Månad: januari 2009

Äntligen hemma igen, med mat i magen och kaffe bredvid tangentbordet (även det snart i min mage). Två katter ute, en inne, juniorerna på plats (d v s hemma hos sig själva). Aaahhh! *suck full av njutning*

Givetvis dyker frågan om vad jag ska göra under helgen upp. På jobbet har de flesta småpratat om sina planer (som till största delen går ut på shopping i L) och jag har blivit så sugen att åka på en shoppingrunda… Men, jag vill till både L och H. Det hinner jag förstås med på samma dag, om jag startar tidigt. Hmmm… Tål att fundera på – över natten.

Egentligen borde jag vara hemma och tvätta, men det roliga kan jag spara till en annan dag. Jag är drabbad av så många ”borden” – är det inte dem man ska plocka bort för att slippa stress? Jag borde:

• hälsa på L och E
• hälsa på I och C
• åka till L på shoppingrunda och passa på att hälsa på H och K
• åka till H på shoppingrunda, inte bara på IKEA, och hälsa på B och H när jag ändå åker förbi
• tvätta
• dammsuga
• tömma diskmasken
• storhandla och planera nästa veckas matsedel

Ja, det finns massor jag borde göra – tänk att jag måste välja och vraka bland allt det roliga! 😉

Sen är det ju typiskt att fredag efter lunch, den tid då alla andra börjar gå ner i varv – då varvar jag upp! Till slut kom jag nämligen äntligen igång med en uppgift som legat tungt på mina axlar (för att inte tala om mitt skrivbord) sedan långt före jul. Det skulle vara klart till årsskiftet, men jag skyller på att jag inte fick veta vilket årsskifte. 😉

Hade tänkt samla på mig lite övertid för att fylla upp mitt minus på flexen, men tappade helt plötsligt lusten och gick hem istället. Så nu sitter jag här. (Någon mer än jag som vill sjunga: -Hej uggla, tjena moss… 😆 )

[tags]fredag, shopping, borden[/tags]

Det är bara att inse faktum: romantikern i mig är död. Stendöd.

Jag såg en bild med en kvinna som badade i ett badkar, översållat med blomblad, tända ljus och allsköns gullepluttinuttigheter. Min första tanke var: – Vad de där bladen ska klegga igen avloppet, om man inte lyckas få upp allihop ur vattnet!

För övrigt är jag inte alls intresserad av badkar. Besvärliga att rengöra, tar onödigt utrymme för de få gånger de används, bökiga att kliva i/ur när man ska duscha – då får de ha hur många förgyllda lejontassar de vill. En av de största lättnader jag känt var när badkaret åkte ut ur badrummet för många år sedan.

Jag gillar inte bastu heller. Eftersom jag inte orkar med solhettan på sommaren, vad skulle få mig att längta efter en bastu på vintern? Nej, bastu är inte något jag kommer att installera. Även om inbitna bastubadare säger att det inte är samma sak som sommarhetta (de har alldeles rätt, det är sju resor värre) så har jag provat basta tillräckligt många gånger för att inse att jag aldrig kommer att vänja mig.

Ja, jag är lite grinig idag. Finns det något mer jag kan reta upp mig på? Säkert massor – men nu ska jag gå och äta, så jag blir lugnare och snällare. Maten är äntligen klar.

[tags]romantik, badkar, bastu[/tags]

Jag har haft vård av (vuxet) barn idag, d v s en oväntad oplanerad semesterdag*.

B föll och slog i bakhuvudet rätt rejält när hon åkte snowboard igår. Hon tänkte inte närmare på det just då, utan fortsatte att åka – hon var ändå blåslagen överallt efter alla vurpor i den isiga backen. På kvällen började hon må illa, rejält illa, och när hon insåg att det kunde vara hjärnskakning ringde hon kavalleriet mamma.

Så, kl 2 inatt hämtade jag henne och tillbringade större delen av natten med att höra henne kräkas en gång i kvarten, ungefär. Vårdcentralen kontaktades idag, och hon fick order att vila sig och höra av sig imorgon om hon inte mår bättre då.

Efter dagens vila – både hon och jag har sovit några timmar – mådde hon så bra att hon t o m kunde äta lite youghurt ikväll. När hon kände att benen bar och illamåendet gått över ville hon åka till sin lägenhet, så nu är vi åtskilda igen.

Jag hoppas hon inte blir sämre igen, utan att det hjälper med att vila sig några dagar.

UPDATE
Jag har ringt henne idag (tisdag) och hon verkar vara rätt OK. Kommer att plåga henne med fler uppringningar under dagen. 😉

[tags]hjärnskakning, illamående[/tags]

*) Det är mycket möjligt att man kan ha ”vård av anhörig” vid ett sådant här tillfälle, men glöm att jag skulle försöka få något av FK. Jag har ju semesterdagar att använda.

Det är lustigt. Under kvällar och helger, då jag har gott om tid att skriva inlägg om allt möjligt, drabbas jag av akut skrivkramp. Eller idétorka, kalla det vad ni vill. 😕

Jag drabbas jämt av små snilleblixtar som ger blogglust, men innan jag kommit så långt att jag sätter mig vid datorn är både snilleblixt och blogglust borta. Livet med en blogg är inte lätt, speciellt inte när man hållit på så länge som jag har gjort*. Allt jag gör/hör/ser/upplever är ämnen till blogginlägg och min första tanke är alltid: – Kan jag blogga om det här?

En del nya läsare har tillkommit under åren, medan andra har fallit bort. Precis så ser det ut i listan med bloggar jag själv följer; då och då rensar jag bort de jag anser inte är intressanta längre. Ibland börjar man följa en blogg, som sedan utvecklar sig till något helt annat än det man fastnade för från början. Ibland slutar någon skriva, av en eller annan anledning.

Själv kan jag inte sluta skriva! Att skriva är som att andas för mig – helt otänkbart att sluta med! 😉 Vad som hänt, i takt med att mitt bloggande ökat, är att mitt skrivande-för-byrålådan helt stannat av. Det verkar som att jag behöver uppnå min dagliga dos – och sedan blir det inte mer. Den där boken jag alltid tänkt skriva blir aldrig av.

Men, på sätt och vis så är ju den här bloggen en roman: följetongen om mitt liv! OK, jag skriver inte om allt, men det skulle jag inte göra i en ”vanlig” roman heller. Ni som läser får dessutom nöjet (?) att följa skapandet i direktsändning! 😆

Nu tycker jag att ni som orkat läsa ända hit fyller i enkäten i högerkolumnen. Det tar inte lång tid: ett par klick, bara, och sen får ni surfa vidare.

[tags]blogg, bloggande, bloggtorka, skrivkramp[/tags]

*) Jag har faktiskt glömt när jag egentligen börjat blogga, men det var i början av det här århundradettusendet – någon gång mellan 2001-2003 skulle jag tro.
Då använde jag ett, av flera kommande, gratisställe som jag sedan vandrade vidare ifrån. Bytte bloggadress några gånger. Det enda som följt mig genom åren är faktiskt snigeln. 😉
Egen domän sedan ett par tre år, där jag kraschat bloggen några gånger (t ex vid uppgraderingar) så jag tappat det jag tidigare skrivit. *rycker på axlarna* Ingen större förlust.
Jag fyller ju på med mera svammel allt eftersom. 😉