
Gammal bild.
När nu hösten kommer (har kommit?) är det dags att börja tända utebelysningen på kvällarna. Det kan vara ordentligt mörkt på gården när jag kommer hem, om jag varit borta till sena kvällen. Är det mulet så mörknar det ju ännu snabbare än vanligt.
Jag slog igång garagelampan för någon vecka sedan. Den har rörelsesensor, som känner av när något rörs framför garaget. Ett problem är att lampan tänds även om det är ljust (vilket det var just då) precis när man slår på den, för att sedan slockna efter X antal minuter – tills något rörs framför den.
Jag väntade och väntade och väntade, men den slog aldrig av. Jaha. Typiskt. Det som var så fiffig belysning att ha vid garaget. *suck* Jag får väl ringa någon som förstår sig på hur man fixar till detta.
Så slog jag även igång brolampan, som har skymningsrelä. Den tänds när det skymmer och slocknar när det ljusnar, vilket är väldigt praktiskt: jag behöver inte komma ihåg att slå igång lampan för att ha ljust på bron när jag kommer hem – den sköter belysningen alldeles själv.
Ända tills igår, förstås. Då var det nattsvart även på bron under kvällen. Jag drog fram min lilla trappstege och en ny glödlampa* men ångrade mig snabbt. Får ge mig på lampbyte när det är ljust ute, alternativt be A göra det. Det känns väldigt högt; jag törs inte släppa greppet om trappstegens handtag, och når därför inte upp till lampan. *harkel*
[tags]höst, mörker, belysning, rörelsesensor, skymningsrelä, byta glödlampa[/tags]
*) Äntligen har lågenergilampan tagit slut! Lampan är av den tidiga modellen, de där som tog en kvart på sig att tändas, om ni minns – speciellt om det var kallt. Nu blir det en LED-lampa, som tänds direkt. Dessutom är LED ännu energisnålare än de tidiga lågenergilamporna. (Och som ni förstår, så klättrar jag inte och byter lampa om det inte behövs. Därför har den gamla lampan fått hänga med så länge.)
Jag rymde från hushållssysslorna igår. Diska-städa-tvätta-vika-tvätt-putsa-fönster kan vänta någon dag, jag passade på att köra en fikarunda när jag ändå var ledig.
Jag har premiärätit årets surströmming! Minnesgoda läsare vet att jag tog mig en burk fjolåringar vid midsommar, men nu var det årets inläggning som gällde. Det var gott (även om jag har för mycket lök på den här bilden) och efterlängtat.
Jag har hunnit till B på en miniuppvaktning i efterskott. Presenten fick hon i förskott, och på själva födelsedagen hade vi inte tid. Jag skulle lyssna på en
Nu är sommaren verkligen över. Inte nog med att det blivit
Jag har till slut satt upp termometern och klockan på altanen – lagom tills sommaren börjar vara slut. Nåja, utetemperaturen är ju intressant året om, och klockan ska jag flytta inomhus när det börjar bli kallare. (Den brukar hänga inomhus, har bara fått sommarvistelse på altanen.)
Nästa utegrej jag behöver fixa – för att snart ta in den igen – är gardinerna jag tänkt sätta upp som avskärmning mot gatan alldeles bredvid.* Inte för att det gör mig något om folk ser mig äta på altanen, utan för att det blåser frön från mina björkar (som står längs gatan) in över bordet. Inte kul att få i maten.
Igår ringde B och meddelade att hon och gossarna skulle komma och stanna en natt. Eftersom vi inte hade något bättre för oss idag, så åkte vi runt till 1) ett fortfarande öppet sommarcafé för att äta lunch, 2) stannade på ett värdshus vid Polcirkeln och köpte glass, 3) åkte till favoritmatstället V för att dricka kaffe och träffa de som jobbade idag (B:s kompisar).
Först stannade jag till på
Jag hann förbi till B, som bakade rabarberpaj med lille J medan lille E sov sin middagslur, innan jag styrde hemåt. Självklart 