Allmänt

Firande

Det blev 89-årskalas för mig igår, samt för A som jag inkallat. När farbror K fyller år måste vi fira – vem vet om han får fira ännu en födelsedag? Anyway, det bjöds på tårta (prinsesstårta från konditoriet bredvid mitt jobb) och kaffe, och så satt vi länge och samtalade om smått och gott vid fikabordet.

K:s kusin M, som bor på en annan avdelning på samma äldreboende, kom vankades med sin rullator. Hon är 92 år, snart 93! En riktig krutgumma som har både ben och hjärna och sitt goda humör i behåll. Annars brukar det – tyvärr – vara så att om benen funkar så hänger inte huvudet med eller tvärtom.

Jag hade tagit ledigt från jobbet hela måndagseftermiddagen och det verkar som att de andra på jobbet klarat sig utan mig de timmarna. 😉 Ingen ser särskilt utsjasad ut idag. Annat än jag, då, men det är ju min vanliga uppsyn. Speciellt på jobbet. 😆

UPDATE
Det är roligt nästan jämt. Speciellt när jag idag – nästan framme i september – får veta att jag använt fel veckolista sedan i maj. Jaaa-happ. Det är bara att rätta bakåt i tiden. Hur okul som helst, men det är åtminstone inte mitt fel. Det är ändå jag som får rätta felet?!? 🙄

Jag har glömt att ge er dagens väder: soligt och förhållandevis varmt! Just som jag hunnit ställa om mig till varmare kläder kommer en sista omgång av sommaren, men bara ett par dagar. Hösten är på stark frammarsch här.

På altanen har det så smått börjat virvla gula björklöv när det blåser. Gräsmattan är nog friserad för sista gången den här säsongen och blommorna på altanen har inte lika mycket knoppar nu. Nåja, det är ju tidens gång. Jag får vara glad så länge det inte är frost.

Allmänt, Foto

Frossarhelg

Det blev en riktig matfrossa hela helgen för mig! 🙂

Endast foto av efterrätten och den stajlade dukningen – jag missade att fota tidigare.

Fredag, direkt efter jobbet, stuvade vi in oss i en buss och åkte till den bokade middagen. Det var sååå gott, vi var alldeles saliga när vi åkte hem igen, mätta och belåtna! Väl värt fler besök!

På lördag ringde helt plötsligt B och var i närheten med gossarna! De hade varit på ett födelsedagskalas, och tänkte komma förbi. Det blev bara en snabbis, eftersom jag skulle äta surströmming. Ja, B fick bråttom iväg, men gossarna ville stanna. (Jag hade inte öppnat burken, utan väntade tills de åkt.) Nästa gång får de middag hos mig!

Söndag hittade jag ett paket benfri karré vid kylskåpsrensningen. 😉 Jag skar upp den i skivor och snabbmarinerade i diverse slattar av grilloljor/ andra smaksättningar, innan jag slängde in den och en potatisgratäng i ugnen. Det blev gott, det också! Värst är att jag aldrig kan göra om den exakt likadan, för det beror ju på vilka skvättar i vilka flaskor jag har. 😳

A kom precis när jag höll på med maten, men han hade en hämtpizza med sig. Han åt den framför TV:n medan jag gjorde klart och stoppade formarna i ugnen, och sedan slötittade vi på ett par avsnitt av Jamie Olivers matporr matprogram, så jag fick lite inspiration inför den kommande veckan.

Froppisen har också frossat, på sitt eget sätt. Igår kom hon först med en råtta, som tydligen var tänkt åt A (medan han var kvar hos mig). Hon blev jättesur när jag inte släppte in henne. På kvällen kom hon med en till råtta (åt mig?) och blev ännu surare när jag inte släppte in henne den gången heller. Suck. 🙄

Allmänt, Foto

Mat med utsikt

Det blir middag med utsikt ikväll, eftersom facket bjuder på mat och buss till stället där vi ska äta: Utblick. Lite kul att se något annat, även om det inte är särskilt långt bort. Vi får ju – om inte annat – se ett annat land, om inte dimman är för tät. 😆

Det har varit rejält dimmigt under natten. Jag var upp en sväng på toa framåt morgontimmarna och såg knappt grannhusen i gryningsljuset. Givetvis hade jag glömt sittdynan i rökstolen ute, så den var väldigt fuktig att sitta på när jag steg upp och skulle ta min morgonrök.

Fördelen med den här tiden på året, är att all fukten i luften gör att blommor och andra planteringar frodas som aldrig förr. Min jobbarkompis A har sått in delar av gräsmattan, och det har inte hänt något där under hela sommaren – men nu har det börjat växa ordentligt!

UPDATE

Där borta, på andra sidan älven, skymtar vi vårt östra grannland! Det var inte dimmigt, däremot var det regnigt. Rejält regnigt, jag var glad att slippa köra själv.

Allmänt

Mörkerseende

Jag var till A och födelsedagsfikade igår. Hans kompis P var också där, och andra kompisar hade varit där under dagen. Det var jättekul att sitta och surra med killarna, men när det började skymma åkte jag hem. Jag ville prova om jag lyckats slå igång garagelampan på morgonen!

