Författare: * Snigel *

Det verkar som att det här blir sista dagen med sträng kyla – för den här gången. 🙄 Imorgon skulle det börja bli lite varmare, d v s tjugonånting istället för trettinånting i minusgraderna enligt väderprofeterna. Men då börjar det väl snöa istället, så aldrig får man vara riktigt glad. 😉

Helgen har varit och farit. Jag har verkligen inte gjort mycket, det räcker att försöka hålla mig vid liv, ungefär. Min andning blir inte bättre, tvärtom, men jag väntar på att få en egen ”puffare” (modellen heter tydligen Pariboy) att använda hemma för att få lite ordning på andningen. Allt tar så lång tid för mig, jag måste ju hinna andas mellan varven också.

Just nu jobbar jag hemifrån inte bara på grund av kylan, utan för att jag antagligen inte skulle orka ta mig hela vägen till garaget, där bilen står. Jag får starta tidigt med morgonsysslorna imorgon då jag ska vara tidigt på provtagningen. Alltså, förstår ni? Bara att klä på mig är som att springa ett maratonlopp. I uppförsbacke. Med motvind.

Nå, jag har ju världens bästa kollegor: A ska kolla min jobbpost och komma förbi med den när hon åker hem på lunch. 🙂 Då hinner jag ju jobba ikapp med sådant som kommit in på papper, för det som kommit i mailen kan jag ta hand om hemma, direkt på en gång.

UPDATE
Jag glömde ju berätta hur jag lyckades slarva bort årets julklapp från arbetsgivaren! Ni vet ju att jag är allmänt dagvill, har noll koll på veckodagar/ datum och andra mer eller mindre viktiga saker. Till julklapp fick vi presentkort på handskar – varma, rejäla norrbottniska handskar – som man måste välja modell och storlek, vilket krävde att man måste mäta handen med måttband.

Jag trodde jag hade gott om tid och satte mig igår (efter att äntligen ha hittat måttbandet) och började fylla i uppgifterna på webbsidan. Då visade det sig att sista dagen för att lämna in uppgifter + rabattkod var i lördags! *gaahhh* Nå, jag klarar mig utan nya handskar, men irriterande att jag inte kommit mig för att fixa det i god tid.

Just nu sitter jag i telefonkö. Det framkallade lite hjärtklappning tidigare, men nu har kön lugnat ner sig. Rösten talade nämligen om då och då att ”du har för närvarande plats nummer ETT (lång paus) hundra trettio fyra i kön” men nu har jag hamnat under hundra så jag slipper höra det. 😆

Det är lite spännande med telefonkö ibland. Oftast kommer jag fram till slut, men jag vet kollegor som lyckats komma fram precis när företagets/ myndighetens telefontid tagit slut – och då bryts samtalet bara! ;shock:

UPDATE 2
A svängde förbi med en överraskande tjock pappersbunt, men det visade sig att hon tagit med allt jag hade på skrivbordet, för säkerhets skull. En hel del var färdigt, behöver bara sorteras in i rätt pärmar, men det visste ju inte hon. Jag har varit sysselsatt hela em, tills jag tog en kaffepaus. När jag kom tillbaka efter den hade datorn loggat ut mig stenhårt och totalvägrade att släppa in mig igen. Ja, ja. Jag ska ju ha något att göra imorgon också. 😉

Eftersom det varit en kort vecka så kom fredagen väldigt fort den här gången. 😯 Jag – som alltid är dagvill – har inte alls hängt med, men ska försöka få ihop en handelslista åt hemtjänsten under fm. (De handlar åt mig under em.) Den här gången ska jag verkligen försöka skriva in lite godsaker också. 😉 Det är faktiskt jättesvårt, för oftast vet jag ju inte själv vad jag är sugen på innan jag ser det i affären. Att dessutom komma ihåg vad olika sorter heter kan vara ett äventyr i sig. 😆

Vad jag också behöver göra innan hemtjänsten kommer, är att diska. Ja, alltså stoppa in disken i masken och köra igång den. Det kan bli en aning handdisk också (träskärbrädor och en ugnsplåt) men inte mycket. Jag börjar bli som en rolig historia: städar innan hemtjänsten kommer för att städa åt mig. 😉 Vad som också behöver putsas upp, förutom disken, är mina glasögon – alla tre paren.

Kylan håller i sig, -30 grader idag igen. Min stora tröst är jag åtminstone inte har en hund som måste rastas utomhus. Visserligen vill min katt gärna gå ut även när det är kallt, men jag slipper gå med henne. Siri har varit ut inte mindre än två (!) svängar i morse, men nu syns hon inte till. Antagligen har hon bäddat ner sig i sängen i sovrummet.

UPDATE
Det tog hela fm men nu är jag klar med disken! Diskmasken susar i bakgrunden och all handdisk är åtgärdad och står på tork. Jag är på vippen att sluta laga och äta mat här hemma, bara för att slippa diska. 😉 OK, kanske inte, men vissa stunder är det förslaget väldigt lockande.

Min bil är reservbil idag, ifall inte A får igång sin. Han måste hem till Byn idag och om hans bil inte startar (efter att ha stått stilla utan värmare i flera dagar) så har jag lovat att han får låna min, som står i uppvärmt garage. Den här kylan är både lång och svår, men det verkar som att vädret under nästa vecka ska bli varmare. Då får vi förstås snö istället, men livet blir lite lättare.

UPDATE 2
A behövde inte låna bilen, hemtjänsten har städat och varit och handlat åt mig, jag har putsat upp glasögonen. Nu kan jag göra helg! OK, en stund till ”på jobbet” men det blir bara så att jag kan ta emot eventuella samtal ifall någon ringer.

