Allmänt

Alltså

* Snigel *

Min mobil har fått fnatt! 🙁

Det började igår med att den inte kände igen mönstret jag ritar på skärmen för att låsa upp?!? Jag försökte och försökte men var till slut tvungen att använda ”reserv-PIN-koden” för att låsa upp skärmen.

Idag hakade kameran upp sig när jag skulle ta en bild, så markören bara snurrade och snurrade och tog ingen bild. Dessutom, när jag kom till jobbet ville mobilen inte ansluta till nätet utan envisades med att använda 4G. Alltså, vad är det som händer?!?

*irriterad*

Det kanske går att ta en bild ikväll istället, för jag ville så gärna visa er att – håll i er! – på mitt skrivbord är det a) städat och b) en skrivare installerad! Hoppsan! 😯

Det är – förstås – A som varit i farten. Han har bestämt sig för att sköta pluggandet hemma hos mig, då det är färre distraktioner där. Hemma vid sin egen dator blir det lätt att han halkar in på något roligare, eller råkar kolla på TV en lååång stund, eller hittar på något annat kul.

Då går det bättre att jobba på mammas tråkiga dator som inte har några roliga program installerade (och är för gammal, ouppdaterad och trög för att spela med) (datorn, inte mamma 😆 ). Mamma har en TV med vanliga kanaler så den lockar inte. Dessutom kan mamma kanske hjälpa till lite när hon kommer hem från jobbet… 😉 (Om inte annat så med att hålla studiemotivationen uppe!)

För att inte tala om att mamma lagar middag… Igår gick mamma dock i strejk och placerade sonen vid spisen – men hon hade köpt hem matvarorna – och lät honom laga maten medan hon själv filade naglarna och petade navelludd (läs: kollade Facebook på mobilen) i soffan under tiden. Lite rättvisa ska det vara!

Dagens middag blir lasagne, så MJÖLKEN FÅR INTE RÖRAS under dagens pluggande. Det viktigaste med en lasagne är ju såsen, eller hur? 😉

[tags]mobil, teknikens under, studier, skrivare, motivation, middag[/tags]

Allmänt, Foto

Vardag

* Snigel *

20161009_151122Åter till vardagslunken igen. Det blev grönsakssoppa igår till middag, med ohemula mängder morötter – därav den saffransgula färgen. Jag MMS:ade sonen och lockade med bild på soppan, men av någon underlig anledning hade han annat att äta. 😉

Grönsakssoppan berodde på min ovilja att gå till affären (= utgrävning från kylen) men efter maten var jag tvungen att handla i alla fall. Helst hade jag gått i morgonrock och pyjamas hela dagen* men är inte säker på att de släppt in mig i affären i den klädseln. Hmm, jag kanske måste prova någon gång…? 😆

Nu har jag helt plötsligt blivit invald i ”julgruppen” på jobbet!?! Det ska vara en liten grupp som styr upp det här med julfirandet/ julbord, så det är inte så betungande. Tänk att det bara är 10 veckor kvar till jul! 😯 Det börjar vara dags att styra upp det här med julklappar. I år igen.

[tags]grönsakssoppa, morötter[/tags]

*) Jag bytte om när A kom förbi, långt innan middagen, så jag behövde inte byta om just för att handla.

Allmänt, YouTube

Glesbygd

* Snigel *

Jag har sett det andra avsnittet av dokumentären om landsbygdens avfolkning, med tonvikt på Norrland. Se den här! (Tredje och sista avsnittet kommer snart.)

En sak som togs upp är att berättelserna (filmerna, böckerna) som utspelas i glesbygden oftast består av historien om en återvändare, en bygdens son/ dotter som kommer tillbaka till byn från livet i storstaden – och i slutet återvänder till staden igen.

En något skev bild både av livet på landet och storstadsborna – det finns faktiskt återvändare som stannar. Allt beror på jobben, som oftast finns i städerna. Städerna är fyllda med folk som kommer någon annanstans ifrån, d v s före detta lantisar. Om inte första, så andra eller tredje generationen, som åker ”hem” en vecka eller två varje sommar för att återuppleva en barndom de själva upplevt eller bara hört talas om.

Tyvärr är tiden med hölass av hässjat hö borta sedan länge, det finns inte kvar annat än som turistattraktion. Även landsbygden utvecklas, vilket gör att vi trots gles befolkning kan överraska med både bredband, färg-TV och telefoni…* Ibland finns det även lediga jobb att söka, för den som är less att leva i staden och istället längtar efter en lugnare livsmiljö.

Numera finns en hel del utbildningar att läsa på distans, så man kan bo kvar under utbildningstiden – om man vill. De flesta ungdomar flyttar kors och tvärs över landet just för utbildning, men även för att prova sina vingar och att stå på egna ben. Inget fel med det, de hittar ju hem igen om det behövs (och om ett passande jobb dyker upp) efter några år.

