Månad: februari 2023

Allmänt

Sen måndag

* Snigel *

Jag var förstås sen till jobbet idag igen, eftersom jag försöker utnyttja all plustid jag dragit ihop på flexen. Att slippa skynda mig på morgnarna är det bästa med flextid, och jag är gärna kvar lite längre på kvällen. Eller kväll och kväll…. Eftermiddag är nog bättre sagt. 🙄 I vilket fall som helst, så är jag ingen morgonmänniska.

Däremot har jag två morgonpigga inneboende… Siri ville gå ut vid 4-snåret, och det var OK – jag kunde somna om med gott samvete. Sedan började Sigge peta mig på tårna vid kvart över 5, då det var för sent att somna om. Min väckare ringer 5:30 och jag skulle duscha och tvätta håret i morse. *suck* Men han är ju så söt när han – efter att ha varit ut – kommer och lägger sig på mina ben i soffan, och bara myyyyser. 🙂

Under helgen har jag slitit hårt i köket. Lagat mat och handdiskat det som inte skulle köras i diskmasken. Jag måste handla efter jobbet, mest för att kattmaten sjunger på sista versen – annars skulle jag klara mig ännu några dagar. Veckans matsedel är klar, men kan ändå komma att ändras. Ni vet ju hur jag är; kommer jag på något bättre så byter jag snabbt ut den planerade rätten. 😉 Nytt för den här veckan är att jag planerat även för helgen!

Lördag var jättekall, det var -27 grader på min termometer när jag kollade, men det har tydligen varit ännu kallare på sina ställen. Huja! Söndag var det ”bara” -22 grader men det var kallt ändå. A har haft bilen hos mig hela (jobb-) helgen, för C hade övernattande besökare, som då fick stå på hennes lilla parkeringsplätt framför garaget. På min gård är det gott om plats, så det gör inget att hans bil står där ibland. Den står inte i vägen.

UPDATE
Det har blivit varmare, under lunchen var det bara -13 grader på min altantermometer! 🙂 (Det var -20 i morse.) Ändå grinade det illa – kalla, nordliga vindar drog fram förbi mig när jag satt och rökte. Men det är smällar man får ta, då det hyfsat soliga vädret visar sig från sin bästa sida. Idag är det lite mer mulet, solen visar sig inte helt, men under helgen har det varit kanonfint! Solen har lyst från en klarblå himmel och fått snön att gnistra som diamanter.

Foto, Katter

Luddskallarna

* Snigel *

Kärt barn har många namn, och jag samlar just nu ihop de jag använder mest. För katterna som helhet, d v s när jag pratar om båda två, brukar jag använda:

  • luddskallarna
  • pälsklingarna
  • slöodjuren

En och en får de heta:

  • min kille (Sigge – förstås)
  • mysgubben
  • mysfarbrorn
  • kattrackaren
  • fluffrumpan (Siri – vem annars)
  • luddrumpan
  • fluffenpuff
  • piri-piri

Dessutom har jag allmänna enskilda namn jag använder till båda:

  • muffin
  • busing
  • kiffe-miffe-piffe-katt

Jag har säkert fler namn jag inte kommer på nu, men som flyter behändigt in i språket när jag talar till dem. 😉

Deras förra ägare har en stående inbjudan att komma förbi och hälsa på om hon vill, men jag vet inte om hon skulle känna igen dem nu. Framför allt Sigge har lagt på hullet. Han har inte blivit fet, utan mera biffig. När de började sitt liv som utekatter hoppade han elegant mellan spjälorna i altanräcket, numera pressar han sig igenom med ett knöstande ljud. 😆 Han har blivit mer muskulös, men får fortfarande (ibland) stryk av grannkatterna. Siri har fortfarande inte helt utväxt päls där veterinären rakade bort tovor, men hon är inte kal på de fläckarna. Ser bara lite ojämn/ bucklig ut när hon promenerar förbi, speciellt när det är kallt och pälsen är ordentligt uppburrad.

