* Snigel *

Jag har ägnat mig åt att äta upp alla mina julrester under de dagar jag varit sjuk och hållit mig hemma. Det gick att skjuta upp handlandet ända till igår: ungefär 3 veckor sedan jag handlade senast!

Ett tips jag har är att – förutsatt att det finns ingredienser till själva pajskalet hemma – det mesta går att hacka/ strimla/ riva och stoppa i en paj. Just den här pajen (den större) består av rensning av grönsakslådan plus testning av riv- och hackfunktionen i min matberedare. Swoof, svirr, smoch – så stoppade jag in pajen i ugnen. Typ. * (Den mindre pajen är en ananaspaj, jag tyckte jag behövde efterrätt. 😉 )

Idag blir det också ugnsmat, men i större bitar den här gången. Jag skar potatis, lök och morötter i bitar/ klyftor, hällde på lite olja och kryddor, rörde om och slantade sedan en förpackning chorizo ovanpå. Det blir intressant att smaka när det är klart! 🙂

Nyåret var lugnt och fridfullt, jag och katterna höll oss inomhus. Det var så pass lugnt att jag somnade före tolvslaget, men väcktes av någon granne (?) som drog iväg ett knall-brak-dunder-kalas i närheten. Jag iddes inte ens stiga upp för att försöka hinna se något, utan konstaterade bara att katterna inte var vettskrämda, och somnade sedan om.

Redan på fredagen innan nyår hade jag blivit snorig och nös, nös, nös. Förkylningen drog igång under helgen, men det var bara en vanlig snuva (jag testade mig), så jag blev däckad förra veckan. Jag får ju en fruktansvärd hosta, men nu kan jag vistas bland folk igen – hostan har gått över.

Dagens väder är småsnö och blåst. Jag har inte varit riktigt säker på om det snöat hela tiden eller om det bara blåst omkring små snöflingor som redan fanns. Det är ensiffriga grader, kanske -8 eller så, så det är inte särskilt kallt – om det inte var för blåsten.

Jag blev precis anfallen av en OERHÖRT kelsjuk katt, som lägger sig över mina händer när jag försöker skriva. Hon (ja, det är Siri, förstås) har redan pajat en dator (jobbdatorn – lång historia) genom att rulla runt på tangentbordet, så hon ska inte få göra det på min egen dator.

---

*) Ett tips, ifall ni tänker göra pajdegen i matberedare: tärna smöret till mindre bitar innan ni stoppar i det. Jag stoppade först i hela biten, men den ville inte dela sig, så jag fick göra lite handarbete. När smörklimpen var i mindre bitar gick det på sekunder att få ihop degen.

Nu är själva julen förbi – och kort var den! 🙁 Jag hade gärna haft fler ”gratis” lediga dagar, men nu blev det som det blev. OK, jag har – kanske – möjlighet att ta ledigt någon enstaka dag under de här veckorna, men jag får se hur det blir.

Julafton tog jag mig till L, för att fira jul med B och A och resten av gänget – förutom A och C som jobbade hela julen. Det var så mysigt, att samlas allihop, och gossarna var bara liiiiite otåliga över att det fikades så länge, när de ville börja öppna paket. 😉 Som väntat var det lilla A som fick flest paket, men gossarna var inte långt efter.

Jag slog in sista julklappen kl 4 på julaftonsmorgonen 😳 så jag försov mig lite på morgonen. Hann ändå fika med de andra, innan julklappsutdelningen kom igång. Sedan lektes det med nya saker, innan middagen serverades. Smart drag, att lägga julklappsutdelningen före maten, då hade alla tid att äta i lugn och ro när det var dags.

Det var kallt men uppehåll på julafton. Temperaturerna växlade, beroende på plats och tidpunkt. Hemma var det -22 grader, i M var det -14, i T (vid kusten) var det -11 och även i L när jag kom dit. När jag skulle hem var det -20 grader i L, men -14 längs vägen och -19 när jag kom hem. Jag hade problem med fuktig luft, det slog igen mina yttre backspeglar, så jag fick stanna och skrapa dem, både på väg dit och hem. Det försökte också imma igen rutorna inne i bilen, men fläkten klarade den utmaningen. 😉

Resten av julen var fridfull. A kom förbi och åt blöta och skinka med mig på juldagen, jag hade sparat blötan till dess. Jag har ännu kvar mycket av skinkan, men den kommer att gå åt. I värsta fall får jag göra skink- och ostpaj, men jag misstänker att skinkan blir till pålägg. Inte för att paj är fel, det heller.

Jag roddar korridoren ensam idag, p g a olika omständigheter. Det gör inget, jag misstänker det kommer att vara hyfsat lugnt hela dagen. Vad jag glömt att göra under mina lediga dagar – kom jag nu på – är att betala räkningarna. Nå, jag hinner fixa dem när jag kommer hem. Lite julledigt har jag unnat mig; soffan på längden och tvären, med eller utan katt på magen, och inte en tanke på ekonomin. 😉

Det är ingen risk att vi inte får en vit jul, och i år har det fyllt på det vita under juldagen och annandagen. Snön har vräkt ner, så pass att jag var insnöad i morse. Hupp! 😳 Jag måste kolla balkongen ikväll, förhoppningsvis får jag upp dörren. Balkongen måste skottas/ sopas när det kommit så här mycket snö, men jag hade alldeles glömt bort den i morse. Det var tillräckligt jobbigt att skotta fram bron och plattorna, även om A tagit första varvet när han var förbi i fredags. Då tog han den ”gamla” snön, den jag trampat fast – jag fick själv ta den nya, men den var inte fasttrampad.

UPDATE

Årets Julklapp, i alla fall i Snigelskalet, var tydligen muggar. Inte mindre än tre nya muggar fick jag – men visst är de fina? 🙂 Jag ska diska upp dem så jag kan börja använda dem, hittills har de bara stått på bordet så jag har fått beundra dem i närbild.

Jag har även fått besök av en gammal vän – Rygg Skott. 🙁 Det måste vara från skottandet i morse, för jag kände inte av det innan dess. Nu kan jag knappt gå, stapplar fram i korridoren medan jag gnisslar tänder, och längtar tills telefontiden är över. Då struntar jag i att man inte får gå hem före ett visst klockslag. Så fort telefontiden är över (tittar på klockan – 25 minuter kvar) stämplar jag ut och går hem, efter att ha skrivit en lapp åt de kollegor som (förhoppningsvis) dyker upp imorgon. (Skottandet av balkongen jag nämnde tidigare får vänta tills ryggen mår bättre.)