Författare: * Snigel *

Jag oroade mig i onödan! 🙂 Den norska släkting som ringt mig igår under arbetsdagen, visade sig vara här – på campingen – med familjen! De kom på besök till mig igår, hela gänget, så vi fick gå igenom de senaste årens händelser, då ingen av oss är särskilt bra på att skriva eller ringa varandra om det inte är något särskilt. Nu är vi hyfsat uppdaterade och ska träffas igen för middag ikväll, på något av matställena i närheten.

En till liten ljuspunkt var det igår, förresten! När jag höll på att lasta Kalle i bilen, när arbetsdagen var slut, passerade en kollega som jag inte sett på hela sommaren, och hon tyckte jag blivit ”liten”. Jag blev så förvånad och undrade på vilken ledd, men hon menade på bredden (även om jag krympt på höjden också). 😉 Det lever jag länge på! 😆

Jag har ju, när jag började med viktsprutorna, talat om det åt alla som ville höra på, baraföratt. Det är kul, för många har frågor om både det ena och det andra vad gäller sprutorna, och nu har de någon de törs fråga. Jag svarar så gott jag kan, men är noga med att tala om att det är mina personliga upplevelser av sprutorna, andra kan få helt andra effekter/ biverkningar/ utfall.

Dagen idag började inte så bra, trots de glada nyheterna igår. Vikten har gått upp ca 1½ kg *djuuup suck* och muggen med skruvlock är bortom all räddning. Den läckte i morse igen, när jag provade om jag kanske skruvat för löst eller snett igår. Trots att jag skruvat på locket efter konstens alla regler så forsade vätskan ut ändå när jag provade vicka på muggen. 🙁 Ja, ja. Jag har slängt dyrare saker. Lite irriterande, bara. (Och tur att det inte börjat läcka i bilen, jag kollade igår. Muggen stod nog upprätt tills jag plockat ut korgen från bilen.)

Jag fortsätter att lyssna på boken jag håller på med, när jag nu vant mig vid dialekten. Även om jag bor nära finska gränsen så talas en helt annan sorts dialekt här, som inte alls låter som Mumin. Jag pratar inte själv vare sig finska eller meän kieli, men hör ändå skillnaden i brytningen när de talar svenska. Om ni undrar hur det låter här, så kan jag rekommendera att lyssna på någon bok av Mikael Niemi som han själv läst in, att jämföra med den boken jag nu håller på med. Tydlig skillnad! 🙂

Efter gårdagens styrelsemöte hade vi ett par kandidater att fråga om ordföranderollen. Nu har jag precis nappat upp den ena och har bara den andra kvar att fråga. Varför det ska ske så snabbt är för att anmälningstiden till årets områdeskonferens snart går ut, och det är jättebra om jag kan ta med den blivande ordföranden. (Även om jag inte vill åka, så kan jag offra mig och vara sällskap en sista gång… Om h*n tackar nej så åker inte jag heller.)

Veckorna rusar förbi. Det är redan torsdag igen, så jag måste packa sådant jag kan göra hemifrån – plus datorn – innan jag lämnar jobbet ikväll. Jag är lite i valet och kvalet: skriva ut en del listor som behöver gås igenom, eller försöka kolla dem på enbart skärmen? Det tål att fundera på, men det behöver inte ordnas just idag. Jag har ännu gott om tid, men – som sagt – tiden rusar iväg snabbare än beräknat.

UPDATE
Jag börjar bli sugen att shoppa lite nytt att ha på mig, men så är det ju varje höst. Sommarkläderna plockas undan och de välanvända höst-/ vinterkläderna börjar krypa fram ur gömmorna. Jag är så less på allt vad jag har att ta fram, då jag haft många av plaggen sedan dinosaurieutrotningen, ungefär. Eftersom jag kör en ”tidlös look” (alternativt struntar i att följa senaste modet) är det inte aktuellt att köpa nytt för att det är omodernt, utan det händer att jag blir less. Vinterkläderna används förstås mycket längre perioder än sommarkläderna. Dem hinner jag ju knappt plocka fram så är sommaren över, eller som i år: den syntes inte till alls.