Under tiden förändras den tidigare hembygden. Skolor, vårdcentraler och affärer stängs eller flyttas, då kundunderlaget inte är stort nog. Sorgligt, men sant. Vissa saker nöts hårdare av tidens tand än andra.

Det finns mycket att säga, och ännu mer att diskutera, i frågan om varför stora företag envisas med att flytta sina huvudkontor till storstäder istället för att söka sig till glesbygdskommuner, med billigare hyror och stabil arbetskraft.

Ingenting är längre som förut, sjöngs det i en sång redan på 60-talet.

[tags]landsbygd, glesbygd, återvändare, Mando Diao, Strövtåg i hembygden, utveckling, utbildning, Anders Fugelstad, Ingenting är längre som förut[/tags]

*) Speciellt vi i norr använder inte rendragna ackjor längre för att ta oss fram, utan det finns plogade bilvägar ganska långt in i skogarna. Kåtor/ igloos har bytts ut mot uppvärmda (!!!) hus och isbjörnarna har vi jagat bort, ända till Svalbard. 😉

Skämt åsido, vi är faktiskt moderna människor även om vi bor långt en bit norrut. Vi har också smartphones och streamar både ljud och bild vid behov. Samerna använder både snöskotrar, motorcrossar och helikoptrar i sitt arbete med renarna. Tack och lov slipper de bo på Skansen nu för tiden!

Allmänt, Foto

Åter till civilisationen

* Snigel *

Herregud, så skönt det är att vara hemma igen! Visserligen sitter jag på jobbet nu, men ni vet hur jag menar. 😉

20161006_163111Jag (och min kollega E) har varit på en tvådagarskurs i Stenstaden, där det kryllar av vackra byggnader, gata upp och gata ner. Smala, enkelriktade gator* – men jättevackert!

Kursen var ett typiskt exempel på att ”vi lägger en utbildning i Norrland så får de kort resväg”. Ha! För att ta oss dit, fick vi först köra 10 mil till flygplatsen, flyga ner till Arlanda, byta flyg och så flyga upp till S. En omväg som gjorde att det nästan gått fortare att ta bilen hela vägen (bara drygt 60 mil, nära och bra)… Nå, vi blev ett äventyr rikare – och kursen var kanonbra! 🙂

Det bästa med att bo på hotell är hotellfrukosten! Jag har blivit smått bortskämd av att komma till dukat bord två morgnar i rad, för att inte tala om all den andra maten… Hur gott som helst! *slurp*

Idag är jag lite lagom trött. Var hemma vid 00:30, varvade ner någon timme innan jag kunde somna, och så ringde väckaren 05:30. Jag snoozade så många gånger jag kunde, men var till slut tvungen att stiga upp. Nå, det är ju trots allt fredag-ljuvliga-fredag!

A har varit kattvakt och skött uppdraget med glans. Visserligen var kattrackorna lite griniga mot mig när jag kom hem – ville inte alls umgås – men det gick över efter ett tag. 😉

[tags]stenstaden, Sundsvall, kurs, omväg, hotellfrukost, trött, fredag, katter[/tags]

*) Det gjorde inget, jag hade ändå ingen bil att färdas med.

Allmänt

Vad ska man säga?

* Snigel *

Det passerade förbi ett gäng vuxna människor från ett konferensrum. De har tydligen suttit i möte under förmiddagen. Sorgligt, men sant: alla gick genom korridoren med näsorna i sina mobiler.

Så är det med den nya tekniken: beroendeframkallande. Jag vet ju själv hur vilsen jag blir utan mobil vid min sida. Nu är ju inte jag någon Viktig Person, så mina meddelanden är mest från juniorerna. Inget brådskande, utan jag kan ta hand om det när jag har tid och lust.

Självklart tar jag med mig mobilen när jag åker bort – alltså kanske inte varje gång jag far och handlar, men när jag åker iväg någonstans – för att folk och fä ska kunna få tag i mig. Om inte annat så ser jag på kvällen om någon ringt under dagen.

Däremot kommer jag inte att kolla min jobbmail under de dagar jag är borta. Jag ska lägga in ett meddelande att den som mailar får vända sig till någon annan. Min mobil är min privata, inte jobbets, så jag stenvägrar att ladda ner mailprogrammet till den. Vill de att jag ska kolla jobbmail när jag är på resa, så får de allt vackert ge mig en mobil (kommer inte att ske).

Däremot har jag tillgång till jobbmailen (och jobbets hemsida) från min stationära dator hemma, men det har både för- och nackdelar. Dels kan jag utföra jobb hemifrån när jag är ledig, dels kan jag utföra jobb hemifrån om jag vill stanna hemma. Första exemplet om jag akut måste lägga in något på jobbets hemsida även om jag har semester, andra exemplet om jag vill jobba hemifrån när det är svinkallt ute och jag inte vill gå ut.

[tags]mobiltelefon, beroende, jobbmail[/tags]