Kategori: Allmänt

Det har gått troll i alla datorer jag rör vid idag.

Först har jobbdatorn hängt sig flera gånger, och nu är det hemmadatorns tur att göra likadant.

*går och drar något gammalt över mig*

[tags]datortrassel[/tags]

Äntligen är hösten här, för visst kan man säga att september definitivt är en höstmånad? 🙂

Det kändes som att det blev höst redan för 2½ vecka sedan, då min semester var över. Redan första jobbveckan började nätterna bli kalla och på dagarna var det plötsligt inte skönt, utan istället kallt, i skuggan.

Höstfärgerna börjar synas. Vissa nätter har det varit frost* och jag tror – hipp hurra – att gräsmattan inte behöver klippas fler gånger. Luften är hög och klar, och på kvällarna mörknar det.

Igår (eller förrgår) hörde jag ett förskräckligt tutande när jag satt ute och rökte. En stor flock med svanar trumpetade sig fram över himlen, på väg mot varmare breddgrader. De tutade i alla möjliga tonarter, rätt kul att höra. De hördes lång väg och försvann så småningom bakom bergen, som dämpade ljudet.

A har blivit väldigt förkyld, och vi hoppas det går över innan nästa vecka. Då börjar älgjakten här i norr, och det är första året han jagar med Byns jaktlag. Både första gången han jagar med dem och första gången han jagar älg. Det där med jakten får han sköta själv, jag ser fram emot att bli bjuden på (tillagad) älgstek längre framåt hösten. 😉

[tags]höst, kallare, frost[/tags]

*) Ingen frost precis här hos mig, än så länge, men jobbarkompisar har fått skrapa bilrutor på morgnarna.

Istället för att gå ut och röka, bloggar jag lite grann. Inte så att jag slutat röka, eller ens tänker dra ner, men jag ids helt enkelt inte. Det är snart fikarast – jag får röka då istället.

Under lunchen fick jag inte höra min bok, utan G övertalade mig att luncha – och snacka – med honom istället. Ja, OK – vi pratade lite jobb också, men inte så mycket att det störde. Det tog faktiskt nästan 20 minuter innan hans telefon satte igång att ringa! Han fick alltså ovanligt lång lunch. Det är så, när man är populär! 😉

I vanliga fall brukar jag sitta alldeles ensam, vid ett litet bord i ett hörn, med min ljudbok i öronen. Avskärmad från omvärlden. Jag brukar skoja och säga att de andra (som lunchar samtidigt som jag) kan fortsätta att baktala mig, jag hör ju ändå inte vad de säger. 😉

Jag väntar besök och får inget gjort medan jag väntar. *trummar med fingrarna* Simultanförmågan ligger inte på topp just nu, det måste bero på låg koffein- och nikotinhalt. (Egentligen beror det på att fikat ligger så nära i tiden att jag inte ids börja med något, för jag måste ändå avbryta det, hur litet och enkelt det än är.)

[tags]lunch, ljudbok, simultanförmåga[/tags]

Jag känner mig lite lätt förvirrad. Det är i och för sig inget nytt, men jag trodde det var måndag idag. Rättare sagt, jag hade behövt ännu en måndag den här veckan, så att säga. Hade inte tid att ha tisdag idag – redan???

Under den lagom kaotiska förmiddagen (hela eftermiddagen var inbokad för möte) försökte jag hitta på något åt praktikanten att göra. Jag vet ju hur tråkigt det är att vara praktikant och hittade till slut ett litet uppdrag åt henne, som hon kunde klara själv medan jag var på mötet.

Imorgon ska hon få sätta tänderna i ett riktigt hästjobb, ett jag påbörjat lite smått men inte kommit speciellt långt med, mest p g a tidsbrist. (OK, det är ganska långtråkigt också, och har därför halkat långt ner på priolistan.) Perfekt att sätta en praktikant på! (Inte för att det är tråkigt, utan för att det är tidsödande.)

Min hjärna har gått i stå. Soffan skriker efter mig. Minst en katt är ute i regnet (om det fortfarande regnar), blåsten och kylan och håller på att dö svältdöden. Ungefär. Dags att slita mig från datorn. Inte nog med det, kaffet i muggen är slut. Påtår väntar. Och soffan.

[tags]tisdag, praktikant, hästjobb, svammel[/tags]

Under helgen har jag varit på 80-årskalas. Min farbror K fyllde år i torsdags, men jag lät hälsa att jag inte kunde komma förrän på lördagen.

Lördagen kom, precis som A, som ville låna min bil. Det gick bra, och han lämnade sin i utbyte. Dagen gled vidare medan jag hade en lite vag känsla att jag glömt göra något. Ringde C och pratade med henne när poletten plötsligt trillade ner: 80-åringen!!!

Då var klockan så mycket att jag insåg det var för sent att göra något åt saken samma dag, så jag bestämde mig för att åka dit på söndagen istället. Jag drog en liten svävande vals om att A lånat bilen (det hade han ju, jag ”glömde” bara nämna att jag haft hans bil under tiden) när jag sent omsider dök upp, ett dygn försenad.

K gör det bra, som står ut med sin sambo M. Hon kan tjata hål i huvudet på vem som helst, eftersom hon aldrig är a) tyst eller b) stilla och c) upprepar sig hela tiden. Att hon dessutom d) glömmer namn gör det hela nästan lustigt, åtminstone när man bara träffar henne någon gång då och då.

Fördelen med att åka till kalaset en dag försenad var att jag fick sitta i lugn och ro (nåja) med K och (försöka) föra ett samtal. Nackdelen var att jag missade de gäster som var dit på lördagen. Egentligen var det mest synd att jag missade torsdagens gäster, men det gick inte att göra något åt.

[tags]80-årskalas, glömsk, tankspridd[/tags]