Så här innan semestern drar igång (4 dagar kvar!) har jag kommit på att klämma in en extra ledig dag på fredag (3 dagar kvar!) baraföratt. Den här veckan spricker min avdelnings köksschema, då det bara är jag kvar att sköta det på fredag – den dag jag jobbar hemifrån. 🙄 Nu har jag bestämt mig för att lämna fredagsröran åt dem som har köket nästa vecka. Sådetså. Dessutom ska jag passa på att klämma in den extra lediga dagen på fredag – inte för kökets skull – eftersom jag annars lätt glömmer att ta ut den. (Det är en sådan sorts ledig dag som inte går att spara till nästa år, som semester och komp.)
Min chef går snart på semester, antingen ikväll eller imorgon kväll. (Jag minns inte om onsdag är första semesterdagen eller sista arbetsdagen.) Hon behöver vara ledig och se över sina prioriteringar, helt klart. Nu har hon använt en massa energi för att lista ut vem/ vilka från en annan avdelning som kan ta hand om köket på fredagen då ingen av oss är på plats?!? 🙄 Hallå-å??? Jorden till chefen – världen går inte under om röran blir kvar till måndag, så nästa veckas gäng får ta hand om den.
Jag har blivit så lättrörd den senaste tiden. Igår pratade jag med en kollega från en annan avdelning och började gråta mitt i eländet (ja, det var faktiskt riktigt elände vi talade om), men jag har blivit en riktigt piplisa över huvud taget. Om jag t ex läser något behjärtansvärt, typ någon som fått eller gett hjälp åt en annan person, så blir jag rörd och tårögd för minsta lilla. Jag förstår inte vad som tagit åt mig. Är det hormoner? Biverkningar av mediciner/ viktsprutor? Stressymtom? Det kommer bara rullande över mig då och då, jag får försöka gömma mig på toaletten (om jag är på jobbet) medan jag torkar tårarna och diskret snyter mig – och så går det över lika snabbt som det började?!? 😯 Jag förstår verkligen inte vad det är som händer.
Dagens lunch blev en snabb ihoprörning av vad som fanns tillgängligt: Keso, honung, havregryn och djfr bär. Jag vet, det blir inte roligare än så här. 😉 Eftersom jag ägnade så lite tid som möjligt åt matlagning och undanröjning/ disk igår blev inget förberett i tid, utan jag har bara slängt ner det som behövdes i Kesoburken innan jag for till jobbet i morse. Med lite tur hinner bären tina innan det är dags att äta dem. 😳 En fördel är i alla fall att jag blir ordentligt mätt av havregrynen när de sväller i magen (jag dricker mycket vatten, både före, under, och efter lunchen).
Nu ska jag göra en utflykt från mitt kontor, och den planeras nästan som en semesterresa:
- lasta de papper som ska kopieras i korgen på Kalle
- passera personaltoaletten på väg genom korridoren
- hissen ner till köket för att ställa in min lunch i kylen
- ta mig en välbehövlig kopp kaffe
- åka upp igen och gå till kopiatorn/ skrivaren
- kopiera och skriva ut det som behövs
(Rapport efter den Planerade rutten: jag glömde gå till kopiatorn, fastnade i en diskussion i fikarummet med några andra.)
UPDATE
Jag kan uppenbarligen inte kombinera att gå till skrivaren/ kopiatorn med att göra något annat ”längs vägen”. Nu har jag glömt det igen – gick bara till toaletten och sedan tillbaka till kontoret igen. Ja, ja. Jag får göra en ny promenad längs korridoren, med endast kopiatorn som ärende. 🙄 Just nu är jag sjukt less jobbet och längtar ivrigt efter semestern. Samtidigt pågår nedräkningen för fullt: 10 månader och 17 dagar kvar! 🙂
