Dag: 16 december 2009

Med tanke på den kyla som lagt sig över de norra delarna av landet, så verkar det som att vi får en vit jul i år igen (precis som alla andra jular). Det var nästan lite spännande tidigare, då snön som kommit regnade bort, men det kommer ju ny snö hela tiden.

Angående snö som faller; en på jobbet hade varit på tjänsteresa med bil igår, i värsta snöröken. När snön är så här lätt, går det nästan inte att ploga bort den. Den flyger bara upp och cirklar runt i luften, innan den lägger sig på vägen igen.

Vi var överens om att luftdraget efter plogbilarna drar upp den lösa snön ur dikena också, så det blir ännu mer snörök. En fördel med lätt, kall snö: istället för att skotta, går man bara ut på gården och hostar, så flyger snön iväg. (Ja, vi pratar bara om ytterst viktiga saker i fikarummet.)

[tags]vit jul[/tags]

Jag hatar tomtar. Dessa lismande rödklädda otäcka karlar som skrämmer småbarn. Läskiga typer i lösskägg som skrattar falskt och HO-HO-HO:ar i tron att de roar någon.

De är nästan i klass med ett annat hatobjekt jag har: stand-up komiker (they really SUCK). Inte roliga för fem öre. Jag byter snabbt kanal om jag råkar zappa förbi RAW, men har nu lärt mig vilken dag och vilken tid jag ska undvika programmet.

För att återgå till tomtarna: det finns stora och det finns små. De finns i vinterskrud och som trädgårdsprydnader* under sommaren. De återkommer i vidriga skepnader på omslagspapper, gardiner, dukar, plastkassar, som prydnadssaker, bestick, tallrikar, glas, muggar – you name it.

Som dekoration är de snäppet bättre än IRL, för dekorationer låter oftast inte. Inte heller rör de sig. Oftast inte. Några sorter gör det, men de är tack och lov få.

Tänk att det finns folk som samlar på prydnadstomtar och ställer upp dem i vitrinskåp för att se dem året runt! 😯 Aldrig-aldrig-aldrig hos mig.

[tags]tomtar, stand-up komiker[/tags]

*) Aha! Nu vet jag! Det är för att skrämma ogräset från att komma upp!

Jag ids inte gå hem och äta på lunchen idag, då det är så kallt (-20), utan ska istället köpa mat på grillen för att äta på jobbet.

Mat, mat, mat… Mina tankar surrar kring mat. Det blir lätt så före lunch. Igår köpte jag ett par laxfiléer som nu är lagda på gravning, efter konstens alla regler. Jag kan knappt bärga mig tills jag får smaka!

Medan jag svinades med laxen* höll B på att städa uppe på vinden. Hon plockade, dammsög, dammtorkade och t o m skurade alla rum – utom mitt. Jag är visst stor nog att städa mitt eget rum själv. 😉

Efter allt jobbet, bestämde hon att det som varit A:s rum skulle fortsätta vara kattfri zon. Dörren stängdes i lås, till katternas stora förtvivlan. Det finns inget som triggar en katts nyfikenhet som en stängd dörr, tro mig.**

Nu väntar jag med spänning på att hon ska städa resten av huset också. Ja, vadå? Jag står för maten, då får hon städa.

Angående julstämning: om jag hör ”Tänd ett ljus” en gång till kommer jag att kräkas.

[tags]gravad lax, storstädning[/tags]

*) Varje gång jag håller på med laxgravning så lyckas jag kleta fisk över hela köket. Alltid något jag glömt ta fram, eller tappar, eller vadsomhelst. Det mesta av fisken hamnar dock där den ska, minus en massa fjäll och slafs som fastnat på mig och min omgivning.

**) Att ha katt är som att ha småbarn igen. Man får inte ens sitta ifred på toaletten utan att någon krafsar bakom dörren och väsnas för att få komma in.