Siri, 1998-2017
Nu är det över. Siri, som i bloggen kallats madamen, är avlivad.
Hon var 19 år, så gott som döv, såg dåligt och var styv i lederna. Värst av allt var att hon rasade i vikt sista året, trots att hon hade god aptit. På slutet var hon bara skinn och ben och fluff – som att lyfta en påskfjäder.
Som matte måste jag ta det tunga beslutet. Hon höll ju på att svälta ihjäl framför ögonen på mig. Jag har gruvat mig och många tårar har fällts, både före och efter.
Jag höll henne i famnen när det var dags, och veterinärerna var hur gulliga som helst. Sedan kunde jag fara hem och bryta ihop i lugn och ro.
Froppisen har sökt henne lite grann, men jag tror inte saknaden från hennes sida är så stor. Inte än, då hon är van att Siri var mycket utomhus. Själv föredrar froppisen innelivet.
Siri hamnade hos mig när jag egentligen sökte en korthårig hane – och så blev det en långhårig hona! Det var ren och skär livräddning, då den som tagit henne som kattunge inte ville ha kvar henne längre.
Vi fick många fina år tillsammans, och nu har hon fått ett fint slut.
[tags]katter, Siri[/tags]
Lider med dig. Det är så tungt. Men det måste göras. Vi kan inte tvinga dem att leva bara för vår skull. Hon skuttar runt i katthimlen nu, ung och frisk.
Tack!