Det måste vara julen som får nostalgin att frodas, inte bara hos mig utan även hos andra. Fick en gammal goding i mailen för någon dag sedan och ramlade helt oväntat över en annan gammal goding idag. (Att somliga sedan förärar mig andra gamla ickegodingar har jag förlåtit. *blinkar åt Carra*)
Både telefon och internet fungerar hemma igen, så det var väl bara något tillfälligt avbrott igår. Jag överlevde, om än nätt och jämt. 😉 Jag hade ju TV:n att roa mig med istället.
Där dök förresten ännu en gammal… inte goding, men en gammal ”bekant” upp! Först i en nutida version i något program jag zappade igenom, och sen råkade jag zappa mig in i precis det ställe där jag träffade på honom första gången! Ödets ironi, då jag inte ägnat honom en tanke på närmare *harkel* 30 år. (Betyder det att jag börjar bli gammal, när jag minns saker så långt tillbaka i tiden? 😉 )
Mina damer och herrar, låt mig påminna er om Deek Peasley, många år senare! Kan inte ni också höra moster Molly säga: -Mr Peasley! med avmak i rösten? (Tyvärr finns ingen av dem med i filmsnutten nedan.)
Värt att notera är att Luke och Josh faktiskt hette Seth och Jed i det första (pilot-)avsnittet av serien!
[tags]gamla godingar, nostalgi, Macahan, How the west was won[/tags]