Vad som kommer att bli intressant är att röja i tvättstugan, för där finns nog fynd jag glömt bort att jag någonsin haft!?! Det kommer inte att hända ikväll, men jag kanske börjar lite smått under helgen? Om knäna vill, så kan det hända.

Dagens väder är – som vanligt – grått, till och med lite duggregn pratade någon om i fikarummet. Nå, är det höst så är det. Perfekt TV-väder! Jag har två TV-serier från i somras som jag sparat och tänkt kolla lite närmare på, när nu höstmörkret sätter in. Lite levande ljus (troligen i batteriform) och en rykande temugg så är idyllen perfekt! 😉

Jag minns inte om jag tidigare skrivit att jag försöker komma igång med att äta blötlagda chiafrön till frukosten? Alltså, inblandade i det jag äter – inte bara chiafrön rätt upp och ner. Det kan inte hjälpas, de är verkligen inte aptitretande (ser ju ut som grodrom!), men de fyller i magen som de ska. Just i morse hade jag tinat upp frysta mangobitar i röran också, och de gav en extra slemmig känsla, förutom grodrommen, då. 😉

Tidigare försökte jag blötlägga chiafröna direkt i yoghurten på kvällen före, men den var nog för tjock. Det knastrade för mycket när jag åt. Nu blötlägger jag dem i mjölk på kvällen och blandar in dem i yoghurten på morgonen, så då är de inte lika knastriga. Tyvärr blir de ännu mer grodäggsliknande när de är uppblötta, men om jag inte tittar så noga går det bra att stoppa in dem i munnen.

Jag hittade ett rött (dekorativt) bälte att använda till den svarta klänningen jag har den här veckan på jobbet. Döm om min förvåning då jag var tvungen spänna in det två hål kortare för att det inte ska hasa ner hela tiden! Nu är det länge sedan det är använt, och då i bälteshällor på jeans, men ändå. (Hur många ÅR är det sedan jag senast hade jeans?) Jag har inte mätt eller fotograferat mig innan jag började med sprutorna, men lite grann verkar jag ändå ha krympt. 🙂

Dagens väder är grått, mera grått och ännu mera grått, i alla fall på morgonen. Det kan ha regnat inatt, eller åtminstone varit fuktigt/ dimmigt, för Siri var lite blöt om tassarna i morse. Snart får jag flytta tvättlinorna inomhus, men jag måste rensa färdigt i vardagsrummet först, för det är där de kommer att hamna. Nu har jag förstås inga drivor av tvätt längre, inte innan jag rensat i källartvättstugan i alla fall.

Det bästa med att det är tisdag idag är att måndagen är förbi. 😉 Är det bara jag som tycker att måndagen är lika lång som alla arbetsveckans övriga dagar tillsammans? Den sitter som en fet propp i början av veckan och vill inte ge med sig, men när man väl tagit sig igenom/ förbi den dagen så går resten av veckan snabbt förbi.

Jag har börjat lyssna på en ny bok, ”De oförlåtna” av Ulrika Hansson. Den utspelar sig i typ finska Österbotten, i svenskspråkiga trakter, och har en finlandssvensk kvinnlig uppläsare. Förlåt, men det har tagit typ halva boken innan jag kommit över att den mörka historien om mord och hämnd blir uppläst av Muminmamman! 😆 Nu har jag vant mig och kan fokusera mer på själva berättelsen, inte på rösten.

UPDATE
Veckans nyhet är att jag börjat ta med mig proteindryck till jobbet. Igår hade jag chokladsmak, idag är det vanilj. Nu blev jag faktiskt mätt av lunchen, men om jag känner suget under em kan jag dricka proteindrycken så jag inte blir grinig när jag blir hungrig (”hangry”, som det kallas). Drycken är visserligen sötad med sötningsmedel, men jag kunde dricka igår utan att sötsuget drogs igång. (Dessutom kan jag bli dålig i magen av sötningsmedel men det är jag medveten om.)

