Allmänt, Foto

Måndagsfeeling

Jaa-happ. Så var det måndag igen. Idag är vi full styrka på avdelningen, så det är lite mer liv och rörelse i korridoren än det var i fredags. Hemma har det nästan varit lugnt under helgen, bara A som jobbat helg och varit förbi då och då. Han gör inte så mycket väsen av sig. 😉

För den som undrar: nej, jag har inte vikt tvätt den här helgen heller. Vänta er inga underverk! 😆 Däremot har jag i förväg funderat ut någon sorts matsedel, som jag förmodligen kommer att sabba redan innan måndagen är över… Gamla vanor är svåra att bryta.

Jag har bytt handväska! Inte till en ny, bara till en annan. En som är mindre än den jag använt tidigare, så jag inte samlar på mig så mycket skrot & skräp att kånka omkring på. Den blir både lättare att bära omkring, och lättare att hitta saker i.

Jag hittade t ex flera läppstift (!?!) när jag tömde den tidigare väskan. (Kan inte minnas när jag senast använt läppstift.) Sedan fanns där ett oräkneligt antal förpackningar med näsdukar, våtservetter och värktabletter som-kan-vara-bra-att-ha. 🙄

Visst nämnde jag tidigare att jag har väskor som visat sig vara felköp? Först försökte jag med en av dem – men den känns verkligen inte bra, den ligger inte rätt i handen. Den väskan har visserligen ett antal innerfickor att sortera in saker i, men den visade sig vara minst lika stor som väskan jag bytt bort, fast på andra ledden. 😳

OK, då har jag minst två väskor att göra mig av med. Jag har försökt locka B att hon vill ha någon av dem, men den enda väskan hon kan tänka sig att sno från mig är den jag absolut vill ha kvar: stråväskan jag köpt på Marshall’s. 😉

UPDATE
Och så gick luften ur mig, lagom efter lunch. Det är ju inget ovanligt, och jag brukar repa mig rätt bra efter ett tag. Visst är det konstigt, att timmen efter lunch blir sömnig? Det borde ju vara att det höjda blodsockret piggar upp en, men först ska väl matsmältningen ta ut sin del av kakan. 😉

Jag har fått ett tänk-så-det-knakar-uppdrag av en medarbetare. Det krävs mycket tankemöda innan jag börjar med uppdraget, för att det ska bli rätt från början. Det är så tråkigt att börja om ifall man gör fel. Dessutom är det ett stort uppdrag, inget jag slänger ihop på en kafferast, utan det kommer att ta veckor att få det klart. Ännu viktigare att starten blir rätt!