Just här, just nu
Det är ”varmt” idag också, alltså bara några få minusgrader. Himlen är klarblå och solen har faktiskt visat sig för ett ögonblick mellan husen.
Jag vet att det är alldeles för tidigt, men det kändes nästan som vår för en kort sekund.
[tags]varmare, sol, vårkänslor[/tags]
Idag var det nästa juniors tur att ha otur.
A kvaddade skotern, men tack och lov i låg hastighet så inga allvarliga skador uppstod. Efter besök på akuten här, fick han åka – fastspänd på ryggbräda, med ambulans – till akuten i K för att röntgas. Inga skador, som sagt, men han kommer att vara smidig som ett kylskåp imorgon när han ska ur sängen, då musklerna stelnat till.
Han och ett par kompisar var ute och körde med skotrarna, då vädret blivit varmt och skönt (ca -10 grader). Den snö som kommit är dock så lös, så man kör nere på ”botten”, d v s direkt på marken eller isen. De körde sakta* och han stod upp, för de skulle svänga av på något uppkört spår, då ena skidan på hans skoter plötsligt fastnade under en iskant som inte syntes under snön – med tvärstopp till följd. A gjorde en saltomortal genom luften och landade på ryggen.
Jag har kört honom till akuten och sedan kört till K, där jag våldgästat syrran ett par timmar, innan han blev utskriven och fick åka hem. Han hade verkligen tur i oturen. Hade de kört fortare hade han kunnat få skotern över sig, eller slagit ihjäl sig mot isen. Hade han suttit ner hade han fått styret i magen och kunnat få allvarliga inre skador.
Skotern är hembogserad, delvis med hjälp av bil & släp, och duger numera bara till reservdelar. A är hemkörd och skulle mörbultad bädda ner sig framför TV:n. Läget är under kontroll.
[tags]snöskoter, olycka, ryggbräda, röntgen[/tags]
*) Det betyder att de åtminstone inte dammade på med gasen i botten.
Det var en kort vecka, det här! 😯
Igår var det ”måndag” för mig och redan idag är det fredag. Egentligen börjar nästan alla veckor se ut så, för det är hiskligt vad fort veckorna börjat fara iväg numera. Man hinner knappt börja arbeta, så är det helg igen!
Veckorna var mycket längre förr, eller är det jag som minns fel? 😉
[tags]kort vecka[/tags]
Nu har vi knäckt ryggen på kylan.
I morse var det ”bara” -23, en väsentlig skillnad mot igår. Väderprofeterna har dessutom spått väldigt mycket varmare i början av nästa vecka, men det låter vi stå öppet så länge. Saker och ting kan hinna ändras innan dess. Något oväntat högtryck som kommer smygande när vi minst anar det, eller så.
Idag öppnar grillen utanför jobbet på nytt. Den har bytt ägare efter årsskiftet, och jag har hört – från säkra källor – att sortimentet till viss del är ändrat. Klart jag ska luncha grillmat idag!
Jag måste berätta: jag är så ouppmärksam. Trots att jag går förbi denna grillkiosk på väg till jobbet varje morgon, så har jag inte sett de nya skyltarna i morse. De fick en medarbetare göra mig uppmärksam på.
Precis som den gången någon klottrat på jobbets yttervägg, bredvid dörren. Det såg jag inte heller, förrän andra talade om det i fikarummet. (Här snackar vi alltså halvmeterhöga sprayade bokstäver som jag missade.)
Det beror nog på att min kaffenivå inte nåtts, jag är inte riktigt vaken på väg till jobbet. Går som en zombie i min egen lilla sömnbubbla tills jag kommit fram och snikat till mig en extra kaffetår vid ankomst.
[tags]varmare, grillkäk, klotter, zombie[/tags]
Jag ser verkligen fram emot sommaren, av flera orsaker.
En av orsakerna är att då kommer L (med familj?) från Tyskland och besöker L & E, och antagligen oss andra i släkten också! Det är säkert 30-35 år sedan jag träffade honom (tillsammans med sina föräldrar) senast, och jag har ibland funderat på hur man kan leta rätt på dem när de bor i ett annat land.* Jag vet inte ens om de bor kvar i B fortfarande eller om de flyttat.
Han ringde igår när jag var hos L & E, men skulle höra av sig igen. Det blev mest att bror L berättade hur läget var med oss alla, men L (som ringde) kunde i alla fall berätta att hans pappa L dött 2008, men mamma H levde och bodde nära honom och hans familj.
Vad jag minns av L är att han var en liten lintott, några år yngre än mig, som jag och min kompis I retade. Oj, det är många år sedan! Jag minns också att jag träffat hans föräldrar i början av 80-talet (före juniorerna) och sedan under tidigt 90-tal, men jag har inga minnen av att han var med de gångerna. (De har nämligen varit och hälsat på i båda de hus jag, helt eller delvis, har ägt.) Det kan hända att han fått stanna hemma, eller hos en kompis, under de besöken, för då bör han ha varit i tonåren eller äldre.
Nu får jag börja damma av min gamla skoltyska, men L hör tack och lov till den generation som pratar engelska, vilket hans föräldrar inte gjorde. Vi kommer nog att förstå varandra, på ett eller annat sätt.
[tags]sommarlängtan, vänta besök[/tags]
*) All kontakt med dem har gått via morsan, som hade deras adress. Jag vet inte ens vad de heter i efternamn… Nu är morsan dement och alla ledtrådar till dem, via henne, har försvunnit.