Nu, när kvällar och nätter börjar bli mörka (och oknytt börjat röra på sig…) har jag slagit igång utebelysningen. På bron tänds lampan när det skymmer, men på garaget är det både rörelse och skymning som gäller för att få igång lampan, vilket innebär att det är omöjligt att kolla om lampan funkar under dagtid.

Jag hade förstås slagit av (istället för på) lampan igår morse, men det var snabbt åtgärdat! Jag fick t o m prova rörelsedetektorn en extra gång innan jag gick och lade mig, eftersom jag glömt mobilen i bilen. Alltså, fatta skräcken: jag sökte överallt inomhus och började fundera att jag kanske glömt den hos A?!? 😳 Men, som tur var fanns den i bilen – jag slapp köra hem till Byn ännu ett varv.

Jag har dåliga extralysen på bilen, speciellt innan snön kommit. Tack och lov så regnade det inte igår, för regnet brukar suga upp allt ljus från bilen – även om man har bra helljus. Det kändes konstigt att behöva använda helljuset igen, det var länge sedan.

Eftersom min kvällsrytm ändrades (jag sov inte framför TV:n), blev froppisens också det. Hon gick ut sent på kvällen och har varit ute hela natten. När jag gick till jobbet i morse, snarkade hon i sängen. Stackaren! Det är jobbigt att hålla koll på katter och annat som rörs i grannskapet.

Hon är ju en gammal tant, fyllde 15 år för tre veckor sedan. Jag tycker det verkar som att hon börjat höra dåligt, och i vissa fall se sämre. Dessutom har hon börjat ta sig friheter. Hon har tidigare hållit sig från den mest extrema varianten av tiggande, men numera försöker hon stjäla mat direkt ur handen på mig! Medan jag fortfarande äter! 😯

Allmänt

Åren går

Jag hade ett intressant besök på jobbet en dag. En tidigare kompis till mina juniorer dök upp, som gubben i lådan, och hade ett ärende till mig. Jag kände inte igen honom förrän han sa vad han hette! 😯 Åren går snabbt, för oss alla… Den jag minns som en ung kille var nu en vuxen man, precis som – vid närmare eftertanke – min egen son. Jisses!

På tal om min son, så fyller han år idag! Risken finns att jag trillar in på fika hos honom ikväll, jag får se. Jag har i alla fall skickat grattishälsningar via SMS, Facebook och Swish. 😉

Allt eftersom åren går, byter det ut grannar i mina kvarter. Nu har jag två hus inom synhåll som är till salu av olika orsaker*, så det ska bli intressant att se vilka som hamnar där. Jag hoppas det blir unga familjer, gärna med barn. Det behövs lite liv och rörelse!

Från unga till gamla: jag behöver shoppa åt farbror K. Dels vill han ha en jacka ”som är fluffig”, dels behöver han nya kallingar och sockor. Det där med ”fluffig jacka” vet jag inte vad han menar: fleece (fluffigt tyg), täckjacka (fluffigt sydd) eller bara lös och ledig i formen? Jag ska låna hem** några olika jackor åt honom att prova, så får jag se vad han menar. Hans gamla jackor är i alla fall för långa, de knölar ihop sig bakom ryggen i rullstolen.

Farbror K fyller snart 89 år, bara några dagar kvar. Han blir alltså äldre än farsan, som dog i juli 2013 och skulle fyllt 89 i oktober samma år. A var till K igår efter jobbet, och jag bad honom kolla hur man gör med tårtorna. Förra året hade det ordnats tårta, men det var – förstås – syrran som hade koll på hur det gick till. Det är mycket kunskap som försvunnit med henne, även små petitesser – som vem som fixar tårtorna till K:s födelsedag. Nu har A kollat, och personalen skulle beställa.

Det är mycket annat också som försvunnit med syrran. Hon var den som hade koll på hur K ville ha det med begravningen, t ex. Jag har nu skrivit ut ett ex av Vita Arkivet och ska plocka lämpliga frågor därifrån för att kunna skriva ner hur han vill ha det. Det känns verkligen hjärtlöst, men det måste göras. Han kommer inte att leva i evighet, även om jag hoppas på flera år till. Sorgligt, men sant. Förr eller senare kommer den dagen då vi behöver veta hur det ska vara.

För att fortsätta att vara morbid, så påminde jag A igår om hur jag vill ha det. Ifall jag skulle bli en grönsak (som bara hålls vid liv av slangar och maskiner, utan hopp om förbättring) så får de donera så många reservdelar som möjligt (organdonation), och sedan elda upp resterna (kremering). Jag har inga planer på att dö, men man vet ju aldrig. En trafikolycka kan hända när som helst, för att ta ett exempel. Hur försiktigt jag än kör, så finns det alltid andra trafikanter längs vägen,  varav en del verkar ha fått körkortet i ett paket flingor… 🙄


*) Nej, det är inte jag som är orsaken till att de flyttar! Det hoppas jag verkligen… 😳 Äsch, jag skojar bara – det är dags för generationsskifte i grannskapet.

**) Här kan man fortfarande (hoppas jag) låna hem kläder för att prova i lugn och ro hemma, innan man lämnar tillbaka de som inte passar, istället för att köra med köp och återköp. Det underlättar när jag ska handla åt K, som inte kan handla själv på ”herraffären” (p g a rullstolen – de har ingen rullstolsramp).