De har sina egna små vanor och ovanor. Sigge krafsar alltid på golvet runt matskålen, som om han gräver i kattlådan, även om det är färsk mat. Siri vägrar gå på badrumsmattan, jag vet inte om den kittlar henne under tassarna eller vad som är fel. Om inte Siri får som hon vill, så går i köket och puttar ner saker från bänken. 😆 Jag och Sigge kan ligga på soffan – och så hör jag ”bonk” från köket. Då vet jag att Siri surat ihop och roar sig på sitt eget sätt.

De kommer ibland och sitter i bortersta hörnet av köksbordet och ser på när jag äter. Inte så att de tigger eller försöker stjäla, de vill bara se på. Jag försöker lämna små godbitar åt dem på tallriken när jag går från bordet, men de nappar inte på erbjudandet. Om jag försöker ge dem godsaker på soffbordet så puttas de ner på golvet först, innan katterna ens försöker äta dem. Det enda som inte får vara ifred är mitt TV-godis: tärnat rökt sidfläsk (syndigt gott 😳 ). Där tigger åtminstone Sigge skamlöst, och den skålen lämnar jag inte utom synhåll.

Sigge gör då och då raider mot papperskorgen jag har under soffbordet. Där hamnar de prassliga påsarna som tuggpinnarna är i – och katterna ÄLSKAR tuggpinnar! Just nu har jag två olika sorters tuggpinnepåsar som dras ut från soporna och jagas runt golvet, i hopp om att de plötsligt ska fyllas med härliga tuggpinnar igen! 😉 Problemet med tuggpinnarna är att Sigge oftast slukar sin (jag tror inte ens han tuggar den 😯 ) och sedan knycker Siris – även om hon tuggar på den! Han går bara och tar den!?! Brorsor! 🙄

Allmänt, Foto

Trögt

* Snigel *

Det går trögt med hemarbetet – alltså inte att jobba hemifrån, utan jobbet som ska göras hemma. Igår gjorde jag köttfärssås och spagetti på nya rekordtiden två timmar…! 😳 Till mitt försvar ska sägas att knäna mår bäst på morgonen, och blir sämre och sämre under dagen, för att lagom till kvällen värka t o m när jag ligger ner. Men, det som inte dödar, det härdar.

En finess jag börjat med, just p g a att jag inte orkar stå långa stunder, är att laga middag (eller annan mat, men det är främst middag) som en TV-kock. Skalar, hackar, river, tärnar allt som ska finfördelas (för hand eller i matberedaren), sittande vid matbordet, och sätter det förberedda i små skålar. Så när spisen väl är igång, är det bara att tjoppa ner skål efter skål i pannan/ grytan och vips är det klart! 🙂

Hör och häpna; jag gjorde dessutom inte köttfärssås av hela förpackningen köttfärs, utan stoppade hälften i en plastpåse, plattade ut den och – håll i er – bar ner till frysboxen i källaren! Jag brukar inte idas bära ner grejer till frysboxen, men ska försöka bli bättre på det. Nu har jag t ex två burkar med spagetti och k-färssås i kylen, och skulle kunna bära ner den ena till frysen för att spara till en annan gång. Samtidigt ids jag inte riktigt… 🙄 Det är väldigt behändigt att ha färdig mat, bara att värma, både torsdag och fredag.

Det är lugnt på kontoret idag. Två kollegor är på konferens, så det är bara jag och A som stökar runt i korridoren medan chefen sitter i möten (IRL eller online). Jag har tuggat undan en hel del papper igår, men för varje pärm jag tömmer, fylls högen med tuggmaterial på igen. Just nu (medan jag skriver) har jag telefontid, så jag måste sitta vid datorn. Telefonsignalen är fortfarande utan ljud, så jag får hålla koll på skärmen och se när telefonappen öppnar sig. 😳 Och även om signalen hördes, så hör jag den definitivt inte när jag står vid tuggen.

