Författare: * Snigel *

Allmänt, Dagens outfit

Tankspridd

* Snigel *

Jag börjar bli både tankspridd och glömsk. I morse sökte jag frenetiskt efter ett par tights, som jag visste att jag inte hade använt. Efter en rundgrävning i garderoberna och all den ovikta tvätten, insåg jag att jag inte skulle hitta dem. Fick ta på mig ett annat par, gick ner till köket och lyfte på saker jag hade liggande (i jakt på något helt annat) – och där var de fördömda tightsen! Då iddes jag inte byta, eftersom klockan var mycket.

I mitt hus finns nämligen ett ”svart hål” som äter upp tiden för mig. Jag kollar på klockan och har gott om tid, för att en minut senare upptäcka att det gått en halvtimme?!? Det svarta hålet utvidgas som mest under morgontimmarna, men kan även slå till på kvällen. Mycket underligt. Det svarta hålet samarbetar gärna med ska-bara, för jag ”ska bara” – och hips vips har tiden skenat iväg.

Dagens outfit får ni beskriven för er, då jag inte ids fota den: blå jeanskjol, mönstrad tunika, svarta tights. Håret i fläta, fast det är blött. (Det kommer inte att vara torrt när jag kommer hem ikväll och släpper ut det, men jag ids sällan använda hårtorken.)

[tags]tankspridd, glömsk, tights, svart hål, ska bara, dagens outfit[/tags]

Allmänt, Foto, Katter

Motorvärmarsäsong

* Snigel *

151006-frostbil(Återanvänder en gammal bild.)

Nu börjar den: motorvärmarsäsongen, alltså.

Redan igår kväll var det kallgrader, så jag var förutseende nog att stoppa i sladden. Det gav mig en varm och lättstartad bil i morse, plus att jag slapp skrapa rutor.

Katterna har varit ut ett par (väldigt) snabba svängar för att göra det som behövde göras, och myste gott i rumsvärmen inomhus när jag åkte till jobbet. På bron såg jag mönstret av frusna kattrumpor i frosten. 😉 (De sätter sig alltid först och spanar in läget en stund, innan de går ner från bron.)

[tags]motorvärmare, nattfrost, kattrumpor[/tags]

Allmänt

Alltså

* Snigel *

Min mobil har fått fnatt! 🙁

Det började igår med att den inte kände igen mönstret jag ritar på skärmen för att låsa upp?!? Jag försökte och försökte men var till slut tvungen att använda ”reserv-PIN-koden” för att låsa upp skärmen.

Idag hakade kameran upp sig när jag skulle ta en bild, så markören bara snurrade och snurrade och tog ingen bild. Dessutom, när jag kom till jobbet ville mobilen inte ansluta till nätet utan envisades med att använda 4G. Alltså, vad är det som händer?!?

*irriterad*

Det kanske går att ta en bild ikväll istället, för jag ville så gärna visa er att – håll i er! – på mitt skrivbord är det a) städat och b) en skrivare installerad! Hoppsan! 😯

Det är – förstås – A som varit i farten. Han har bestämt sig för att sköta pluggandet hemma hos mig, då det är färre distraktioner där. Hemma vid sin egen dator blir det lätt att han halkar in på något roligare, eller råkar kolla på TV en lååång stund, eller hittar på något annat kul.

Då går det bättre att jobba på mammas tråkiga dator som inte har några roliga program installerade (och är för gammal, ouppdaterad och trög för att spela med) (datorn, inte mamma 😆 ). Mamma har en TV med vanliga kanaler så den lockar inte. Dessutom kan mamma kanske hjälpa till lite när hon kommer hem från jobbet… 😉 (Om inte annat så med att hålla studiemotivationen uppe!)

För att inte tala om att mamma lagar middag… Igår gick mamma dock i strejk och placerade sonen vid spisen – men hon hade köpt hem matvarorna – och lät honom laga maten medan hon själv filade naglarna och petade navelludd (läs: kollade Facebook på mobilen) i soffan under tiden. Lite rättvisa ska det vara!

