Allmänt

Lunchkoma

Efter att ha tryckt i mig en burk av gårdagens rester, medan jag läste lite i boken jag lånat till läsplattan, blev jag jätteseg. Visst tog jag mig tillbaka till jobbet, men nu känner jag inte alls för att göra någonting. Jo, jag känner för att åka hem igen och lägga mig på soffan med filt & kudde & katt på magen, men det har jag inte tid med.

Efter en liten utrensning på skrivbordet har jag nu kommit ner till bordsytan på vissa ställen. Jag har sorterat det aldrig sinande pappersflödet in i pärmar, eller in i priohögarna jag måste bör ska gå igenom någon gång innan jag tar pension.

För övrigt blir det en ”kort” jul i år, eftersom jul- och nyårsafton infaller på lördagar. Många semesterdagar går åt om man ska vara långledig, men jag har inte planerat någon julledighet alls i år. Inte än, eftersom jag inte vet 1) när B har gossarna eller 2) om de alls kommer till mig, och 3) hur länge de i så fall stannar.*

Det är inte så kinkigt här på jobbet – vi beslutar ganska bra själva vem/vilka av oss som kan vara ledig vid sådana här tillfällen. Någon måste vara på plats, men det behöver inte vara samma person alla dagar. Vi kan t ex dela upp det så att en person jobbar tis-ons, en tar annan tor-fre (om man väljer veckan mellan jul och nyår).

[tags]sömnig, sortering, julledighet[/tags]

*) Det kan ju bli så att jag måste gå till jobbet och vila upp mig, om de stannar länge… 😉 Mellandagarna brukar vara extremt lugna; en lagom tid att fixa nya pärmetiketter och göra utrensningar från skåp och lådor.