Allmänt, YouTube

Själarensning

Min rensning avancerar!

Ännu ett skåp är besegrat, även om det inte var så mycket i det. Det var mest drivor av urklippta recept och – av någon underlig anledning – kvitton på allt möjligt jag köpt under årens lopp. Lite kul att läsa dem; ojdå, är TV:n så gammal och har jag haft en sådan där mojäng?

Nu är recepten brutalpackade i runda arkivet (alltså den röda sophinken under diskbänken), ett fåtal kokböcker (de jag använder) finns kvar och en enda termos står på översta hyllan, om utifall att den kanske möjligen eventuellt behövs någon gång.

Resten åkte till Återvinningen, dit jag kört grejer idag. Dels packade jag bilen igår kväll, med både det ena och det andra, dels kom jag på fler saker i morse – sådant jag lagt åt sidan för att det skulle till just Återvinningen. Det känns skönt att rensa, faktiskt, även om det är jobbigt just medan jag håller på.

Det är jobbigt att rensa, både fysiskt och psykiskt. Ryggen är inte riktigt med på noterna än, men jag tar långa pauser (ibland lite väl långa, men jag har ju semester 😉 ) och puttrar på i sakta mak med det jag gör. Det värsta är att välja: vad ska vara kvar och vad ska bort? Små kantstötta gipsplattor med handavtryck, som juniorerna gjort på lekis – kan jag slänga dem? (Svar: jodå, men jag kände mig som en riktig skurk.)

Samtidigt känns det befriande att få slänga en massa saker som samlats under årens lopp. Jag menar, jag minns när juniorerna var små, även utan deras handavtryck i gips (för att ta ett exempel). Det dyker också upp mindre angenäma minnen bland sakerna/ pappren som gås igenom – men jag biter ihop och kastar sådant jag inte måste ha kvar. Jag kan inte leva i forntiden, det som har varit har farit.

[tags]rensa i röran, sortera, Mary Hopkins, Those were the days[/tags]

Allmänt

Böcker

Jag har kämpat med Grannen som ljudbok hela semestern. Inte för att den är dålig – tvärtom! – men jag kan bara höra korta stunder i taget, för jag blir så FÖRBANNAD och vill bara ge honom på käften. Inte bra för blodtrycket… 😉

Jag törs absolut inte höra på den medan jag kör bil, som jag annars brukar göra med mina ljudböcker, för jag skulle väl köra av vägen i ren ilska. Jag, som inte direkt är känd för mitt hetsiga humör. Så svaret på frågan är: ja, en bok kan vara FÖR bra.

Nu är det läge att börja ladda boklådan inför hösten. 🙄 När jag blir färdig med skitstöveln Silfverbielke har jag flera andra ljudböcker som väntar på mig. Dels de jag redan har som MP3:or, dels de CD-böcker jag lånat av E och ännu inte fört över till datorn (jag får snart dåligt samvete för dem). En oläst pocket vilar på min köksbänk – den skulle vara ljugarbänkslitteratur, men stunderna på ljugarbänken har varit för få och för korta. I mailen har jag fått besked om att ett av mina bevakningsobjekt nu är bokningsbart…

Dessutom kör Kommissarie Gently igång igen, precis när Morden i Midsomer tagit slut. Tur, annars hade de krockat i programtablån! Det ska bli spännande att se om Gently är nya avsnitt eller sommarrepris av de avsnitt jag såg i vintras.

[tags]böcker, ljudböcker, deckare, TV[/tags]