Igår ringde jag ett samtal, där jag hamnade i en väldigt mystisk telefonkö. Först hade jag nummer femtielva i kön, med beräknad väntetid 32 minuter. 🙄 Jippi.
Sedan, allt eftersom jag steg högre och högre i kön, förlängdes väntetiden mer och mer?!? När jag var nummer fem fick jag veta att väntetiden var 49 minuter??? Nu tog det inte 49 minuter från den tidpunkten innan jag fick svar, utan de måste ju mena tiden för den som ringer upp just då? Förvirrande, i all fall.
Nå, jag kom fram och fick mitt ärende uträttat utan minsta problem, så jag är nöjd – trots lång kötid. Idag fick jag ett mail med bekräftelse på ärendet, så jag har det svart på vitt, dessutom.
Från det ena till det andra, jag tror jag måste fara och handla idag igen. Och sedan dessutom typ på måndag, för att bunkra färskvaror (mjölk, bröd, etc) inför julen, då jag planerat att inte röra mig utanför huset. OK, ut på altanen för att röka, men inte annars.
Jag får bita i det sura äpplet och ringa förra vinterns traktorkille för att – förhoppningsvis – få gården uppskottad innan jul. Speedy släpar magen i snön hela vägen från gatan till garaget, och kommer det lite till så fastnar han nog. Nu har det ju slutat snöa för ett par dagar sedan, och kylan har kommit, så det är inte många traktorer i snösvängen just nu.
Jag förväntar mig inte att traktorkillen kommer enkom och skottar min gård i den här kylan, om han inte har andra ärenden med traktorn i närheten. Dessutom måste skottningen passas in när inte A jobbar (eller eventuellt sover över), eftersom hans bil annars står i vägen. Nå, i värsta fall får jag skotta själv, även om jag inte vill.