Till nästa vecka vet jag inte om jag ids göra någon matsedel. Jag blir borta en hel dag (onsdag) och vet inte om min co-driver A vill bli bjuden på middag på något matställe när vi åker hem. Jag kommer inte att svälta utan matsedel, utan det blir nog lite av varje till middag beroende på vad jag känner för, just den dagen. Till lunch har jag mina trogna smörgåsar, som alltid finns nära till hands. 🙂

Efter många långa månader med skräppost i bloggkommentarerna har jag till slut installerat ett program som ska stoppa skräpet. Plötsligt händer det! 😉

Eftersom kylan håller i sig blir det att jobba hemifrån idag och imorgon också. Jag orkar inte fara till jobbet när jag inte behöver. De flesta ärenden kommer ändå i mailen, och den kommer jag ju åt hemifrån. Sedan finns det sätt att komma åt pappersposten också, men den klarar sig till nästa vecka (då jag hoppas det blivit varmare).

Problemet är att jag har en klipptid idag, hos Frissan. Den tänker jag ringa och akutavboka så fort jag tror hon är på plats i salongen. Jag får boka en ny tid senare, när jag fått lite ordning på kroppen. Låt mig säga som så: min frisyr är det minsta problemet jag har just nu. Om jag inte orkar ta mig till jobbet så orkar jag inte ta mig till Frissan, oavsett om det är svinkallt ute eller inte.

Himlen har börjat ljusna lite i öst, det märks att vi passerat årets mörkaste dag. För varje dag blir det mer och mer ljus, speciellt när vi har så här kallt för då har vi inga moln. Snön gör ju sitt till för att lysa upp tillvaron lite grann, för det var inte roligt att vara ute och köra under senhösten, innan snön kom.

Min lilla fluffenpuff springer fram och tillbaka och jamar, men tycker det är för kallt att gå ut. Helst vill hon att jag lämnar dörren öppen så hon får fundera en stund – och det gör jag ibland! 😯 All luft i vardagsrummet tar slut när vi parkerar oss framför TV:n hela kvällen och natten, så jag brukar faktiskt ställa upp altandörren några minuter på morgonen för att få in lite nytt syre.

UPDATE
Jag lyckas nog kapa åt mig även dagens medalj för Dålig Matte, då jag släppt ut Siri i -30 grader och tänker låta henne vara ute ett bra tag. Luddskallen har redan varit ut flera gånger, men efter en minut står hon och skriker bakom dörren. Senast hon kom in gick hon faktiskt till lådan, men var snabbt tillbaka till dörren för att jama sig ut. Nu får hon vara ute en stund, jag har annat att göra än att släppa ut och in henne. 🙄

Jag ringde och avbokade Frissan tidigare idag, utan att boka in någon ny tid. Det får vänta till senare, när jag blivit i bättre form. Jag vill avvakta och se om/ vilken ändring det blir efter behandlingen nästa vecka.

Nu är inte bara jag, utan alla andra också, utvilade efter långa helger och semestrar. Mailen kräks ut nya ärenden varje gång jag kollar den, men det gör inget. Eftersom min väderapp i mobilen säger att det är -31 grader, men känns som -39, så jobbar jag hemifrån idag. Det finns en viss risk att jag fortsätter med det resten av veckan, men det beror främst på kylan hur jag gör. (Nej, jag tänker inte gå ut och kolla om det känns som -39.)

Den planerade kycklinggrytan jag skulle göra i måndags sköts upp och blev istället hemlagade chicken nuggets igår. Det gick bra, det också. Det är faktiskt väldigt enkelt att göra egna: dela filéer i 6 bitar (jag gör 3 på längden och delar dem sedan på mitten), släng i en påse, häll på en skvätt olja plus kryddor (salt, peppar, paprika använde jag den här gången) och massera/ blanda om så alla bitar får kryddor. Sedan häller jag ströbröd i en skål och spetsar kycklingbitarna i påsen med gaffel, en i taget, och vänder dem i ströet. Lägger på bakplåtspapper på en plåt, kör allt en kvart i 200 graders ugn. (Jag har bara vanligt ströbröd, men det blir säkert ännu godare om jag skulle ha panko.)

Jag lyssnar vidare på boken, den är faktiskt väldigt bra och lättsmält underhållning så här i juletider. 🙂 Den går alldeles för fort att lyssna på, men jag har ju en diger lista med andra böcker som väntar på sin tur.

UPDATE
Just nu unnar jag mig lyxen att koka ägg så jag har färdigkokta ägg till lunchen. Egentligen borde jag unna mig lyxen att röja ihop i köket och slå igång diskmasken också, men jag har ju hela dagen på mig. 😉 Det finns även en hel del handdisk att ta hand om; träskärbrädor, vassa knivar, grytor som inte ryms…

Få se när jag ska komma mig för att fixa en ordentlig matta till köket? I hallen har jag nya mattor, men den som låg i köket blev skickad till soptippen innan jag hunnit köpa en ny. Om inte annat så behövs matta när det är snö på marken. När man kommer in med snö under skorna är köksgolvet snorhalt, jämfört med hallens mattor som ligger tryggt på plats.

Siri har jag sett i morse. Hon gnällde vid altandörren, så jag öppnade den. Då slutade hon gnälla och gick upp och lade sig istället. 😉 Nu har hon piggnat till igen, och kommer förbi då och då – och gnäller… 🙄 Hon vill fortfarande inte gå ut, och hon använder kattlådan om hon måste, även om hon helst går ut, även i denna kyla. Vi får väl se vem som ledsnar först – hon eller jag.