Äntligen får ni en bild av Kalle! (Ja, jag vet att modellen stavas med C i början men jag valde K i smeknamnet. 😉 )
Det gick oväntat bra att ta mig in på jobbet med honom (tappade bara datorväskan en gång…), för jag gick inte dit, utan tog bilen. Jag har fortfarande ingen kondition och det skulle ta alldeles för lång tid att promenera till jobbet, speciellt som jag blir sen varje morgon p g a strumppådragningen. Jag fotade honom inomhus, eftersom jag parkerar på skuggsidan av jobbet, så ni annars inte kunde se den röda metallicfärgen – matchar bilen! 😆
Ja, ja. Det blir nog bra, det här. Dels får jag avlastning i själva gåendet, då jag kan stödja mig på honom, dels kan jag sitta och vila om/ när det behövs. Visst, jag erkänner, jag känner mig som en hundraåring, men det är ett himla bra hjälpmedel! Det blir spännande idag att se om jag t ex kan tråckla in honom i kopiatorrummet? Fikarummet? Orkar jag lyfta in honom i bilen när jag ska hem? 😉 Spänningen är outhärdlig! 😆
”Dagens outfit” har jag inte kört på länge, så nu ska ni få höra: jag har blanka svarta leggings med prydnadsknappar framtill, där fickor skulle ha suttit om det funnits några. Vit t-shirt med rund urringning, inget särskilt med den. Ovanpå har jag en röd & svart-rutig flanellklänning med knäppning framtill, som jag inte har knäppt utan jag bär den helt öppen. Dels har jag tappat flera knappar från klänningen 🙄 och dels har jag sett andra använda sina klänningar med knäppning på samma sätt. Om det är en väldigt lokal trend vet jag inte (jag har noll koll på mode & trender) men kan de, så kan jag. 😉 Dessutom har jag ett katthalsband. Ja, inte ett sådant man sätter på katten, utan ett halsband med ett hänge som föreställer en katt.
Till min stora fasa upptäckte jag att det är mitt gäng som har köksvecka den här veckan! 😯 Det hade jag totalt glömt bort, och dessutom ska jag jobba hemifrån både onsdag och fredag. Onsdag ska jag ha uppföljning via videomöte om Snarkis, och fredag är min vanliga jobba-hemifrån-dag. Jag måste förresten ringa till sjukhusets avdelning som jag ska ha videomöte med – jag har inte fått någon länk eller beskrivning var/ hur vi ska ha möte, jag har bara fått tiden?!?
Veckans matsedel kommer till största delen att bestå av korv, eftersom jag ätit annat under helgen. Ikväll blir det ugnskorv med potatismos, alternativt pasta med stekt korv, så får jag se hur många dagar det räcker innan jag behöver hitta på något nytt. Alltså ännu en rätt med korv. 😉
UPDATE
Lunchen klarades av lätt som en plätt, mest beroende på att jag var helt ensam när jag kom ner i lunchrummet?!? Jag misstänkte att alla andra gått ut för att äta lunch någon annanstans, eftersom veckans lokala reklamblad låg på bordet, med veckans menyer på olika matställen uppslagna. Till slut kom det faktiskt lite andra medarbetare så jag blev inte alldeles själv hela tiden. När jag skulle gå, var det betydligt mer trångt och bökigt att kryssa fram med Kalle, då jag inte är riktigt van honom än. Jag genar gärna i kurvorna, så han stöter emot både här och där – men jag måste faktiskt säga att han är ett bra sällskap! 🙂
Tantfaktorn har stigit enormt på mig 😉 men det gör inget. Det är faktiskt avlastande att gå med rollator när jag har onda knän, och att kunna sitta en stund är guld värt. Nu märker jag – trots att jag inte gått några långa sträckor – vilken skillnad det ändå gör att ha något att stötta sig på. Ett par små problem har jag ändå att tampas med, men jag planerar att utnyttja A för att göra dem åt mig. 😉 Jag har ärenden till ett par lokala butiker som har trappor till ingången, så jag tar mig inte in dit innan jag fått käpphållare till Kalle. Därför tänkte jag kolla med A om han har tid att göra de ärendena åt mig – annars kan jag vänta. De är inte så brådskande.
Operation Nedtrappning är i full gång för mig nu. Skönt att slippa ordförandeskapet, nu ska jag bara se till att slippa ifrån webbadmingrejen också. Den hamnade på mig mest av en slump, eftersom jag till hälften hörde till den avdelningen. Nu gör jag inte längre det, så jag vill gärna flytta över admindelen till någon annan. Det hjälpte inte att jag fick titeln ”webbadmin”, jag får ändå lönen beräknad efter mitt vanliga jobb. Visserligen är det inte så himla stor skillnad numera, men ändå. Det är inte för lönen jag vill bli av med den sysslan.
Jag försöker trappa ner så gott det går, så det inte blir panik när jag ska sluta – folk som får ta över mina uppgifter och inte vet vad/ hur/ när de ska göra något. Lika bra att göra en mjuk övergång. Jag minns när jag slutat ett tidigare jobb och kollegor ibland ringde för att få hjälp med något som bara jag brukat göra. Inte den här gången, nix pix. Jag kommer att ta konsultarvode – med en hisklig timpenning. 😉 Då var det ingen som brytt sig om att ”det där” skulle fungera även när jag inte var kvar, så jag ska vara snäll och se till att det inte händer igen. Den här gången väljer jag ju själv att sluta. (Ett år, en månad och 11 dagar kvar.)
UPDATE 2
Jag är ju väldigt dagvill i vanliga fall, och just nu är jag på fel vecka! Det är för att jag var sjuk, respektive jobbade hemifrån, förra veckan. Jag upptäckte plötsligt att min telefon hade den röda ”stängningspricken” tänd och kunde inte förstå varför telefonen var avstängd? Hade jag glömt avsluta senaste samtalet? Nejmentitta – jag var bokad i ett möte, som jag totalt missat, då jag trodde det skulle vara nästa måndag…! Hupp! 😳 Nå, jag missade bara de allra första minuterna, typ då alla presenterar sig, ungefär. *torkar svetten ur pannan*