Jag har vid något tidigare tillfälle tagit upp det här med tidigare liv. Inte i den meningen att jag varit en egyptisk prinsessa eller något annat trevligt i ett av mina liv, utan mer ”livets olika faser”.
Jag tror jag kommit in i en ny fas igen. Eller fasa, kanske jag ska kalla den: medelåldern. Alltså, här sitter jag, som den medelsvensson jag är, med ett i allra högsta grad alldagligt jobb, alldagliga intressen, alldagliga vanor, iklädd alldagliga kläder med en lång sträcka av grå vardagar både framför och bakom mig. Jag har nått någon slags mittpunkt.
På något sätt ser jag ändå ljuset i mörkret – trots allt det grå – och ser positivt på framtiden. Det finns hopp, det blir bättre! Och, vadå – även om jag är en medelsvensson, vad är fel med det? Jag kommer aldrig att bli rockstjärna eller fotomodell, så jag kanske har nått min formkurvas topp?
Jag är på topp! 😆
(Och när det börjar gå nedför, ska jag glida barfota på rutschkanan med en röd mantel fladdrande bakom mig och skrika högt av förtjusning!)
[tags]medelålder, medelsvensson, formtopp, svammel[/tags]
Hade jag inte haft min blogg, hade jag inte varit någonting. *suck* Och det är inte mycket till blogg… Jag har blivit en tjatig bloggfarfar.
Jag lever blogg, andas blogg, kan inte tänka mig ett liv utan den! Vart skulle jag göra av skrivotinet om inte bloggen fanns?
Och nu kan jag mobilblogga också… 😎
Ja, vad är det för fel på att vara en medelålders medelsvensson!? ..inget alls.
Härligt inlägg! 🙂
Mvh Lena
Jag kan ge ett bombsäkert tips om hur man mår bättre över sitt alldagliga, vardagsgrå liv… jämför med de som är sjukskrivna, arbetslösa, sitter fast hos kronofogden eller är fattigpensionärer! Inte ens den mest innehållslösa svenssontillvaron är lika hemsk som den hos människor som lever på socialbidrag, a-kassa, sjukersättning eller vanlig pension… de kan aldrig unna sig ens en hämtpizza, måste ofta avstå från TV för att ha råd med telefon o.s.v. Talar av egen erfarenhet… går på sjukersättning sedan 2001 och minns med sorg hur bra jag hade det på den tiden jag kunde jobba, trots att lönen var urusel…
Förlåt deppet – kunde inte låta bli att vilja ge lite perspektiv på det gråa livet, eftersom det finns massor av människor som jag, som verkligen avundas er den tillvaron!
Kram från Pladdermusen.
Lena: 🙂
Pladdermusen: Visst är jag medveten om att det finns många som har det sämre, jag ville bara lyfta fram att man ofta inte är nöjd med allt det bra man har uppått. Trots allt är det inget fel att vara en medelsvensson!
Du får försöka tänka på att du ändå bor i ett land där du har möjlighet att få vara sjuk, utan att behöva svälta, med den sociala trygghet vi har. Det finns alltid de som har det sämre, sett ur ett annat perspektiv.