Månad: januari 2020

Igår när jag kom hem efter jobbet upptäckte jag att glödlampan på bron behövde bytas. Nå, jag hittade in ändå, tack vare gatlyset som gav mig lite ledljus. Försökte mig på att klättra lite på hushållsstege ute på bron för att nå upp till lampkupan, men gav upp. Dels ville inte mina knän klättra, dels var det så mörkt att jag inte såg om stegen stod med ena benet på dörrmattan eller om stegen var vinglig av sig själv.

OK – jag ville inte göra det ensam i mörkret, ifall jag skulle ramla. Jag kanske kan fixa det under lunchen idag, då det är ljust. Då ser folk som passerar efter gatan att jag ligger nedanför trappan om jag faller, för i mörkret – utan brobelysning – ser man inte in på gården framför bron p g a snökarmen.

Jag ska verkligen inte måla upp det värsta scenariot, men det kan ju hända. För någon dag sedan hade vi en diskussion på jobbet om olyckor som kan hända när man är ensam och hur länge det tar innan någon skulle sakna en. Somliga har ju t ex män som jagar ensamma, med eller utan hund, och skulle kunna bli liggande länge i ett skogsområde med brutet ben om mobilen inte har täckning.

Det är ju så att under en arbetsvecka skulle mina jobbarkompisar definitivt sakna mig, då jag alltid meddelar om jag ska vara ledig eller blir lite senare än vanligt 😉 till jobbet. Om jag skulle råka ut för något en fredag efter jobbet, när A har ledig helg, så skulle jag få ligga till måndag morgon. Jag försöker att komma ihåg att ta med mobilen när jag går i källaren, men det är inte lätt när jag oftast inte har fickor på kläderna.

Nå, nu ska pessimist-jag inte blomma ut i full storm, utan istället berätta om vädret. 😉 Det är ett par plusgrader men blåser friska vindar, så nu är all den uppluckrade snön/ isen blank och hård igen. *suck* Vintrarna är inte vad de varit. Men vi brukar få en meter snö varje vinter, den kanske kommer i mars/ april?

Tidigare har det kommit ett par tre decimeter snö, men den snön har smält ihop av värme och regn så det är en tjock isskorpa överallt. De som har renar måste stödutfodra dem, då renarna inte tar sig ner till betet genom islagret. Förutom skaren som bildats ovanpå snön, är det is ända nere mot marken.

Jag läser/ lyssnar på ”Den sista änkan” av Karin Slaughter just nu. Den är lite för mycket terrorist för mig, men bra ändå. Jag gillar seriemördare (i bokform! 😆 ) men har en stor laddning med böcker att ta itu med senare. Det finns säkert en eller annan seriemördare som väntar på mig där. 😆

Alltså, alla som gillar att läsa borde ha en läs & lyssna-tjänst! Själv använder jag BookBeat men det finns flera andra. Jag kan lyssna (händer oftast) eller läsa på mobilen/ surfplattan hur mycket som helst utan att det kostar mer. Problemet är bara att ha tid för alla dessa böcker… 🙄

UPDATE
Jag hade tur! A var hos mig när jag kom hem på lunch, så han bytte lampan åt mig! 🙂

Alltså, jag gillar att höra regnet smattra mot altantaket – men inte i januari?!? Vad har hänt med vädret, egentligen? Det är inte vad jag väntar mig den här tiden på året.

Lagom tills jag äntligen kom mig iväg mot jobbet, hade regnet blandats upp med blötsnö, så det kan bli mer snö under dagen. En fördel med de varma graderna (och den varma nederbörden) är att det löser upp den hårda isen jag tidigare haft på gården. Nu är det inte halt där längre.

Det var en tuff dag igår. Först allt jobb som ramlade över mig, lösenord att komma ihåg, rutiner att följa. Sedan, direkt efter jobbet (som drog ut på tiden), var jag tvungen att åka till farbror K, som beställt grejer med mig.

Efter besöket hos honom var det bara att åka och handla. Jag hade ju gjort en handelslista och tveksam matsedel, men nu blir det lite ordning i Snigelskalet med maten den här veckan. Jag var inte hemma förrän efter halv sju, och då hade jag som tur var kommit ihåg att köpa varm korv och bröd – snabb middag.

Efter maten var jag som en urvriden trasa och parkerade mig på soffan. Javisstja, nu är det slut (uppehåll?) med de engelska husvisningarna, de visar ”Nord och syd” istället. Den serien ids jag inte se igen, då varken krigs- eller kärlekshistorier intresserar mig. Jag har ju sett den för många många år sedan. Det räcker.

Sådärja, nu är allt som vanligt igen! Jag har kollat igenom post/ mail och post-it-lappar, fört in kommande möten i kalendern och fikat. Det känns redan som att det var länge sedan jag var ledig. 😉

I morse snoozade jag lite för länge, men jag har ju flex så det är inget att oroa sig för. Värst var att jag hade garderoberna fulla med ingenting att ha på mig (som vanligt) men jag hittade kläder till slut och slapp alltså gå naken till jobbet. 😆

Gårdagens vegoschnitzlar blev alldeles utmärkta! Jag provade skiva, panera och steka aubergine, för att se om det passar mina smaklökar bättre. Tidigare har jag försökt att steka aubergineskivor (utan panering) och inte gillat dem, men med panering blev de riktigt goda.

I morse vad det nollgradigt, alltså varmare, och snön som tidigare lagt sig i bakhåll över isfläckarna hade blivit varm och fäste mot underlaget. Jag ramlade alltså inte på väg till bilen, trots att jag var våghalsig och inte iddes ta med en sandbehållare (sanddunk?) över gården.

En sak som jag glömde göra under ledigheten, var att byta handväska. Jag har ju några att välja mellan *host host harkel* och tänkte plocka fram en mindre modell. Dessutom behöver min (stora) handväska rensas, då jag har massor av skrot bra-att-ha-grejer i den. Jag klarar mig gott med en mindre väska. Då kan jag inte samla på mig så mycket att bära runt, heller.*

Jag glömde berätta att även om jag tog ner julljusslingan från altanen, så satte jag upp den andra ljusslingan istället (den med små ljusbollar). Det blir så mörkt på altanen annars, och jag tycker det är trevligt med lite extra belysning. Gatlyset en bit bort ger ingen myskänsla. 😉

---

*) Hela det här stycket visar att jag verkligen vill köpa en ny väska, men då måste jag först göra mig av med någon. Jag har bestämt att för väskor gäller en-in-en-ut, då antalet krokar på väggen där jag skyltar med mina väskor är begränsat. Det ryms ingen mer nu.