Haha! Jag blev nyss utnämnd till ”datorexpert” av en medarbetare! Hon hade lånat en bärbar dator och hade problem med hur ett visst moment skulle utföras. Snabbt pekade och petade jag på rätt ställen, och problemet var löst.
Trots att vi är många som jobbar framför datorn hela dagarna, så är det många som inte kan använda ens de enklaste program. Själv är jag skitdålig på Excel, men det är ju för att jag så sällan använder det. Andra drar igång PowerPoint för att göra tabeller (???), somliga kan inte hantera bokningar i mailprogrammet…
Inte för att jag är bättre – eller sämre – än någon annan, men jag gillar att ha koll på vad som finns i jobbdatorn och vill gärna kunna använda de olika programmen jag har åtkomst till, åtminstone lite grann. Trots allt tog jag ”Datakörkort” på den tiden det var populärt (nittiotalet nån gång?).
Det är ju så att de flesta använder de program man behöver, lär sig de viktigaste finesserna för att utföra sitt jobb. Jag var betydligt mer intresserad av att utforska allt annat också, förr i tiden, när en hemdator kostade skjortan* (typ 25 år sedan). Numera har jag lite enkel halvkoll på vad man kan göra och var finesser finns, men mycket har jag glömt.
*) Min första dator tog jag på avbetalning, via ett jobberbjudande. Den kostade 12.000 kr om jag inte minns fel, och det var grymt mycket pengar på den tiden – mycket mer än 12 papp är idag. Jag hade fyrsiffrig månadslön (före skatt) på heltid. (Och vi åt en näve grus till frukost och bodde i en skokartong vid vägkanten… 😉 )
