Plötsligt upptäckte jag ett missat samtal* på mobilen i söndags morse förmiddag. Från B, som jag inte hört av på hela veckan?!? Det visade sig att hon och gossarna skulle komma förbi och äta lunch hos mig, för att sedan ha en lekträff med andra mammor och barn här ”hemma”.
Jag snodde ihop en snabblunch när de kom, så hann jag träffa småtrollen en stund. När de skulle åka vidare, till friluftsområdet L, frågade lille J om jag skulle komma. Jag svarade först nej, men sedan de åkt iväg ångrade jag mig. Nog hinner jag sitta hemma tillräckligt mycket – nu hade jag ju barnbarn att träffa!
Det var ett modigt gäng som samlats, för att klättra lite i slalombacken i kyla och dimma. De små rullade både uppför och nedför bergssidan 🙂 men de höll sig varma och hyfsat torra, och fick använda en hel del energi.
Vattenpölar är magnetiskt tilldragande på småbarn, och lille E hann ta ett dopp. Som tur var, var pölen så grund (ca 1 cm) att han bara blev lite blöt och lerig på framsidan av jackan. Sedan började alla barn ha kapplöpning genom pölarna, som sträckte sig några meter. Ja, ja. 😉

När vi gick in i grillkåtan, bad jag mina småtroll att sitta bredvid varandra så jag kunde ta en bild. De satt snällt bredvid varandra i ca 3 sekunder, sedan var det full rulle igen. Inte nog med att det var fullt med andra barn att leka och springa med, det fanns också två hundar i sällskapet. Lyckan var fullständig! 😆
Så min lugna och fridfulla helg fick ett perfekt energiavbrott! Jag behövde verkligen piggas upp i gråvädret!
[tags]mormor, barnbarn, utelek[/tags]
*) Jag hörde nog inte mobilen p g a eltandborsten som väsnades i min mun just då.
Det har varit på gång länge, men nu har jag äntligen fått tummen ur r*ven och kört bort lite sorterade sopor till återvinning. Observera att på bilden ser ni inte det jag har i hallen, eller det jag redan lastat i bilen. Mitt hem blev väldigt ljust och luftigt när jag fått bort allt – hur nu det kan komma sig…? 😉
Snart dags igen. Jippi. Eller kanske inte.
De nya sofforna:
Soffbordet är förstås på plats igen, jag hade bara flyttat bort det för fotograferingen. Nu kommer jag bara att göra små justeringar av soffornas placering, helst någon gång när A (eller någon annan) kommer förbi. Det är mycket lättare att flytta matta/ soffor om man är två – en som lyfter i soffan och en som drar i mattan.
Froppisen storgillade sofforna! Inte bara för att det är klösvänligt material (…hmmm…) utan hon lade sig och spann jättehögt när vi provmyste en stund. Hon har lite problem med ryggstöden, då det nu är lösa dynor. På de gamla sofforna var det fasta dynor i ryggen (och sitsen) men hon vänjer sig snabbt.