Egentligen hade Affären extrapris på de små flaskorna, som finns i en mängd olika smaker, och de hade extrapris ”2 för X kr” förra veckan. Det var därför fyra små flaskor jag ville ha, men hemtjänsten köpte fyra stycken literspaket istället! 😳 Ja, ja, det gör inget – då räcker de längre, speciellt när jag kan ta med till jobbet. De var faktiskt billigare per liter i litersförpackningar än ”2 för X”-erbjudandet, lite synd bara att det inte fanns fler smaker i stora paket. Nå, spela roll, jag kommer att dricka upp dem. 🙄

Jag tar inte med hela literspaket till jobbet, förstås, utan hittade en icke bortstädad mugg med tätt skruvlock i ett skåp i köket. Annars har jag ju rensat en del i köket men inte just det skåpet. På tal om köket så har jag fortfarande inte rensat och röjt i lådhurtsen som jag skulle göra under sommaren. Nu är sommaren över och det börjar verkligen vara dags att ta itu med den. För att inte tala om röran i vardagsrummet. Eller mina kläder – både inom och utom garderoben. *host host harkel*

Eftersom jag höjt dosen på viktsprutan gör jag en nystart, eller omstart – vad man nu ska kalla det. 🙄 Problemet är att jag fått tillbaka matsuget, äter som en häst och inte alls går ner i vikt, snarare tvärtom, förutom då jag tar hjälp av vätskedrivande medicin – och det är ju inte riktigt meningen (det är inte till viktnedgång jag har fått den).

Jag utgår den här gången *djup suck* från att jag äter för lite ”riktig mat”, så igår var det matlagningsbonanza i Snigelskalets kök. Kylen är nu full med burkar av inte bara veckans tillagade middagar, utan även veckans lagade jobbluncher!* Den frunch jag tidigare kört på jobbet är även omvandlad en aning och har blivit frukost. Vi får väl se hur det går under den här veckan men Planen är att äta fler men mindre måltider för att jämna ut kaloriinflödet. Nog om vikten för idag, det går inte så fort** – men det går ju.

Jag försöker sova i sängen med Snarkis men det går trögt. Han susar och brusar, släpper ut (iskall) luft åt olika håll – ibland med pruttljud, ibland utan. 🙄 Igår provade jag en ny variant; jag hoppade i en riktigt varm dusch innan jag gick och lade mig. Jag har nämligen så värk i benen, främst knäna men även i underbenen, så det kan hjälpa med varma duschar. Det kan vara s k ”restless legs” eller också är det bara knävärken som brer ut sig – spela roll. Att värma och massera kanske hjälper. Eller inte. Whatever. I vilket fall som helst så vill Snarkis att jag ska stanna i sängen med honom, han gillar inte att jag är uppe och rör på mig, så jag får ”felmeddelanden” i appen.

Hösten är verkligen här! A flyttade min bil när han skulle ta ut caben från garaget för säsongens sista sväng, så den har stått närmare björkarna under helgen. Bilen var alldeles täckt av både gula löv och gult ”pulver” när jag gick till den i morse. *djup suck* Det är inte lönt att tvätta den så länge löven fortsätter att rasa från träden. Inte kul, men ofrånkomligt. Då gör det inget att den är lite lerig sedan A lånade den för att köra med släp för ett par veckor sedan.

Idag har jag klätt mig helt och hållet i svart! 😯 Det brukar jag verkligen inte göra, men nu blev det så i morse. För att lätta på begravningsstämningen har jag ett rött bälte (till prydnad) och en rödblommig scarf runt halsen, för att ge ett lättsammare intryck. Att jag dessutom duschade och tvättade håret igår, innan jag gick och lade mig, ger min frisyr nya… Infallsvinklar, kanske jag kan kalla dem? Utfallsvinklar? Extra benor? 😆

UPDATE
Min hemlagade lunchburk var helt OK, och jag är nöjd. Nu återstår att försöka hålla mig vaken under em, då varm mat till lunch brukar göra mig jättetrött. Speciellt om jag har haft en svår natt… Nå, jag har klarat det förr och klarar det förhoppningsvis även idag. Jag har samlat ihop disken och stoppat i min lunchpåse så jag inte glömmer den på jobbet. Det är fler än jag som shoppar lunchburkar på IKEA. 😉

Egentligen hade jag tänkt ta en liten promenad under lunchen, för att komma ut i frisk luft och känna vinden mot kinden, men det blev inte av. Idag regnar det inte (än) men det är gråruggigt och jag ångrade mig. Det är alltså världens kortaste prommis jag siktar på: ut genom jobbets bakdörr och in genom dörren på framsidan. 😳 Med tanke på min dåliga kondis och mina värkande knän så är det en lagom bit för mig att gå. Det är dessutom uppförsbacke! Inte brant, men med tydlig lutning.

