Allmänt

Mammas limpa

Jag blev nästan tårögd, sedan jag varit och handlat under lunchen.* Köpte då bland annat en ny limpsort av vårt lokala bageri. “Svart Guld” hette den – och den smakade (nästan) som mammas limpor! 🙂

Visst var det gluggar på bland annat pastahyllan, men de anställda stod och fyllde på varor lite varstans i affären.** Jag fick i alla fall tag i allt jag skulle ha, förutom lasagneplattor, men a) det har jag säkert redan hemma, och ifall jag inte har det så b) har jag en reservplan.

Självklart smet froppisen ut precis när jag skulle åka tillbaka till jobbet, så det var bara för mig att sitta och vänta på att hon skulle bli klar. Som tur var, blåste det kallt, så hon var snabb och ville inte utforska omvärlden. Det är fortfarande för kallt för att jag ska ha hjärta att lämna henne utomhus, när hon gör så här. I vanliga fall kommer hon ut medan jag röker (om hon behöver), men inte idag.


*) Jag var på väg hem, som vanligt, då jag kom på att jag måste handla, p g a ingen mat hemma – men det gick bra under lunchen! Otroligt lite folk, men gott om varor.

**) Jag glömde kolla dasspappret! Tusan också! 😉 Inte för att jag skulle ha, utan för att se om det verkligen var slut här också.

Allmänt

Nystart

Måååndag morgon – läge för en nystart, precis som alla måndagar. 😉 Planen för idag är att handla efter jobbet, då jag aldrig for igår. Det blev ingen söndagsentrecote, heller – jag iddes inte åka någonstans alls, utan slappade bara på soffan hemma. Sådana dagar behövs ibland också.

Det ska bli spännande att handla idag: ÄR verkligen toapappret slut eller är det bara en skröna? Bunkrar folk matvaror som om apokalypsen är i antågande? Slagsmål om sista pastapaketet? 😆 OK, det var kanske lite överdrivet, men jag vet inte vad som väntar mig i affären… 😉

Idag fick jag beröm för min klädsel; min knallgula volangtopp under ljusgrå kofta som stängs med en glittrig brosch. Vårkänslor, påstod A att hon fick av att se mig, i betydelsen “uppiggande”. Den gula toppen lyser som en sol, och det behövs.

Visserligen skiner solen idag (just nu, på morgonen) men världen har blivit gråare och deppigare än vi önskat, så här på vårkanten. Samtidigt kan vi på jobbet skoja om det förbaskade viruset, för att lätta på trycket. Ingen av oss är drabbad – än.