Jag är VERKLIGEN ingen morgonmänniska. Idag började jag dagen med att skälla på chefen. Så går det när jag inte hunnit dricka mitt morgonkaffe på jobbet, bara morgonkaffet hemma. 😳
Planen att handla igår försvann i takt med att jag fastnade i ska-bara-träsket. Nu är alla pappershögarna på skrivbordet rensade – bara de i bokhyllan och på fönsterbrädan kvar! 😆
Vädret idag är förskräckligt! 😯 Det regnar på snön och kalla vägar, så träden är minsann inte tjusigt vinterfrostiga längre. Halkan gör att vissa bussar ställs in, blir försenade, alternativt tar andra vägar under sina landsbygdsturer. Det förstår jag – det är inte kul att hamna i diket med en vanlig bil. Hur okul ska det inte vara att glida av vägen med en buss, kanske full med skolbarn?
På grund av halkan kom jag plötsligt på att det kan vara läge att göra de sandbehållare jag planerat för sedan förra vintern. Jag var på en kurs någonstans och upptäckte vilka behändiga sandbehållare som stod utanför ytterdörrarna: vanliga plastdunkar, typ saftdunkar, med avskuren pip! Lätta att fylla och lätta att hantera!
Ungefär så här såg de ut: skär efter den prickade linjen så får du något liknande. Det blir förstås lite olika modeller beroende på vilken sorts plastdunk man har och hur stor öppning man gör. Jag har några tomma dunkar som skräpar i garaget, som jag ska använda till sandbehållare.
Problemet är att A inte har samma idé som jag, så han lastar in dunkarna i min bil emellanåt, för transport till återvinning. Jag lastar ur dem på ett annat ställe i garaget, där de får stå tills han upptäcker dem igen. Just nu har jag lämnat dem i bilen, så han inte får för sig att köra bort dem själv. 😆
Tidigare/ fortfarande har jag en plåttunna (från IKEA, förstås) att förvara sand i, lättillgängligt instuvad under bron. Tyvärr har starka vindar blåst bort locket från tunnan – därför står den under trappan, för att skyddas mot nederbörd. Annars blir allt en stor isklump när det fryser på, och då går det inte att sanda.
