Författare: * Snigel *

Det är något sorts varannandagsväder, med rätt varmt idag. I mitt kontor känns det som att luften står stilla, men jag har kollat: vädringsluckan ÄR öppen. Det hjälper inte. Enda trösten är att värmen inte nått sin kulmen än…

Jag jobbar så svetten lackar. Föreslog idag att vi skulle sluta ta emot besök på jobbet, stänga av telefonerna och stoppa all post direkt i tuggen utan att öppna den, för högarna på skrivborden bara växer och växer hela tiden. Det är helt ofattbart – var kommer allt ifrån?

Vissa saker har jag fått lägga åt sidan, men de måste ändå hinna göras innan jag går på semester. Det är visserligen en dryg vecka kvar, men jag kollade den faktiska tidsåtgången idag. En sak som är väldigt enkel och går ”snabbt” att göra utan krångel, tar ändå 20 minuter. Jag har en hel hög sådana ”saker” liggande, som måste vänta tills jag är färdig med annat.

På kvällarna har det faktiskt varit rätt bra ljugarbänksväder: solig men blåsigt. Perfekt, då hålls insekterna borta! Ändå har jag inte tagit mig över gården för en avkopplande stund på min älskade bänk, mest beroende på att jag inte haft skor på mig när jag varit ut och rökt (och det ligger vasst grus* på gården).

Nu håller det på att gråna igen, då väderprofeterna på TV pratat om regn under natten. Den som är vaken får se. 😉

Trots att jag försökte stå emot blev det en liten (1½ timme…) tupplur ikväll igen. Det gör inte så mycket, jag orkar göra mer när det är svalare. Tänkte vika tvätt ikväll, då det ännu inte blivit gjort, fast jag nämnde det för några dagar sedan. (Jag är väldigt bra på att hitta på annat att göra, speciellt när det gäller att vika tvätt.)

Berättade jag att jag köpt mig en ny handväska igen? Jag har visserligen en hel armada av handväskor hängande på hallväggen, men man kan aldrig ha för många. Så enkelt är det.

UPDATE
Det var väl ingen som trodde att jag verkligen skulle vika tvätt? Nä, jag tänkte väl det. 😉 Jag sparar det ”nöjet” till någon annan dag.

[tags]allmänt svammel[/tags]

*) När jag beställde grus till gården visste jag inte att det finns trumlat (?) grus, som är rundare i kanterna och därmed inte lika vasst att gå barfota på.

Så här i semestertider görs stora planer upp i de flesta familjer: sommarstugan, renovera, resor, grillpartyn, etc. Det måste vara fruktansvärt att ha stora förhoppningar på En Lyckad Semester och sedan blir det inte så. Vädret kan sätta käppar i hjulet. Saker kan gå sönder. Folk blir sjuka. Oväntade utgifter dyker upp.

Det värsta jag läst om semester var i en blogg jag följde för några år sedan. Det var frun i familjen som skrev den, och hennes version av semesterresan var inte rolig.* Jag ska bespara er detaljer, men jag förstår att det inte är konstigt att skilsmässorna ökar under (och strax efter) sommarsemestern…

Ur hennes synvinkel var ALLT fel under resan. Hon gnällde värre än vilket förskolebarn som helst. Till och med värre än jag brukar göra! 😉 Istället för att glädjas åt allt familjen fick se och uppleva, klagade hon över allt de inte hann med.

Jag förstår mig inte på det beteendet. Visst är det kul att hinna med allt man tänkt se & göra, men det gäller att vara lite realist också. Som sagt; saker kan gå fel. 

• Man hamnar inte alltid på parkettplats när det är något att titta på, om det är många andra som också vill se.
• Även turister drabbas av trafikstörningar.
• Det kostar skjortan att äta alla mål ute, plus fika, glass och drickor.
• Vädret gör som det vill, även den dag guidad utflykt är bokad.
• Dygnet har bara 24 timmar, och av dessa bör minst hälften vara avsatta till lugn och ro eller sömn om barn är med på resan.
• Alla i familjen kanske inte är intresserade av att gå på samma muséer/ evenemang/ shopping.

Under mina resor är jag gärna tidsoptimist (går det verkligen inte att klämma in en extra timme mellan t ex 17:59 och 18:00?) och reser med mottot ”det ordnar sig”. Ja, jag lever mer eller mindre under det mottot, alternativt ”går det, så går det”.

