Författare: * Snigel *

Så är det fredag.

Dessutom är det morgon.

Jag har bara druckit en kopp kaffe hittills.

*mutter mutter*

Jag kämpar för att försöka komma mig iväg till jobbet tidigare på morgnarna än jag brukar. Det är ju så med flextid, att det jag slösar bort i ena änden av dagen måste – förr eller senare – fyllas på i andra änden av dagen. Då jag inte är överdrivet intresserad av att jobba länge varenda kväll, försöker jag räta upp mitt flexsaldo med tidigare morgnar istället.

Det är bara att inse faktum: jag är verkligen ingen morgonmänniska. Varför anses det naturligt att vara pigg på morgonen, egentligen? Själv fungerar jag faktiskt bäst efter lunch och det kan vara riktigt trevligt att sitta kvar och jobba när de andra gått hem för dagen. Telefonen är tyst, ingen kö till skrivaren, m m.

Människor har olika dygnsrytm. Att jobba med morgonpigga människor är inte alltid så roligt, när jag själv är trött. Att de sedan tappar gnista när jag kommer igång framåt eftermiddagen, gör att det kan ta lite tid att få saker och ting att flyta utan ansträngning.

[tags]flextid, fredag morgon, morgonpigg[/tags]

Så ser mitt liv ut just nu. På jobbet hoppar pärmarna upp och anfaller mig när jag går förbi, hemma har jag drivor av papper som ska fyllas i. Hur kul, på en skala 1-10, är det att fylla i en skadeanmälan till försäkringsbolaget? Ungefär -2.

Hämtade B från flyget igår kväll. Först var planerna att åka till L direkt efter jobbet, för att hinna shoppa och äta lite, men jag insåg att jag var tvungen handla mat innan jag åkte iväg – och då blev det inte av. Jag åt hemma istället, struntade i shoppingen, tog god tid på mig efter vägen och lyssnade på ljudboken.

Alltså, den är så JÄVLA bra!!! Stefan Sauk läser dessutom strålande: man känner hur man (som lyssnare) kryper in under huden på de deltagande. Nu närmar sig slutet på boken och jag kan knappt sluta lyssna. Bara ett kapitel till… Och ett till… Och ännu ett… Samtidigt som jag vill höra slutet, så vill jag inte att den tar slut. Vad ska jag då lyssna på?*

Frågan är om den boken vinner på att lyssnas på, istället för att läsas? Då jag inte läst den i pappersformat, vet jag inte. Däremot vet jag att vissa böcker vill jag läsa som bok, inte lyssna på. Snart har jag ett gäng nya böcker att lägga bredvid sängen, för jag fick ett SMS igår att de nu var postade. Nu väntar jag bara på SMS:et som säger att de finns att hämta.

När nu B är hemma igen, måste jag fundera ut något till middag. Det har varit lite si och så med den saken då hon var bortrest. Under helgen kanske jag lagar palt någon av dagarna, då A haft det som önskemål i flera veckor nu. Det har bara kommit andra saker i vägen hela tiden.

[tags]skadeanmälan, ljudbok, En nästan vanlig man, Stefan Sauk, böcker, SMS-avisering, middag, palt[/tags]

*) Nästa bok i serien, förstås! Den väntar redan.

Så var det dags igen. A har krockat Volvon igår kväll. Ingen blev skadad den här gången heller, så vitt det verkar i nuläget.

Då han körde in i en bil bakifrån får man alltid vara rädd för whiplashskador i den främre bilen. Han hade talat med dem i morse (vi bor på ett litet ställe – alla känner alla) och de verkade vara OK idag.*

Försäkringsbolaget kommer att älska mig, då Volvon faktiskt var min. De kommer att tro att jag kvaddar bilar med avsikt. *moahahaha* Min gård blir mer och mer lik ett skrotupplag.

Ikväll blir det verkligen spännande. B kommer med flyget från S, och med den här vågen av otur så kommer antingen jag att kvadda Speedy** på väg till flygplatsen, eller också kraschar hennes flyg.

