Skillnad

A kom förbi till mig, och erbjöd sig att laga middag (läs: hämta pizzor på N 😉 ) om jag klippte honom först.

Vi utförde de vanliga ritualerna – stol på lämpligt ställe, handduk runt axlarna, något sevärt på TV:n som vinklades 22 grader från utgångsläget – och jag körde igång klippmaskinen. Den ville inte alls. Under varje resa genom håret tuggade den av ungefär 10 hårstrån, men jag kämpade vidare ett bra tag. Till slut var jag tvungen att inse att den avlidit.

En halvklippt son en söndag, med 10 mil till närmsta söndagsöppna lågprislada i elektronikbranschen. Hmm, goda råd var dyra. Jag kastade mig i bilen och besökte samtliga öppna affärer & mackar (i närheten) i jakten på ny klippare. Lönlöst. Då ringde jag C och frågade om inte hon hade en klippare i gömmorna. Jajamensan, det var bara att komma och låna den!

Därför presenterar jag på bild: Rolls Royce-varianten av hårtrimmare! Jag tänker inte ens visa min, som kostade typ 49 kr i en fyndlåda vid utgången från någon billighetsaffär… A var helt hänförd och lovprisade en klippare som inte slet av honom håret, utan faktiskt klippte av det. Jag påpekade raskt att han kan köpa sig en egen, och ta med den hit när han vill bli frissad.

Och när vi var klara med håret, åkte han och köpte pizza åt oss båda. 😉

[tags]klippning, hårtrimmer[/tags]