Just här, just nu
Måndag
Minestronesoppa m ostsmörg
Tisdag
Rester
Onsdag
Ugnskorv m mos
Torsdag
Rester
Fredag
Korv Stroganoff m ris
Sådärja, då är jag på spåret igen! Det blir väl som vanligt, att jag byter ut/ hoppar över någon eller några av rätterna, men jag har i alla fall en plan! För första gången på länge!
Jaaaa-happ. Så var det måndag igen, då. OK, det är inte hela världen att behöva stiga upp i svinottan och hasa sig till jobbet. Jag har ju världens trevligaste gäng* att jobba med, oavsett avdelning, så det är bara roligt att gå hit. Att sedan behöva jobba (och inte bara fika bort dagarna) kanske inte är lika kul, men det beror på vad jag har för arbetsuppgifter som väntar på mig.
Som vanligt hade jag Stora Planer för middagstillagning under helgen, men – som vanligt, även det – tappade jag lusten när det väl var dags. Jag får slå till idag istället. Det blir en del skala-tärna-hacka och jag orkade inte röja runt i köket efter snöskottningen.
Jodå, vi har fått mer snö, men inte riktigt lika mycket som förra gången (för ett par dagar sedan). Lätt snö, men tyvärr var jag nu tvungen att ta itu med plogkarmen framför postlådan och soptunnorna.** Karmen var meterhög och stenhård. Jag slet i två timmar för att få bort det värsta, även om jag inte fick bort så mycket som jag önskat. Nå, det tinar ju till våren. 🙄
Veckan var planerad med ett par hemmadagar. Nu har en av oss blivit förkyld, så få se hur det går med den saken. 🙄 Någon måste alltid vara på plats, om inte annat så för att ta hand om inkommande papperspost (vi får fortfarande en hel del av den sorten) och eventuella besökare.
UPDATE
Planen var att åka hem och äta lunch, men självklart dog batteriet i bilen idag igen. Jag iddes helt enkelt inte dra fram chockstartaren utan gick till Grillen istället. Chockstarta bilen kan jag göra ikväll, när jag har tid att köra Broarna Runt innan jag far och handlar, och sedan – när jag kört in den i garaget – kopplar jag i batteriladdaren. Då blir den mycket snällare att starta nästa gång. 😉
Mer spännande än så här blir det nog inte idag. 😆
*) Jag ska villigt erkänna att alla inte är lika trevliga, men de värsta undviker jag att samarbeta med så gott det går. 😉
**) Traktorn tar bort plogkarmen i själva infarten men det blir alltid kvar en del framför postlådan och soptunnorna, då de står alldeles vid vägkanten.
Jag fick börja dagen med att skotta mig ut från bron till gården. Tack och lov hade traktorn skottat gården, men – som ni ser – var det mycket snö kvar åt mig ändå… 🙄 Hela bron och plattgången hade drivit igen, så jag skickade ett SMS till mina kollegor att jag skulle bli lite sen. (Det hade snöat ordentligt under natten, ca 2 dm.)
När jag först såg snön, tänkte jag stanna hemma och jobba hemifrån – men jobbdatorn var kvar på jobbet, tillsammans med de grejer jag behövde. Även om det mest var skrivarbete jag tänkt göra, så visade det sig – när jag väl var på jobbet och kollade mailen – att jag får spara skrivarbetet till nästa vecka. Håhå jaja. Nu har jag redan bokat in att tisdag och fredag ska jag jobba hemifrån under nästa vecka, så får vi se hur det går. Annat kan komma emellan.
Mina pennor, som jag beställde förra veckan, har kommit! Nu har jag tagit med en till jobbet, baraföratt. Tyvärr är de inte arkivbeständiga, men jag ska bara använda dem till mina klotterblock när jag för anteckningar. De nya pennorna är gelpennor, inte vanlig kulspets, så de skriver väldigt lätt och mjukt. Sådant som ska arkiveras får skrivas under med den vanliga pennan.
Min handstil lämnar mycket att önska. Ibland kan jag knappt läsa den själv… 🙄 När juniorerna bodde hemma kunde jag inte skicka med dem en (av mig) handskriven handelslista, för de kunde inte tyda vad som stod på den. 😆
Plötsligt var det torsdag!?! Jag begriper inte hur veckan kan gå så snabbt. Idag hade jag behövt klona mig före lunch, då jag behövde göra flera saker samtidigt, men nu har det lugnat ner sig. (Det är väl klart jag gjorde allt som behövdes innan jag for hem och åt. Fattas bara annat!)
Den senaste tiden har jag börjat bli annorlunda mot hur jag tidigare varit. Det måste vara åldern som börjar ta ut sin rätt, eller…? 😉 När det slog om och blev kallt, började jag få hiskelig värk i benen. Inte bara i knäna, utan värken strålade nedåt (från knäna). Det var så illa att jag fick ta värktabletter på kvällarna för att kunna sova, det värkte som attan fast jag låg ner.
Dessutom har jag börjat bli frusen, framför allt på eftermiddagarna. Fram till lunch funkar det bra på jobbet, men efter lunch försöker jag komma ihåg att ta med en kofta, för då börjar jag frysa?!? Trots att jag äter varm mat till lunch, sitter jag och hackar tänder på kontoret på eftermiddagen. Jag, som alltid varit en väldigt varmblodig person och snarare klagat över värmen inomhus! 😯
Dagens gulligaste är att om inte covid varit, så hade jag blivit bjuden på kalas idag! 🙂 Grannpojken A fyller 4 år och var så besviken att hans kompisar inte kunde komma på kalas p g a smittorisken, så han tyckte att jag kunde ju komma – jag bor ju nästan hos dem, bara i huset bredvid! 😆
Jag hade inte riktigt räknat med att bli ensam på jobbet idag, men så blev det (av olika orsaker). Ingen fara med det, det är bara lite tråkigt att inte ha någon annan i korridoren. Nå, det finns folk i andra korridorer. Några är i alla fall på plats, även om många jobbar hemifrån just idag. *snopen*
När jag for hem på lunchen såg jag servicebilen för kaffemasken på parkeringen. Jag har inte hunnit ner i fikarummet och kolla, men jag hoppas verkligen att kaffemasken är lagad nu! Vi har fått använda bryggare ett par dagar, men jag har drabbats av att kaffet varit slut 😯 när jag kommit till fikarummet – och då ids jag inte köra igång en omgång till när jag är sist på plats. Jag överlevde gårdagen, men inte mer än nätt och jämt! 😉
Ibland önskar jag att folk hade en av/på-knapp, alternativt att man kunde slå av ljudet på dem (och slå igång deras hörsel istället…). Låt mig säga som så; en del har bara sändning, ingen mottagning. 🙄 Sedan finns det andra som inte kan samsas utan krånglar till allt (mitt 😉 ) arbete, för att sedan skylla på varandra. 🙄