Plötsligt upplever jag att jag har lite ont om tid?!? Jag, som ändå inte gör något särskilt på kvällarna? Äh, jag vet var den känslan kommer ifrån.
Adventsstressen. Nu börjas det. Kärringarna på jobbet Mina medarbetare pyntar och bakar så det står härliga till, och tindrar med ögonen likt tomtebloss. Själv tror jag att jag vet var jag stoppat undan pyntet senast det togs bort (i en av skrubbarna jag inte ännu städat) men jag har inte börjat ta fram något än. Kanske ikväll, kanske imorgon eller lördag – huvudsaken att jag fått fram stakar och stjärnor innan söndag. På söndag morgon, när jag stiger upp, ska adventsstämningen infinna sig.
För den som undrar, så blev älggrytan igår jättegod! Jag tvingade A att ställa sig vid spisen, efter att jag skurit och tärnat allt som skulle vara med, och så lekte vi TV-kock. Han fick slita i matoset och springa ner till frysen i källaren för att hämta sådant jag glömt, jag satt vid bordet och kommenderade. Jag gjorde grytan enligt principen ”man tager vad man haver”, så jag kan inte ge er något recept.
Det är behändigt med gryta, speciellt när man – som jag gjorde igår – sätter i allt, även potatisen, i grytan. Vi har rester att värma till middag idag (A hade redan fixat lunchlådor för veckan), så det blir snabblagad mat när jag kommer hem. Först måste jag, trots kylan, gå och handla; kattmaten och cigaretterna är slut (= sista paketet är öppnat, av båda sorterna).
Inatt var det -24 men det hade blivit ett par grader varmare i morse, ”bara” -22. Dessutom blåser det, så det var inte roligt att gå till jobbet utan mössa. Ungefär halvvägs ångrade jag att jag inte tog den, men iddes inte vända om. Jag var tillräckligt sen, p g a ett missöde med snoozandet. Råkade slå av väckaren istället för att snooza, så jag fick lite bråttom i morse.
[tags]advent, julpynt, älggryta, kyla, snooza[/tags]
