Kategori: Allmänt

  • Ett avslut

    Jag tänker inte sluta blogga – så lätt blir ni inte av med mig – men jag blev inspirerad till ett inlägg av en annan blogg jag läste, som funderade på det.

    Det är inte enkelt att sluta, speciellt inte när man hållit på ett tag. Visst händer det att annat kommer emellan, så bloggen blir vilande eller faller i träda – det ser jag ju på mina egna listor med favoriter jag följer. En del har bara slutat, rätt upp och ned, utan ett ord, andra har t ex skaffat intressen eller ändrat livsbetingelser som tar mer tid, de har inte tid att blogga längre.

    Personligen har jag ett behov att skriva, och om jag inte bloggade – vad skulle jag skriva då? Jag har släppt drömmen om Den Stora Romanen, främst för att jag har alldeles för dålig fantasi, så vad finns kvar? Mailbomba mina vänner med både e-post och snigelpost?

    Emellanåt drabbas även jag av bloggtorka. Hittar inget att skriva om. De få idéer som dyker upp, dör ut innan jag ens hunnit sätta fingarna på tangentbordet. Andra dagar forsar inspirationen över mig i väldiga vågor, vilket – paradoxalt nog – också kan framkalla bloggtorka. Det blir ”för mycket” på något vis.

    Det bästa med en blogg är den respons man får! Även om det är en kort kommentar (typ ”Hej, kul blogg. Läs min också.”) så är den en hälsning från någon ”där ute” som läst och åtminstone brytt sig i de få sekunder det tar att kommentera. För visst är det härligt att bli sedd?

    Själv gillar jag bäst att följa personliga bloggar, de som handlar om allt och inget och lite till, d v s livet. Med eller utan dramatik, men med mycket känsla, livsglädje och en vilja att upptäcka. Jag skulle verkligen bli ledsen och känna det som att jag förlorat en nära vän, om någon av mina favoriter slutade blogga – även om vi aldrig träffats annat än via våra bloggar.

    Tyvärr gör väl de flesta som jag gör: läser ofta andras bloggar, men kommenterar sällan. Det har jag full förståelse för. 😉 Ett stort tack till alla läsare som följer mig, oavsett om ni kommenterar eller inte, vill jag ändå ge!

    [tags]bloggning, bloggande, bloggtorka[/tags]

  • Planering är A och O

    Jajamensan, med bra planering så löser sig allt!

    Jag trodde jag skulle få köra en ”Jesus-med-bröden-och-fiskarna”-variant av middagen idag, men en av gästerna tar ingredienser med sig. Det ska nämligen inte bara bli middag, det ska även bli lunchburkar till imorgon…!?

    Inte nog med det, jag ska först förbi till päronen. Och. Det. Tar. Tid. Idag har jag några brev (räkningar) som måste lämnas på rätt ställen, och så måste jag sitta och vara sällskapsdam en stund. Dessutom ska jag kolla vilken sorts batteri det är i farsans nummerpresentatör, eftersom det tagit slut.

    Disk- & tvättmask ska köras ikväll, tvätt ska hängas på tork, respektive plockas in i skåp & lådor (jag vek den när jag tog ner den från strecket igår), och jag borde handla. Måste även ha en konferens med syrran om vem som ska laga vad åt påskgästerna, så jag kan förbereda så gott det går.

    Får inte glömma att sätta MP3-spelaren på laddning av både batteri och bok ikväll, då båda tog slut under lunchen. Egentligen skulle jag kunna köra undan returpapper och tomma kattmatburkar till återvinningen ikväll också, men jag tror faktiskt inte att jag ids.

    Jag steg upp kl 02:22 (fråga inte!) och har fått ihop ytterligare ca 30 minuters sömn (sammanlagt) innan väckaren ringde 06:00, så jag är rätt mör idag. Vet knappt ens hur jag ska avsluta detta inlägg. 😉

    [tags]planering, måsten, borden, glöm inte, orka, sömnbrist[/tags]

  • Stela leder

    Jag är lite stel i lederna idag. Inte av simningen igår (ja, jag ska sluta tjata om den), utan bara-för-att. Under några dagar har jag varit väldigt stel i knän och höfter, har knappt klarat trappor.

    Det kan bero på den halka som tidigare varit. Då spänner jag mig i leder och muskler när jag går ute, så pass att jag får ont av det i flera dagar efteråt. Annars kan det vara vädret eller åldern eller vad som helst som påverkar.