Jag är nog rätt optimistisk i vilket fall som helst, speciellt under resor. Åker jag med fel buss? Så kul, då får jag se mer av omgivningarna! Gått vilse? Frågar främlingar om vägen. Dåligt väder? Mer shopping, mer muséer, mer utställningar, mer fika – eller helt enkelt en pocket och en bekväm plats inomhus.

Numera reser jag utan barn, men på den tiden de följde med kunde jag a) kompromissa, samt b) inse att man kunde åka till samma ställe flera gånger. Det vi inte hann göra den ena gången, fick vi göra den andra gången – eller tredje. Dessutom åkte vi aldrig utomlands.

Ja, ni läste rätt: min familj har aldrig varit utomlands (förutom Finland och Norge, men de räknas inte)! 😯 När jag var ung har jag varit till Kanarieöarna med mina föräldrar, men aldrig med min egen familj. Vi har helt enkelt aldrig haft råd.

Förmodligen kommer mina juniorer att kasta stenar på min kista och uttala fruktansvärda förbannelser över min döda kropp när den dagen kommer, just på grund av detta. Eller kanske inte. Det blev folk av dem i alla fall, trots att de inte satt sin fot i Spanien, Turkiet eller Grekland under uppväxten. Nu får de åka precis vart de vill utan att jag bryr mig, bara de betalar själva.

[tags]semesterplaner, resor[/tags]

*) Man kan gnälla på ett roligt sätt också, men inte hon. Det var rent deprimerande läsning.

Det kan inte hjälpas. Jag är trött idag igen.

Om jag kom mig i säng som vanligt folk på kvällarna, skulle det säkert hjälpa, men nu fortsätter jag med mina destruktiva tupplurar. Min nattsömn delas upp på två (eller fler) skift – ett på kvällen och ett på morgonen.

Då jag någon gång lyckats hålla mig vaken hela kvällen, utan tupplur, så ”går jag över tröskeln” – är vaken så länge att jag blir pigg igen. Ikväll ska jag försöka hålla mig vaken åtminstone tills A varit och ätit, sedan tror jag att det blir säng + bok för mig. Tidigt.

Med lite tur håller boken mig vaken någon timme extra och sedan får jag somna bäst jag vill. Fördelen med en pappersbok i sängen är att det inte blir ”luckor i handlingen”, vilket det lätt blir med ljudböcker. Det är mer än en gång jag fått spola tillbaka några avsnitt för att jag slumrat till.

Med en vanlig bok inser jag att det är dags att lägga den åt sidan när jag läser samma rader för tjugonde gången utan att få ihop orden till något vettigt. DÅ är det godnatt. Utan att jag missat något.

[tags]trött, sömning, dålig nattsömn, tupplurar, bok i sängen[/tags]

Åh, herregud! Jag blir alldeles svettig! 😯

En ny bok om psykopaten Silfverbielke finns som ljudbok nu! Med samma uppläsare som förra gången! Och jag som har så många andra böcker att lyssna på – för att inte tala om dem jag ska läsa som vanligt… Jag kan knappt bärga mig!

Började idag lyssna på en ”gammal” Anne Holt. Jag vet faktiskt inte om jag läst den, då det är några år sedan jag tuggade i mig de flesta av hennes böcker. Efter några år har jag ändå glömt allt, så det gör inget om det blir en omläsning (eller vad man ska kalla det när jag lyssnar på den, den här gången).

Med den boken märker jag direkt skillnaden mellan olika uppläsare. Den som läser Anne Holt har väldigt tråkigt. Ingen inlevelse alls och meningarna-bara-flyter-ihop-och-så-kommer-det-ett-nytt-avsnitt-som-jag-fortsätter-läsa-med-min-monotona-röst… *gaahhh* Inget ont om honom som person, jag har säkert hört honom läsa andra böcker, men just den här har inte börjat bra. Jag hoppas ”det tar sig” när han kommit igång.

Det är rätt svettigt utomhus också. Jo, jag vet, man ska inte klaga, men jag gillar inte värme särskilt mycket. Om det blåste lite mer skulle det vara perfekt ljugarbänksväder (jag + en bok + kaffe + katterna – skatorna) då blåsten håller insekterna borta.

A klippte min gräsmatta igår och blir därför utfodrad med middag idag. Kött och potatis, enligt önskemål, alltså blir det helstekt (redan igår) karré med potatis och beasås.

[tags]Grannen, Dan Buthler, Dag Öhrlund, Det som tillhör mig, Anne Holt, uppläsare[/tags]