Författare: * Snigel *

Tre räddningar hittills idag!

• Det tog mig en kvart att mödosamt (trots broddarna) gå till jobbet på de extremt isiga trottoarerna. Hade insett att mina cigaretter skulle räcka till lunch, då sandbilen förhoppningsvis passerat mellan jobbet och Konsum, så jag kunde gå och köpa fler cigg. Precis utanför jobbet sprang jag på T, som skulle ett ärende med bilen. Jag bad att han skulle svänga förbi macken (Konsum är inte öppet den tiden på morgonen) och köpa röka åt mig – och han gjorde det!
• Jag hade planerat att äta från grillen idag, för att slippa ge mig ut på halkan under lunchen (för även om det är sandat till Konsum eller macken där jag kan köpa cigg, är det sällan sandat efter gatan där jag bor). Då visade det sig finnas massor av rester i kylen i fikarummet från maten till gårdagens fackmöte: bara att äta så mycket man orkade – och det var god mat!
• Dottern ringde och meddelade att hon fört in pengarna hon är skyldig mig – för självrisken till bilförsäkringen – på mitt konto, då hon fått stämpelpengar idag!

Ibland tror jag faktiskt det finns en högre makt.

[tags]räddningar, en högre makt[/tags]

Wow! 😯

Det har kommit underkylt regn under natten! Till och med katterna halkar ute på trappen, och jag vill inte ens tänka på hur jag själv ska försöka ta mig till jobbet idag.

Som tur är har jag broddar att kränga utanpå skorna, men det kommer att vara svinhalt ändå. Jag har även sparken att stötta mig på, då den stått framme sedan augusti. Ja, vadå? En del saker fick flyttas ut ur garaget för att B:s möbler skulle få plats.

Vis av erfarenheten vet jag att sparken inte alltid är att lita på som stöd i tillvaron… Jag har lyckats vurpa mitt på Storgatan, med spark och allt, en gång under lunchrusningen. Ni vet hur det är när man halkar omkull: första tanken är om det var någon som såg vurpan. Den gången var första tanken närmare ”var det någon som inte såg?” 😆

[tags]blixthalka, underkylt regn[/tags]

Till slut hörde försäkringsbolaget av sig – med ett riktigt skambud. Jag gråter blod inombords, inte för att jag är snål utan för att min välskötta Pärla inte anses vara värd mer än så. Givetvis kommer jag att ge ett motbud innan jag ens funderar på att acceptera det motbud jag kommer att få av dem, o s v. Vi får se hur det går.

Det är jättesvårt att försöka hitta en ny bil. Det kommer att bli en begagnad, men frågan är: hur pass begagnad? En lika gammal som den jag har nu? Tveksamt, då de exemplar jag hittat på begbilmarknaden finns alldeles för långt söderöver. Jag tänker inte resa land och rike runt för att köpa en bil för den struntsumma försäkringsbolaget tänkt ge mig.

Istället har jag kollat på nyare beg Pärlor, som givetvis kostar mycket mer. Det finns ändå ett par stycken inom ”räckhåll”, d v s det tar inte mer än en dag att ta sig dit med buss, kolla upp bilen IRL, provköra, genomföra ev köp och köra hem. Detta förutsatt att bilen faller mig i smaken, att den uppfyller de förväntningar jag har. Annars är det bara att sätta sig på bussen hemåt igen, och fortsätta söka.

Jag känner redan frustrationen inom mig: kan inte försäkringsbolaget fixa sådant åt mig? Jag pekar ut vad jag vill ha, de hämtar den åt mig? Är det inte så det funkar?

[tags]försäkringsbolag, skambud, bilköp[/tags]

• Inga trevliga samtal idag heller. Ja, jag väntar fortfarande på att försäkringsbolaget ska höra av sig. *suckar djupt*
• Kollar på bilar tills jag blir helt virrig. Väger för och emot på varenda sak som dyker upp: bilmodell, pris, miltal – ja, till och med färg.
• Kylan gör inte bara händerna torra, hela jag blir en riktig torris. Dessutom splittras naglarna till sylvassa skärvor, som drar ut trådar i vartenda klädesplagg, så fort jag stöter emot något.
• Jag handlade igår, så det finns ingredienser hemma. Frågan är bara vad jag ska laga idag. Den lilla inspiration jag eventuellt hade igår är helt borta nu. Korv? I ugn? Med senap, ketchup och ost? Potatismos till det? Jag får se.
• Släktträdet har utökats under natten! Juniorernas kusin A har fått en flicka!

[tags]småprat[/tags]