Solen steker skiner från en klarblå himmel, utan ett moln i sikte. Det blir nog en varm dag idag igen. Jag ska försöka få tummen ur 😉 och ställa ut möblerna på altanen idag.
Annars jobbar jag hemifrån, vilket var planerat sedan tidigare. Lite snorigare än vanligt, med lite ont i halsen, men jag har ingen feber och – till min stora förvåning – inte värre hosta än jag brukar ha? Så jag är inte direkt sjuk, men ids ändå inte åka till jobbet för att hämta mer dokument att jobba med. Jag har redan med mig sådant jag tidigare planerat att ta itu med här hemma under de här två dagarna.
Jag elgrillade inomhus, under fläkten, igår. Hade en fläskfilé som snabbmarinerades medan potatisen till moset kokade. Det blev gott, speciellt som jag nu lärt mig hur jag ska göra för att inte alldeles ”steka livet” ur den stackars köttbiten, så den blir torr, trådig och omöjlig att tugga på. 😉
Jag har börjat på en ny ljudbok, ”Den långa vägen hem” av Louise Penny. Hon skriver trevliga kriminalhistorier om den fiktiva byn Three Pines i Canada, ”en by som är så liten att den inte ens finns på kartor”. Långsamt tempo, där man lär känna byn och dess invånare, och så plötsligt dör någon – och det visar sig vara mord. Då träder kommissarie Gamache in och reder ut saken, med mycket tankearbete. Inga vilda biljakter eller blodigt splatter. Sommarläsning. 😉
Vad som är väldigt populärt just nu, innan semesterperioderna slår till, är att försöka boka in mig på alla möjliga möten av olika slag. Nästa vecka har jag egentligen inte alls tid med några möten, ändå fyller det på hela tiden – och det är möten av typen jag måste gå på. Nå, det blir väl så när man är populär! 😆
UPDATE
Jag försöker avanmäla mig från diverse olika mailutskick som kommer i min jobbmail. Ett par tre gånger, ungefär, har jag (frivilligt) anmält mig till korta (gratis) förinspelade onlineseminarier om ett aktuellt ämne, och jag blir lika besviken varenda gång. De är så dåliga, vissa föreläsare är rent outhärdliga. 🙁
Jag förstår att det inte är lätt att stå och prata inför en dator, utan publik, men jag retar mig på vissa ”tics” en del har. En tjej började varje mening med ”Aaahh, asså….”, vilket snabbt fick mig att sluta lyssna, för jag hörde bara detta ”aaahhh, asså” hela tiden. Jag menar, så svårt kan det väl inte vara att antingen läsa innantill eller lära sig det PowerPoint-presentationen innehåller?
Så jag försöker avanmäla mig från deras maillista, men det verkar vara dömt att misslyckas. *suck*
För övrigt har jag börjat tömma det riktiga skrivbordet, så jag kan ställa ut utemöblerna på altanen. Problemet är bara Alla Dessa Sladdar…! En del sladdar är märkta, främst sladdarna till den stationära datorn, men de är många och långa, hoptrasslade i en stor härva – som sitter fast i en hållare jag bara kommer åt från baksidan. Det är ett stort, tungt, gammalt skrivbord från en verkstad, med stålunderrede, fastskruvad lådhurts och tjock skiva i ek. Inget fanér där, inte, så det är inte lätt att flytta ut bordet från väggen för att jag ska kunna nå alla ställen jag behöver komma åt. Nåja, det är ju ingen som väntar på att det ska bli klart – förutom jag själv. 😉
UPDATE 2
Alltså, ibland har jag mer tur än jag förtjänar! 🙂 Strax före 16 ringde de från vaccinationsavdelningen på min hälsocentral och undrade om jag ville ta min andra spruta idag?!? Gissa om jag ville!!! Hoppade i bilen, tog kurvorna på två hjul, och fort var det gjort. Så nu är jag fullt vaccinerad, vilket ger 95% skydd om ett par tre veckor. 🙂
Jag ska förstås ändå hålla mig undan folk jag inte annars umgås med, använda munskydd när jag handlar, m m, men nu ser jag verkligen ljuset i tunneln! Jag slapp vänta jättelänge på min nästa spruta, så nu är det bara att vänta på ev biverkningar. Inte för att jag tror jag får någon, men sköterskan rabblade upp dem så jag vet vad som kan komma.
*suckar av lättnad*
