Kategori: Allmänt

Ojdå! Jag skulle bara kolla min e-post, och hips vips hade jag klickat ihop en beställning av böcker och sänt iväg. Vet inte riktigt hur det gick till – besatt av en ond (god?) ande, kanske? 😉

Dessutom var tanken – ja, det fanns en tanke – att bara 1) beställa pocketar, som 2) jag skulle ge bort i julklapp. Nu blev det varken det ena eller det andra; inbundna böcker bara till mig själv. Jag motiverar det med att… att… eehhh…

Äh, vad f*n, jag köper väl vad jag vill för mina pengar! Får se det som en julklapp till mig själv.*

[tags]böcker, Bokus, pocket, julklapp[/tags]

*) Minnesgoda läsare vet vad de orden innebär: massor av ego-impulsköp och väldigt få julklappar åt någon annan. Samma visa varje jul.

Plötsligt upplever jag att jag har lite ont om tid?!? Jag, som ändå inte gör något särskilt på kvällarna? Äh, jag vet var den känslan kommer ifrån.

Adventsstressen. Nu börjas det. Kärringarna på jobbet Mina medarbetare pyntar och bakar så det står härliga till, och tindrar med ögonen likt tomtebloss. Själv tror jag att jag vet var jag stoppat undan pyntet senast det togs bort (i en av skrubbarna jag inte ännu städat) men jag har inte börjat ta fram något än. Kanske ikväll, kanske imorgon eller lördag – huvudsaken att jag fått fram stakar och stjärnor innan söndag. På söndag morgon, när jag stiger upp, ska adventsstämningen infinna sig.

För den som undrar, så blev älggrytan igår jättegod! Jag tvingade A att ställa sig vid spisen, efter att jag skurit och tärnat allt som skulle vara med, och så lekte vi TV-kock. Han fick slita i matoset och springa ner till frysen i källaren för att hämta sådant jag glömt, jag satt vid bordet och kommenderade. Jag gjorde grytan enligt principen ”man tager vad man haver”, så jag kan inte ge er något recept.

Det är behändigt med gryta, speciellt när man – som jag gjorde igår – sätter i allt, även potatisen, i grytan. Vi har rester att värma till middag idag (A hade redan fixat lunchlådor för veckan), så det blir snabblagad mat när jag kommer hem. Först måste jag, trots kylan, gå och handla; kattmaten och cigaretterna är slut (= sista paketet är öppnat, av båda sorterna).

Inatt var det -24 men det hade blivit ett par grader varmare i morse, ”bara” -22. Dessutom blåser det, så det var inte roligt att gå till jobbet utan mössa. Ungefär halvvägs ångrade jag att jag inte tog den, men iddes inte vända om. Jag var tillräckligt sen, p g a ett missöde med snoozandet. Råkade slå av väckaren istället för att snooza, så jag fick lite bråttom i morse.

[tags]advent, julpynt, älggryta, kyla, snooza[/tags]

Det blev nästan för mycket av det goda igår.

Buffén var utomordentligt god, väl värd varenda krona, och jag åt – i vanlig ordning – alldeles för mycket. Som kronan på verket serverades en oootroligt smaskig chokladmoussetårta till kaffet – en tårta to die for! Även om jag verkligen var proppmätt, så ryms det alltid lite efterrätt också, men jag orkade tyvärr bara en bit. Jag kunde knappt röra mig när det var dags att fara hem… 😉

Sonen hade varit förbi och kommit ihåg det jag glömt: att ta upp grytkött från frysen. Det blir alltså älggryta idag till middag. Det ska bli spännande att se hur jag lyckas med den. Jag har en förmåga att förstöra kött, men i grytform ska jag nog klara av tillagningen.

Dagen av idag började bra – not. Madamen hade spytt i min säng när jag gick upp för att byta om till jobbkläderna, och när jag kom ner igen hade gamlingen levererat ett synnerligen välstinkade lass i kattlådan. Det är rart med djur. Ibland. Ibland inte.

Den lånade kameran, ja. Den kommer jag förstås aldrig ihåg att ta med mig när jag far på festligheter. Ni lär få vänta på fler bilder, jag har inte riktigt det rätta suget just nu. Kom gärna med förslag om vad ni vill se! Katterna? Mat? Dammråttor? Dagens outfit? Utsikten från soffan över soffbordet mot TV:n? 😉

[tags]buffé, god mat, chokladmoussetårta, grytkött, älggryta, kattdjävlar, kamera, foto[/tags]

Tänk att man kan bli så glad av så lite: kardemummaskorpor på jobbet! 🙂

En längre tid har vi fått knapra äckliga stenhårda fullkornsskorpor, helt utan smak. Ungefär som att äta spånskiva, förutsatt att man var på gott humör. Det är väl någon hälsofanatiker som beställt dessa smaklösa ”nyttigheter”. Poängen med just ”nyttigheten” är tveksam, då man – för att alls kunna få i sig något från skorporna utan kväljningar – använt både tjockt med smör, samt marmelad och ost.

Jag har försökt och försökt, men det går inte att tycka om dem. Till slut sade jag ifrån och beställde att vi ville ha kardemummaskorpor till fikat. Efter lååång väntan är de äntligen här! (Och vi var flera som tog en extra skorpa bara för att det fanns…)

[tags]skorpor, kardemummaskorpor[/tags]