Omodern

Det är så typiskt mig. Lagom tills det börjar bli omodernt, har jag kommit på att jag vill ha nätkorgar till köket. Lite shabby chic, med franska lantköksvibbar. (So. Not. Me. Förstår inte var jag fått det ifrån?)

Gärna tre stycken, i olika storlekar, så jag kan visa upp mina förråd *host* av lök, vitlök och ägg. Så där trevligt placerade på köksbänken………. eller vänta lite. Då hamnar de ju i stekande solsken, de dagar solen visar sig. Det hjälper inte att fönstret är grymt oputsat, solen steker det jag har på bänken i alla fall.

Jamen, jag kan ju hänga korgarna på väggen istället! Fast det är svårt då alla väggar är täckta av antingen skåp, fönster eller dörrar. Eller slås emot av dörrar. Hmmm. Jag, som har problem med att ens få plats för ett nyckelskåp i köket, inser att jag kan ha kommit på ett nytt problem. Får nog skjuta de där nätkorgsplanerna åt sidan så länge. Jag behöver inte frivilligt skapa nya problem, utöver de ofrivilliga som ramlar över mig då och då.

(Värt att notera: det är helt klart ett i-landsproblem, precis som alla mina andra problem. De är inte ens värda att kallas problem – annat än för mig, då. Rena lyxproblem, t ex hur jag ska få in all ren tvätt i garderoberna, som är fulla med ingenting-att-ha-på-mig, eller lyxen att gå runt i en affär full med mat och inte hitta någonting att äta.)

Snopet

Jag hade ju “ansträngt” mig för att hitta på rätter som jag vet A gillar (läs: baconbiffar – vem gillar inte bacon? 😉 ) i matsedeln, och så blir ungen sjuk?!? Ja, ja. Jag kan äta baconbiffar utan honom. För övrigt blev det inte biffar, utan låda istället: jag tryckte ut köttfärsen i en ugnsform och lade bacon ovanpå. Snabbare än vanligt! 😉

Idag ska jag laga en ännu lådigare middag, tänkte trycka ner både kyckling och tillbehör i samma ugnsform. Det är förstås ett Jamie Oliver-recept jag ska modifiera eftersom jag inte fått tag i alla ingredienser. Som vanligt.

Det är liiiite irriterande att han jämt har t ex någon kryddblandning “som går att köpa i alla affärer” eller “i välsorterade affärer”. Jag skulle gärna vilja veta vad jag kan ersätta den med, då allt inte är så himla lätt att få tag i, speciellt inte på en liten ort i Norrlands inland.

Han köper även fisk hos fiskhandlaren och kött hos slaktaren: jo, tjena. Butikspackat eller djupfryst är vad som gäller hos mig. Nå, det går att byta ut en del saker – jag får prova mig fram. Om inte annat så är han väldigt inspirerande för mig, som sitter fast i matlagningsträsket med ett fåtal favoriträtter sedan många år. 🙂

Idag har jag piffat upp mig lite grann, tog den nya rosa skjortan jag köpte under sommaren. Använder den oknäppt, med ett vitt linne under.

Just DEN rosa skjortan är det.