    Det är främst höger höft som spökar. Eftersom jag haltar iväg utan käpp/ krycka/ stavar/ stöd så belastas då vänster knä extra mycket. Nu tycker jag att det ”knasar” i knät, men det är väl min hypokondriska sida som slår till. Jag har alldeles för lätt att känna efter. 😉

    [tags]ledvärk, hypokondrisk[/tags]

  • Vårdagsvardag

    Våren, hallå-å??? Det snöar – visserligen varm kramsnö, men nu vill jag se barmark. Så det så.

    Dagens ljuspunkt på jobbet *not* var några proppfulla stora kartonger som dök upp, fulla med material som måste a) stuvas undan tills någon har tid att b) gå igenom allt som finns i pärmarna och sortera för arkivering/bränning. Jag är en av kandidaterna till rensningen, inget jag direkt ser fram emot… Boring snoring. 🙄

    Senare blev jag tillfrågad om ett projekt jag är lite lagom inblandad i, angående enkätsvaren från en undersökning. Konstaterade snabbt att det som går att åtgärda – från min sida – redan är gjort. Jag är före min tid! :mrgreen:

    Jag är fortfarande smått chockad över att jag städade igår – måndag kväll! – innan jag ens försökte fixa EPG:n. Och – håll i er – jag tror banne mig att den kommer att funka ikväll, att alla mina inspelningar verkligen startar som de ska. Spänningen kl 20:00 kommer att vara outhärdlig… 😉

    UPDATE
    Ingen programmerad inspelning gick igång som den skulle. Tyvärr glömde jag att kolla detta kl 20:00, då jag istället var i tvättstugan och roade mig.

    [tags]vår, rensning, inspelning[/tags]

  • Lunchkoma

    Det känns som om någon slängt en hel säck med Jon Blund-pulver över mig. Jag vill bara sova… Måste vara efterverkningar efter lunchen, alternativt måndagsmorgonen som kanske inte skulle varit så hurtfrisk.

    Ibland förvånar jag mig själv. I morse när väckaren ringde, skuttade (nåja) jag glatt (nåja igen) in i duschen. Efter den följande kaffekoppen lekte jag ”Fångad av en stormvind”, alternativt vindmaskin-i-melodifestivalen, med hårtorken och skuttade sedan iväg till jobbet, pigg och nyter. Det straffar sig nu.

    När jag kommer hem borde jag städa, om inte annat så dammsuga bort de värsta katthårstofsarna som rullar runt golv och möbler. Plocka bort de travar av reklam och annat krafs som samlats på köksbordet. Ta ut och skaka av soffornas filtar och kuddar de värsta katthåren. Det är vad jag borde göra.

    Vad jag (säkert) istället kommer att göra är att kolla inställningarna för parabolen, då EPG:n* försvunnit efter sommartidsinställningen. Kolla mina förprogrammerade inspelningstimers, som försvann i samma veva. Det är mycket viktigare än att dammsuga, eller hur? 😉

    På lunchen höll jag på att få en chock (i bästa Aftonblaskestil)! Eftersom jag var snabb – ångan var fortfarande uppe – så passade jag på att slänga mig på soffan en minut, då jag hade tid över innan jag skulle tillbaka till grottekvarnen jobbet. Då föll min blick på en sladd med en liten kontakt – som inte satt fast i Miss Piggy!?! HERREDUMILDE!

    Jag kastade mig upp och rusade runt med huvudet viftande som en vindflöjel åt båda håll – var fanns Miss Piggy??? Lättanden var total när jag hittade henne – välbehållen – bakom en trave returpapper på köksbordet. *pustar ut* Någon, d v s antingen A eller B, hade använt henne och lämnat henne där.

    Ikväll kommer jag att leka CSI och pudra fingeravtryck för att se vem den skyldige är… 😈

    UPDATE
    Efter ett svettigt korsförhör med den närmast misstänkte, så var det mycket riktigt A som använt och flyttat datorn. Som straff fick han skruva ihop den stationära datorn. 😉

    UPDATE 2
    Kors i taket! Jag städade, istället för att brottas med TV:n! Vuxenpoäng! 😉

    [tags]måndag, trött, morgonpigg, städa, dammsuga, parabol, chock, liten rosa dator[/tags]

    *) EPG = elektronisk programguide