Det känns delvis som att min viktminskning går helt åt skogen. 🙁 Under midsommarhelgen har jag känt av matbruset ordentligt igen. Det har inte brusat, det har vrålat, och jag har ätit mig igenom allt som fanns där hemma. Som tur var hade jag inte köpt några ”godsaker” (glass, godis, fika) eftersom jag inte väntade något besök, men däremot har jag trattat i mig smörgåsar så fort jag var sugen. Gårdagens middag, som var beräknad att räcka fler dagar, försvann i ett nafs – ALLTIHOP – för jag har tappat ”spärren” som gör att jag känner mig mätt. Då äter jag tills det helt fysiskt inte går att äta mer.
Skamsen och ångerfull efter midsommarhelgens frossande ställde jag mig lydigt på vågen i morse (måndag och torsdag är vägningsdag) och hade gått ner ett halvt kilo?!? 😯 Ja, det beror lite på vilken våg man väljer, men jag vägde mig på båda. I fredags köpte jag nämligen en ny våg, med fler finesser (den visar fettprocent, m m), och den visar drygt ett kilo mer än den gamla vanliga? 😳 Nu ska jag köra vägning på båda ett par gånger innan jag går helt över till den nya, för att se om skillnaden fortsätter.

Det syns inte så bra på den här bilden, men jag fick oväntat besök under helgen! Jag satt i lugn och ro och scrollade på mobilen ute på altanen, medan Siri låg inne (på vinden) och sov. Då såg jag plötsligt i ögonvrån att en fågel, modell lite större (björktrast?), hoppade in i vardagsrummet!!! Jag är inte särskilt snabb 🙄 men försökte ta mig upp och in för att sjasa bort den. Ingen fågel syntes till bland alla kassar med grejer jag samlat på golvet (t ex allt som varit i lådhurtsen som tagits bort i köket, m m) så jag tänkte den kanske hunnit smita ut igen medan jag var vänd åt ett annat håll.
Nix pix, efter någon timme upptäckte jag den: inne i kattunnan! Jag öppnade altandörren igen och lade mig på soffan, och efter en liten stund flaxade den ut till friheten. Men när Siri senare steg upp och ville gå ut igen kände hon doften… Det blev ett mycket intensivt sökande i hennes kattunna, men det var bara doften kvar. 😉
För att återgå till maten, så har jag redan i fredags lagat matlådor för veckans alla middagar. Jag behövde ju laga till de tidigare upptinade frysvarorna innan hemtjänsten köpte nya – som jag nu kunde lägga i frysen och spara tills jag har tid att laga till dem! 🙂 Fatta vilken lycka! Jag blir så barnsligt glad över något så vardagligt som en frys, och vänta bara tills jag får upp tvättmasken från källaren…! 😆 Ni kan inte förstå hur jag längtar. Visserligen behöver jag sortera och ta upp tvätt (och sopsäckar…) från tvättstugan, men när de kläder jag använder väl är uppe därifrån finns allt på samma plan.
På tal om ”samma plan” så har jag bokat in en träff med arbetsterapeuten att komma förbi på besök, för att göra en bedömning om jag möjligen kan få bostadsanpassningsbidrag. Tja, vem vet? Det kan ju vara värt att försöka få loss lite pengar, då de modifieringar jag gör* är för att jag ska kunna bo kvar så länge som möjligt. Det enda som inte blir åtgärdat i nuläget är en ramp upp på bron. Än klarar jag den korta trappan, med hjälp av krycka och trappräcke, och inomhus hemma använder jag krycka istället för rullator. Där är inte för långt mellan sittplatserna. 😉
Under förra veckan kände jag att det luktade mögel i köket. Jag trodde det var soporna, men även sedan de gamla är utslängda och nya fräscha påsar är i sopbehållarna, så känner jag lukten i alla fall – men bara på vissa ställen. Jag misstänker att jag får göra en total utröjning och rensning från skafferiet för att gå igenom allt, det kan vara något (typ en apelsin eller lök, etc) som trillat in bakom något annat och nu börjat omvandla sig till en puppa. 😉
UPDATE
Som om jag inte var på tillräckligt dåligt humör sedan tidigare, så har kaffemasken i fikarummet brutit ihop – igen… 👿 Märks det att det är måndag?
*) Jag struntar i att köket ser lite medfaret ut medan jag bor kvar, huvudsaken är att jag får rätt saker på rätt plats så jag kan klara mig själv så gott det går så länge det går. Den dagen jag flyttar och säljer, kommer köparen ändå att riva ut hela köket och göra om det. Jag har ju länge haft egna önskemål om köksrenovering, men nöjer mig med det jag gör nu. Funktion framför allt.