---

*) Jag är väldigt enkelspårig och lagar stora satser av maten. Luncherna blir korv Stroganoff m ris/ linser och middagarna blir vad jag kallar Kesogratäng, vilket betyder att jag plockat ut ett lämpligt antal förpackningar ur skafferi och kyl, fräst innehållet i stekpanna tillsammans med lök & paprika, hällt i en form tillsammans med ihopvispad Keso + ägg, slängt in i ugnen en dryg halvtimme. Ta-daa! En ny rätt är född! 😆

**) För den som undrar: ja, jag hade gått ner i vikt vid vägningen i morse, jämfört med hur det såg ut i torsdags, då jag akutringde till sjukan och fick recept på starkare medicin. Inget nytt rekord, men nu har jag tappat lite drygt 13 kg sedan starten.

Alltså, jag fattar inte hur fort veckorna går! 😯 Alldeles nyss var det ju förra fredagen! Det kändes inte alls som att det var dags att plocka ihop grejerna för hemmajobb igår innan jag gick hem, jag glömde nästan bort dem.

Hösten närmar sig i sakta mak, det har börjat dyka upp gula skiftningar i en del träd – och det beror inte på torka under sommaren. 😉 Tvärtom, det liksom smackar under skorna när jag går ut på gräsmattan bredvid den grusade uppfarten mot garaget… Men även om vattnet steg högt i älven – värre än vårfloden – så slapp vi översvämningar, till skillnad från en grannkommun som fått väldiga besvär med översvämmade vägar och källare. Nu har regnet lugnat ner sig den här veckan, vissa dagar har varit riktigt fina.

Siri har varit ute hela natten men åt med god aptit när hon kom in, för att sedan gå raka spåret upp på vinden när hon var klar. Hoppsan! Jag har nog inte skött mig, som en Matte ska, då hon inte kom och ville gosa efter maten. 😉 Hon skulle bara veta vilka hemska planer jag har: att dammsuga bort katthåren från altansoffans dynor och ta in dem för vinterförvaring innan de blir översnöade i år igen. Då blir hon av med sin sovplats utomhus! 😯 Om vädret fortsätter att vara hyfsat soligt och uppehåll så kan det ske redan imorgon. Det är ändå bara Siri (och ibland Simba) som sitter/ ligger på soffan så jag kan ta in dynorna redan nu.

Tyvärr har jag själv problem att ta mig upp från så låga möbler nu för tiden. Jag har inte heller monterat ihop den nya utestol jag köpte på IKEA innan säsongen drog igång. Det kan vara läge att göra det nu, så får den bo in sig på altanen under vintern. Den är nämligen så stor att den måste monteras utomhus, min altandörr är för smal för att kunna få ut stolen när den är monterad. Dörren är över huvud taget för smal, av estetiska skäl från förra ägaren (som byggde huset), för att matcha de fönster som satt bredvid. Numera är fönstren utbytta men dörren ändrades inte. Den fungerar ju, bara att jag får montera icke ihopfällbara möbler utomhus. *rycker på axlarna*

UPDATE
Det var lite konstigt att luncha hemma, med bara Siri som sällskap. Jag har vant mig vid lunchrummets brokiga samling av kollegor som diskuterar allt och inget. 🙂

Men det var kul att Siri dök upp i alla fall. Hon hörde att jag öppnade altandörren, för jag samlade ihop skräp som skulle slängas, och hade ett par grejer där ute. När jag plockat ner dem i soppåsen lät jag altandörren stå öppen, så det var en väldigt sömnig katt som kom in igen. Hon var ju tvungen att gå ut och kolla läget, men det var fort gjort. 😉 Sedan hade vi en mysstund på soffan; hon och jag och den Gröna Filten.