Väcktes i morse – efter ett antal snoozningar – av att dottern ringde. Hon hade sovit över hos en kompis, som skulle skjutsa hem henne tidigt på morgonen. Hennes (kompisens) bil startade dock inte, då det var -30 grader och den stått utan värmare (surprise surprise). Kunde jag hämta henne, hon skulle ju jobba idag?
Lyckan var fullständig när jag lyckats klä mig, gjort mig färdig och gick ut och försökte starta bilen, som även den stått utan värmare – och den gick igång! *lycka* Den var visserligen smidig som ett kylskåp, men den rullade! Hämtade B och klev sedan av vid jobbet, när vi kom tillbaka.
Det har varit en verkligt tuff vinter för stackars Speedy. Inget garage, vilket den röda Mazdan var bortskämd med, ett flertal kallstarter – med betoning på ”kall” – och mycket pendlande till och från B:s jobb.
Snart är det dock sommar och torra vägar igen, så jag verkligen får kolla om Speedy gör skäl för namnet… Det är inte riktigt läge att börja testa honom fullt ut på vinterföre. (Jag kan, men jag vill inte.)
Nu är nätterna plågsamt kalla, medan dagarna visserligen har minusgrader i skuggan men solen har börjat värma. Ljuset har återvänt; både morgnar och kvällar känns längre, även om de består av samma antal timmar som tidigare.
[tags]kallstart, bil, kalla nätter[/tags]
