Jaa-happ. Där kom den, den första frosten för i år. Självklart kommer den alltid när jag egentligen är försenad och inte riktigt har tid att skrapa bilrutorna, men som tur var satt inte frosten fast så hårt den här gången. Nå, jag tog mig till jobbet och kommer att ta mig hem så småningom också. 😉
Vägningen i morse vill jag inte tala om, inte alls, men bara för ordningens skull ska jag berätta att vågen visade +1 kg. Uppgång igen! *irriterad* Inte nu för att 1 kg är speciellt mycket, men ändå. Ännu mer irriterande är att vi är flera på jobbet (från olika avdelningar) som gått ner ganska mycket i vikt, men det är – såvitt jag vet – bara jag som går på viktsprutor, de andra påstår att de klarat det själva. Nå, det spelar ingen roll, jag känner mig bara lite… Utanför? Korkad? Varför klarar jag inte av det själv när andra gör det? (Även om de kanske ljuger och tar sprutor, de också, vad vet jag?)
Nu ska jag inte gräva ner mig i det, sprutorna ger ett fantastiskt stöd då jag annars inte skulle kunna stå emot matbruset – det VET jag ju. Samtidigt försöker jag förbereda mig för den dagen jag inte har råd att köpa sprutorna längre, då de är hiskligt dyra och jag ber en liten bön att jag ska slippa gå upp ännu ett snäpp i styrka, då de blir dyrare för varje steg. 😯
Det för mig över till veckans matinköp. Planen är att lägga in beställning på Affären i förväg, redan idag, så hemtjänsten bara behöver hämta färdiga kassar. Jag har tänkt göra det under flera veckor men har inte riktigt kommit till skott än. Min handelslista är så gott som klar, jag behöver bara kolla en del småsaker som eventuellt behöver förnyas/ fyllas på, t ex en kryddburk som inte fanns när jag skulle laga mat under helgen. Den hade jag nog tömt och glömt att skriva upp på listan. 😳
Jo, jag vet. Jag tänker väldigt mycket på mat för att vara en som slipper matbruset… 🙄 Det är ju så att mat måste alla ha, och att dessutom ha den lyxen att jag kan tillaga både luncher och middagar i förväg, gör livet betydligt mycket lättare för mig, varje vardag. 🙂 Att dessutom pyssla med nästa dags frukost varje kväll, gör mig nästan huslig. Bara nästan, inte helt och hållet! 😉