Allmänt

Drabbad

Idag är jag drabbad av rastlöshet. Det betyder ändå inte att jag får något gjort, utan jag börjar på allt möjligt samtidigt, plockar lite här, lite där och hoppar friskt mellan alla sysslor utan att kunna koncentrera mig. Det blir så när man slutar röka, men det går över efter ett par dagar. Jag har ju slutat förr.

Det går bättre än väntat med mitt rökstopp. Jag har kommit på mig själv flera gånger att vara på väg att ”gå ut och röka” – utan cigg – just för att jag är van att t ex efter kaffet sitta ute en stund. Det kan jag ju fortfarande göra, även om det känns lite fånigt att sitta där ”utan skäl” (om inte att titta på katterna räknas som skäl). Själva ciggen saknar jag inte så mycket, som pauserna de genererat.

I morse var det nära att jag trillade dit igen, mest för att jag har haft som rutin att gå ut och röka först av allt. Jag hejdade mig innan jag ens hann röra vid cigarettpaketet (det ligger kvar på sin vanliga plats, i vantkorgen på väggen bredvid ytterdörren) och nöjde mig med att kolla om någon katt ville komma in/gå ut.

Nu ska jag hoppelidoppa iväg och göra något annat än denna uppdatering.

[tags]rastlös, sluta röka[/tags]

4 kommentarer på “Drabbad”

  1. 😆 Duktiga dig! Du ska se att det går vägen! Om du dessutom brukar gå ut för att röka så blir det lite enklare nu då vädret blir kallare och blötare…inge kul att huttra i snålblåsten! Jag har snart varit rökfri ett helt år, fatta! Efter 42 års rökande av ca 2paket om dagen! Jag hade förstås väldigt god hjälp av medicinen jag fick på recept och sen hade jag hög motivation efter min trista åderförkalkningsdiagnos…
    Lycka till och kram!

    1. Tack, Paula!

      Det känns som att jag kommer att sakna de små stunderna på bron, för jag är annars inte ute så mycket. Har inga hundar att rasta och har tusen ursäkter till att slippa promenera. 😉 Men jag kan ju sitta och titta på katterna UTAN en cigg i handen.

    1. Jag håller faktiskt på med boken ”Äntligen icke-rökare”. Om det är den som gör det, eller om det är något annat, men jag tycker det inte är särskilt stor uppoffring att sluta röka den här gången.

      Ciggen har blivit liggande i vantkorgen, då jag bara kommer ihåg dem på väg ut, inte på väg in (mot sophinken). Jag rör dem ändå inte. *rycker på axlarna*

Kommentarer är stängda.