* Snigel *

Jag hade ju planerat att skura kattlåda m m igår, men hamnade i telefonen istället… När jag – äntligen – var klar där, hade lusten att städa gått över. Inte helt oväntat, eller hur? 🙄 Nå, det kommer en kväll ikväll igen, även om jag måste handla efter jobbet och dessutom laga middag så hinner jag nog fixa bortstädande-av-katt den här gången.

I morse var det kö vid kaffeautomaten på jobbet! 😯 Vi är uppdelade i olika gäng (avdelningsvis eller korridorvis) som ska sköta köket, inklusive kaffeautomaten, varsin vecka. Nu hade inte veckans gäng skött sig, så kaffet hade tagit slut. Nå, vi som var där hjälptes åt att fylla på kaffemasken igen, men det är irriterande när somliga slinker undan sina sysslor. 👿

Vi är så olika, min kollega A och jag. 🙂 Hon beskrev i morse hur hon åtgärdar och sorterar (i pärmar) de ärenden som hör till våra sjuka kollegor. Jag beskrev min hjälp med att jag slänger allt i en hög så får de sortera själva. 😆 Bara uppgifterna blir gjorda, så får de sortera själv när de är tillbaka. Då ser de också vad som är gjort, och har kanske bättre koll på om något missats. Vi ”känner” våra grupper och vet vad som behövs för att allt ska bli rätt.

Jag är lite besviken på boken jag börjat lyssna på. Det beror främst på uppläsaren, som inte faller mig i smaken – inte med den här boken, i alla fall. Jag ska lyssna ett tag till, innan jag bestämmer om jag ska byta bok eller fortsätta. Livet är för kort för dåliga böcker/ uppläsare.

Oj, vad det tog emot att laga middagen igår. Inte för att jag inte tycker om stekt fläsk med löksås, utan för att jag inte ville laga mat. Till slut tog jag mig själv i kragen och fixade ihop middagen, som blev god – men betydligt senarelagd än jag tänkt mig. Nåja, jag har rester till ikväll, så slipper jag laga mat ikväll igen. Inget ont som inte har något gott med sig. 😉

Jag hade Planer för igår, som strandade, då jag drog ut på tiden med matlagningen. Ja, ja. Får väl flytta Planerna till ikväll istället. *rycker på axlarna* Det är dags att skura upp kattlådan och diska matskålarna. Jag kan inte skjuta upp det hur länge som helst, och tror att livet kommer att kännas lättare när det väl är gjort.

Började lyssna på Pascal Engmans och Johannes Selåkers bok ”Till minne av en mördare” igår. Jag har inget minne av att tidigare ha läst/ lyssnat på Pascal Engman, som ändå verkar ha skrivit en hel radda böcker. Han har nog gått under min radar? Nå, jag får se hur det utvecklar sig, om jag fastnar för boken eller inte. Just nu har jag knappt hunnit med att ”lära känna” huvudpersonerna.

Arbetsbördan ramlade stenhårt över mig den här veckan. Jag var så glad att jag fått undan det mesta av mitt eget förra veckan, och tur var väl det. Nu har två kollegor blivit sjuka, så jag måste ta deras ärenden också – innan jag är ledig på fredag. Nå, vissa saker går att skjuta upp, andra måste göras direkt. 🙄

UPDATE
Tycker inte ni också att det är lite lustigt; pandemirestriktionerna har släppts, genast vill alla svenskar åka utomlands samtidigt – och gnäller över att det blir väntetid på passen? Ojojoj, tänk att kanske inte kunna fira påsken på Kanarieöarna eller i Thailand! Jämmer och pest och elände! 😆

Det är väl för att man ska ”unna sig” efter allt vi fått stå ut med. Restriktioner, munskydd, vaccinationer, hemmajobb… Jag ska fira med en resa ända till L under den kommande helgen, så jag får träffa barnbarnen. Vem vet, jag kanske unnar mig en Max-burgare också? 😉

Solen stekte från en klarblå himmel hela lördagen – och jag satt ute en hel timme med näsan mot solen! Lyssnade klart på boken jag höll på med, medan jag solade, diskade, lagade mat, rensade i köket – men kattsakerna står ännu kvar. Matskålarna behöver tömmas och diskas, för att inte tala om kattlådan… Men det tog emot alldeles för mycket. 🙁 Jag fixar det någon kväll under veckan istället.

Söndagen var mer mulen och ganska mycket kallare, för att inte tala om hur kallt det var i morse! I och för sig är väl inte -14 något att gnälla över, om det inte var för att jag lämnat bilen ute och fick försöka krafsa bort det tunna islagret från rutorna när jag skulle till jobbet. Rätt åt mig! 😉

Ärtsoppan är ännu inte tillagad, den får vänta till nästa helg. Jag läste på paketet att även om ärtorna är blötlagda så ska soppan koka 1-1½ timme, så det är inget jag börjar med under veckan. Till helgen – när begravningen är förbi – ska jag till B och titta på bebisen! Inte bara titta, jag ska minsann hålla henne och sniffa in babydoften också. 😉 Och då får jag även träffa de stolta storebröderna – de tog henne till sina hjärtan direkt. 🙂 Sedan kan jag koka ärtsoppan, när jag är hemma igen.

Det är bra att vi fortfarande kan jobba hemifrån ibland, när arbetet passar, men jag blir grymt dagvill. 🙄 Igår hade jag måndag – efter två dagar på hemmaplan – så idag har jag förstås tisdag. Eller kanske fredag? Risken finns att jag går hit (till jobbet) imorgon och undrar var alla andra håller hus…! 😆

Idag glömde jag avdelningens fredagsmöte, släntrade iväg och hämtade kaffe medan jag funderade över varför alla dörrar var stängda… Som sagt, jag har ju tisdag idag – inte fredag. De andra roade sig med att göra kvalitetskontroller av utsändningen (”Funkar ljudet?” ”Ser alla mig?”) tills jag råkade upptäcka att min Teams-ikon blinkade förföriskt. 😳

Nåja, ordningen börjar vara återställd. Jag har en ny bok att lyssna på. Valde en gammal favoritförfattare, Tess Gerritsen, då jag hittat en bok av henne som jag inte tidigare hört. Nu lyssnar jag inte så långa stunder, typ 10 minuter åt gången under lunchen/ middagen, men den verkar lovande – precis som hennes tidigare böcker.

Planerna inför helgen består (som vanligt) av städa-diska-tvätta, sedan får jag se om något verkligen blir gjort. Jag har ju en välutvecklad förmåga att strunta i sådant. 😳 Nu borde jag försöka få ner tvätten i källaren, när jag inte har någon långsam katt att snubbla över i trappan. På tal om tvätt: jag har haft en vit (!!!) kort klänning/ lång top hela veckan – UTAN ATT SPILLA PÅ DEN!!! 😯 Det är nog läge att köpa en Trisslott, eller hur? 😉