Äntligen har jag kommit mig för att koka ärtsoppan jag länge längtat efter! Problemet är att jag inte kommit ihåg att lägga ärtorna i blöt kvällen före – men i lördags kom jag ihåg det.
Hemkokt ärtsoppa är gudagott att äta, och jag har – peppar peppar – inte blivit gasig i magen av den. Huvudsaken är att man först sköljer de blötlagda ärtorna och sedan skummar soppan när den kokat upp, läste jag mig till, så jag skummade bort allt som bubblat upp runt kanterna. Pannkakor efteråt är överkurs för mig (jag har lagat EN rätt, det räcker) så jag åt stora mängder ärtsoppa istället. Det var supergott! 🙂
Plötsligt händer det: B och A och lilla A kom förbi! Lilla A är nu två månader gammal och nu ser jag hur otroligt lik sin far hon är. 🙂 De var på turné i kommunen, men skulle sova hos A, inte hos mig. Till min tröst så kom de förbi både lördag och söndag så jag fick hålla lilla A och sniffa babynacke. 😉 Och klämma lite på de yttepyttesmå fötterna…