Nej, jag ska inte skoja om det, men eftersom varje olycka får mig att åldras 10 år så skulle jag gått i pension redan förra veckan…

[tags]olycka, krock, Volvo[/tags]

*) Alla inblandade var förstås på akuten igår för dokumentation inför eventuella framtida skador. Jag kanske skulle ta jobb som ambulansförare istället?

**) Det är faktiskt min tur att kvadda något nu. Varför ska juniorerna få ha allt det roliga?

Nu är jag på fel dag igen. Oftast ligger jag en dag efter, d v s tror det är tisdag när det är onsdag, men idag är det tvärtom. *djup suck* Jag har varit helt övertygad om att det är onsdag idag, tills jag fick veta sanningen.

Jag bjöd L och E på middag igår, så som vi gjorde upp under barndopet i lördags. Kycklinggryta blev det (hade ni väntat er annat?), tillagad redan på söndag och sedan kyld för senare uppvärmning. Ja, jag åt förstås från den när den var nygjord också.

För några dagar sedan beställde jag ett gäng böcker. Egentligen var det bara två jag skulle ha, men dessutom ”råkade” de ha 3-pocket-för-99-kr och det kunde jag inte stå emot. Få se när de dyker upp? Spänningen är olidlig.

Vad jag – och många andra – ivrigt väntar på är Jo Nesbøs nya bok Pansarhjärta. Jag har kollat och den släpps på svenska i maj. Nedräkningen har börjat, även om jag fortfarande håller på med den ljudbok jag sedan tidigare fastnat i. (I positiv betydelse: jag kan knappt förmå mig att stänga av spelaren! Bara ett avsnitt till…)

[tags]fel dag, kycklinggryta, böcker, Jo Nesbø, Pansarhjärta, En nästan vanlig man[/tags]

Ett tecken på att jag börjar bli gammal äldre, är att jag inte är ett dugg intresserad av vare sig Twilight eller Avatar. Jag tillhör helt enkelt inte rätt målgrupp, och har inga planer på att försöka göra det heller.*

Dessutom har jag noll koll på färsk musik, men musiken spelar ingen stor roll i mitt liv längre. När jag lyssnar på något så är det oftast en bok. Jag har heller aldrig radion malande i bakgrunden hela dagar.

Däremot har jag alltid igång TV:n när jag är hemma. Inte för att jag ser på den hela tiden, utan för att den ersätter radioskval-i-bakgrunden. Jag har vissa serier jag följer, men dem spelar jag in och ser när jag har tid och lust. Det är sällan jag verkligen ser något direkt det sänds på TV. Ja, nyheterna på morgonen (framför allt väderprognosen), men inte mycket annat.

Allt för sällan tar jag mig tid att se filmer. Numera är jag så bortskämd med fördelarna att se film hemma, att jag knappast kan tänka mig att gå på bio igen. Visst, det är inte samma känsla att se film i en liten TV** istället för på en stor duk, men det uppvägs av att jag kan ta paus när jag vill, ligga ner medan jag tittar, äta/fika under filmen, snabbspola om den är tråkig…

Det ska vara en otroligt bra/efterlängtad film innan jag ids se den, då min koncentrationsförmåga snabbt avtar om filmen inte är tillräckligt intressant. Till min stora förtjusning delar jag och B ofta filmsmak, så vi har sett en och annan pärla tillsammans under årens lopp.

En film jag såg på bio först (och köpte på DVD senare) är Love Actually, som en kompis ”lurade” med mig på. Jag ville inte se den, eftersom Hugh Grant är med – jag orkar inte med honom – men gav med mig till slut. Det var en riktig lyckträff! Söker du en charmig kärlekskomedi i jultid, så slå till direkt! (Det går ju att snabbspola förbi bitarna med HG…)

Min filmsamling består annars mest av ”gamla godingar”, sådant jag sett när jag var ung/yngre. Och en hel del Johnny Depp, förstås. Även jag har mina svagheter. 😉

Med tanke på detta ämne, har jag lagt upp en ny fråga åt mina kära läsare att svara på… *pekar med hela handen*

[tags]film, bio, video, DVD[/tags]

*) Jodå, jag vet faktiskt vad ”Twilight Moms” är: pedofiler.

**) 32 tums widescreen. En tjockis, till och med. Jag är sååå 90-tal.