Ur led är tiden

Nu tror jag att jag ställt om alla klockor som inte ställt om sig själva…? Samma visa varje gång det ställs om mellan sommar- och vintertid; det är alltid någon klocka jag missar. Faktiskt har jag – hör och häpna! – ställt om klockan i bilen redan i morse! Den brukar annars alltid bli kvar i den gamla tiden några extra dagar.

A fick “önskemiddag” igår, då jag var sen med maten. Det blev köttfärslåda, ett säkert kort. 😉 Eftersom han är ledig både måndag och tisdag efter sin jobbhelg, har jag nu rester till middag två dagar i rad! *lycka* Det uppvägs av att jag redan nu försöker planera vad som ska tillagas och ätas under helgen, ifall B och gossarna kommer. Helst inte pasta och/ eller korv – det äter de tillräckligt av hemma.

Froppisen har återupptäckt badrumsgolvet, nu när det blivit kallgrader ute så golvvärmen slår igång. 😉 Härligt, härligt men farligt, farligt – en vacker dag (eller rättare sagt natt) kommer jag att trampa på henne när hon ligger på mattan framför toastolen. Dessutom har hon börjat höra dåligt, så hon är ännu långsammare att flytta sig än hon varit förut.

UPDATE
Jag glömde förstås vädret, för den som är intresserad: klart och soligt, med ett par minusgrader. Min bil fortsätter som den brukar på vintrarna: lägger ett tunt islager på insidan av rutorna… 🙄 Det blir så när den värms upp under natten och sedan får står ute utan värmare i kyla hela dagen. Ja, ja. Den torkar nog upp invändigt vilket år som helst. Än har det inte rostat hål i golvet. 😉

4 reaktioner till “Ur led är tiden”

    1. jag brukar komma ihåg bilklockan, men det är alltid någon klocka jag glömmer. Den här gången har jag glömt ställa om micron – men där använder jag bara tidtagaruret (“värm 3½ minut på full värme” – det klara jag nog utan att själva klockan visar rätt tid).

Kommentarer inaktiverade.