Jag hatar tomtar. Dessa lismande rödklädda otäcka karlar som skrämmer småbarn. Läskiga typer i lösskägg som skrattar falskt och HO-HO-HO:ar i tron att de roar någon.
De är nästan i klass med ett annat hatobjekt jag har: stand-up komiker (they really SUCK). Inte roliga för fem öre. Jag byter snabbt kanal om jag råkar zappa förbi RAW, men har nu lärt mig vilken dag och vilken tid jag ska undvika programmet.
För att återgå till tomtarna: det finns stora och det finns små. De finns i vinterskrud och som trädgårdsprydnader* under sommaren. De återkommer i vidriga skepnader på omslagspapper, gardiner, dukar, plastkassar, som prydnadssaker, bestick, tallrikar, glas, muggar – you name it.
Som dekoration är de snäppet bättre än IRL, för dekorationer låter oftast inte. Inte heller rör de sig. Oftast inte. Några sorter gör det, men de är tack och lov få.
Tänk att det finns folk som samlar på prydnadstomtar och ställer upp dem i vitrinskåp för att se dem året runt! 😯 Aldrig-aldrig-aldrig hos mig.
[tags]tomtar, stand-up komiker[/tags]
*) Aha! Nu vet jag! Det är för att skrämma ogräset från att komma upp!
Haha. Du skulle se E’s tomtesamling på en IKEA-LACKhylla, för att itne tala om C’s, då storknar du 😛
😯 Tomtar är bannlysta hos mig! Sen får folk ha hur många tomtar de vill hemma hos sig själva.