Jag startade semestern med att stoppa i mig en hel gurka som TV-godis en kväll. Min kollega A har växthus och beklagade sig över att alla gurkor mognar samtidigt – de hinner inte äta upp dem innan det fyller på mera i kylen – så jag ställde gärna upp! Gurkexpressen 😆 åkte förbi min postlåda på kvällen, och vips var TV-kvällen räddad. 😉
För den som undrar vad jag hade i äggkopparna, så var det sådant jag hittade i kylen: (bakifrån och fram) BBQ-grillsås, hamburgerdressing, bearnaisesås och aioli. Gott var det och jag blev proppmätt, en bieffekt jag inte riktigt räknat med. Alltså, en gurka är ju typ 95% vatten – jag hade inte räknat med att bli så mätt, men spela roll. Det var gott ändå!
En morgon när jag vaknade och tog på mig glasögonen, kände jag att det inte kändes riktigt rätt. Det tryckte lite konstigt på höger sida av näsan? Hupp! En sådan där ”plopp” hade trillat bort utan att jag märkt det, så det var bara att ta det svåra beslutet om jag skulle åka till K eller L för att få nya ”ploppar”. (De heter ”sadlar” på optikerspråk, men jag kallar dem ”ploppar” ändå.) K är närmare (”bara” 7½ mil enkel väg) men L var också lockande. Min optiker finns i L, men ”ploppar” går att fixa hos vilken optiker som helst.
Eftersom det hade brutit ut feber med huvudvärk så lille J skulle covidtestas, bestämde jag mig för att det skulle bli K i alla fall. Även om jag fått båda sprutorna så är det onödigt att hälsa på hos B om det skulle visa sig vara covid. Lång historia kort: lille J visade sig ha………. vattkoppor! De bröt ut som utslag efter någon dag, så jag gratulerade B att nu vet hon (och pojkarnas pappa) vad de ska göra i sommar: vabba. Så gick det för mig när hon och A hade vattkoppor en sommar för många år sedan.