UPDATE
Och jag tuggar och tuggar… 😉 Det är förvånansvärt tomt längs väggen där jag samlat pärmar i flera år – den som städar vår korridor kommer att tro jag fått sparken, eller ska byta kontor. 😆 Snart (när telefontiden är slut) ska jag och A bära undan en stor kartong med tömda pärmar, så det blir ännu mer tomt på golvet. Planen fram till dess är att dels köra tuggen tills den ryker av överbelastning (vi har redan idag fyllt två säckar, är inne på tredje), dels sortera in januaris dokument i rätt pärmar. Hur gärna vi än vill , slipper vi inte undan pärmarna ännu på ett tag. 😉

Allmänt

Har börjat

* Snigel *

Nu har jag börjat med pärmarna – till slut! Igår upptäckte jag att en hel del av de pärmar jag samlat på golvet i mitt kontor (istället för att bära dem till arkivet) kunde tömmas och återanvändas. *harkel* Den äldsta pärmen var från 2012, så jag har samlat ett bra tag… 🙄 Jag ska fortsätta idag, och framför allt ska jag tugga dokument i dokumentförstöraren. Tog bara de viktigaste igår, men högen fylldes på med mera tuggbart senare.

Efter jobbet tog jag mig i kragen och handlade, även om en liten röst inom mig viskade att jag visst kunde få ihop en middag av det jag hade hemma. När jag kom hem och lastade varorna ur bilen, kom två Kalla, Frusna, Hungriga och Okliade katter och talade med STORA BOKSTÄVER om åt mig, att så här får det inte gå till: lämna dem ute och dessutom komma senare än vanligt! 😉

Februari idag. Hips vips var januari över, den månaden som kändes så lång när den började. Jag har en känsla av att februari också kommer att kännas lång, på det viset att det är väldigt mycket månad kvar i slutet av pengarna… 😯 Men el- och fjärrvärmeräkningarna är betalda och amorteringarna (bil och hus) är dragna, plus alla försäkringar (autogiro) så det är bara att bita ihop och vara lite innovativ vad gäller matlagning. Jag har kokat soppa på en spik förut och kan göra det igen.

Det blir alltså ingen IKEA-resa för mig den närmaste tiden, eller shoppingrunda på S när jag far till L, men jag har allt jag behöver och lite till. Om jag rensar hallskrubben kommer jag att göra IKEA-fynd som hamnat där, med blå påse och allt! 😉 Jag har ju pippi på att köpa bra-att-ha-saker som inte är bråttom att packa upp, och så lyfter jag in påsen i skrubben ”tills vidare”. *host host harkel* Som sagt; en liten utrensning vore bra.

För att inte tala om att jag behöver rensa ur skafferiet. Där samlas drivor av öppnade förpackningar med alla möjliga varor, som hamnat bakom annat jag köpt – och så fyller det på. Jag brukar ha flera öppnade lådor med lasagneplattor, t ex, och det finns säkert fler dubbel- och trippelköp när jag gräver mig tillräckligt djupt in på hyllorna. 🙄 Ett typiskt i-landsproblem.

UPDATE
Jamenalltsådumilde – det är hur mycket som helst att rensa, när jag väl börjat! 😯 Dels mina egna pärmar – som nu äntligen ska få flytta in i arkivet, där de hör hemma – dels har kollegor inte heller hunnit med att få undan pappersfloden från tidigare år. Jag tror jag ska erbjuda mina tuggartjänster åt A, som har en hel hylla full med gammalt mög. Dels för att vara snäll, dels för att mina egna pärmar ska få plats. 😉

Dammet virvlar runt mig och jag ser ut som dragen genom en mangel: perfekt! Jag hoppas rensarivern sitter i när jag kommer hem, så kanske jag får något vettigt gjort där hemma också? Man kan ju alltid hoppas… 🙄