Dagens middag blir lasagne, så MJÖLKEN FÅR INTE RÖRAS under dagens pluggande. Det viktigaste med en lasagne är ju såsen, eller hur? 😉

[tags]mobil, teknikens under, studier, skrivare, motivation, middag[/tags]

Allmänt, Foto

Vardag

* Snigel *

20161009_151122Åter till vardagslunken igen. Det blev grönsakssoppa igår till middag, med ohemula mängder morötter – därav den saffransgula färgen. Jag MMS:ade sonen och lockade med bild på soppan, men av någon underlig anledning hade han annat att äta. 😉

Grönsakssoppan berodde på min ovilja att gå till affären (= utgrävning från kylen) men efter maten var jag tvungen att handla i alla fall. Helst hade jag gått i morgonrock och pyjamas hela dagen* men är inte säker på att de släppt in mig i affären i den klädseln. Hmm, jag kanske måste prova någon gång…? 😆

Nu har jag helt plötsligt blivit invald i ”julgruppen” på jobbet!?! Det ska vara en liten grupp som styr upp det här med julfirandet/ julbord, så det är inte så betungande. Tänk att det bara är 10 veckor kvar till jul! 😯 Det börjar vara dags att styra upp det här med julklappar. I år igen.

[tags]grönsakssoppa, morötter[/tags]

*) Jag bytte om när A kom förbi, långt innan middagen, så jag behövde inte byta om just för att handla.

Allmänt, YouTube

Glesbygd

* Snigel *

Jag har sett det andra avsnittet av dokumentären om landsbygdens avfolkning, med tonvikt på Norrland. Se den här! (Tredje och sista avsnittet kommer snart.)

En sak som togs upp är att berättelserna (filmerna, böckerna) som utspelas i glesbygden oftast består av historien om en återvändare, en bygdens son/ dotter som kommer tillbaka till byn från livet i storstaden – och i slutet återvänder till staden igen.

En något skev bild både av livet på landet och storstadsborna – det finns faktiskt återvändare som stannar. Allt beror på jobben, som oftast finns i städerna. Städerna är fyllda med folk som kommer någon annanstans ifrån, d v s före detta lantisar. Om inte första, så andra eller tredje generationen, som åker ”hem” en vecka eller två varje sommar för att återuppleva en barndom de själva upplevt eller bara hört talas om.

Tyvärr är tiden med hölass av hässjat hö borta sedan länge, det finns inte kvar annat än som turistattraktion. Även landsbygden utvecklas, vilket gör att vi trots gles befolkning kan överraska med både bredband, färg-TV och telefoni…* Ibland finns det även lediga jobb att söka, för den som är less att leva i staden och istället längtar efter en lugnare livsmiljö.

Numera finns en hel del utbildningar att läsa på distans, så man kan bo kvar under utbildningstiden – om man vill. De flesta ungdomar flyttar kors och tvärs över landet just för utbildning, men även för att prova sina vingar och att stå på egna ben. Inget fel med det, de hittar ju hem igen om det behövs (och om ett passande jobb dyker upp) efter några år.

Under tiden förändras den tidigare hembygden. Skolor, vårdcentraler och affärer stängs eller flyttas, då kundunderlaget inte är stort nog. Sorgligt, men sant. Vissa saker nöts hårdare av tidens tand än andra.

Det finns mycket att säga, och ännu mer att diskutera, i frågan om varför stora företag envisas med att flytta sina huvudkontor till storstäder istället för att söka sig till glesbygdskommuner, med billigare hyror och stabil arbetskraft.

Ingenting är längre som förut, sjöngs det i en sång redan på 60-talet.

[tags]landsbygd, glesbygd, återvändare, Mando Diao, Strövtåg i hembygden, utveckling, utbildning, Anders Fugelstad, Ingenting är längre som förut[/tags]

*) Speciellt vi i norr använder inte rendragna ackjor längre för att ta oss fram, utan det finns plogade bilvägar ganska långt in i skogarna. Kåtor/ igloos har bytts ut mot uppvärmda (!!!) hus och isbjörnarna har vi jagat bort, ända till Svalbard. 😉

Skämt åsido, vi är faktiskt moderna människor även om vi bor långt en bit norrut. Vi har också smartphones och streamar både ljud och bild vid behov. Samerna använder både snöskotrar, motorcrossar och helikoptrar i sitt arbete med renarna. Tack och lov slipper de bo på Skansen nu för tiden!