gärna med en bild av en katt. 😉 Gillar andras inlägg – främst de med bild – till höger och vänster, grattar på födelsedagar. Jag känner mig helt enkelt inte hemma på FB, vill inte dela mitt liv med de som bor där, går inte med i alla grupper jag blir inbjuden till.

[tags]frost, matsedel, avslutade bloggar, Facebook[/tags]

*) Jag kan skriva hela listan med liten knappt läsbar stil istället. Då ryms allt och jag får försöka lista ut vad jag själv skrivit medan jag snurrar runt med min varuvagn i affären…