Författare: * Snigel *

Eftersom jag höjt dosen på viktsprutan gör jag en nystart, eller omstart – vad man nu ska kalla det. 🙄 Problemet är att jag fått tillbaka matsuget, äter som en häst och inte alls går ner i vikt, snarare tvärtom, förutom då jag tar hjälp av vätskedrivande medicin – och det är ju inte riktigt meningen (det är inte till viktnedgång jag har fått den).

Jag utgår den här gången *djup suck* från att jag äter för lite ”riktig mat”, så igår var det matlagningsbonanza i Snigelskalets kök. Kylen är nu full med burkar av inte bara veckans tillagade middagar, utan även veckans lagade jobbluncher!* Den frunch jag tidigare kört på jobbet är även omvandlad en aning och har blivit frukost. Vi får väl se hur det går under den här veckan men Planen är att äta fler men mindre måltider för att jämna ut kaloriinflödet. Nog om vikten för idag, det går inte så fort** – men det går ju.

Jag försöker sova i sängen med Snarkis men det går trögt. Han susar och brusar, släpper ut (iskall) luft åt olika håll – ibland med pruttljud, ibland utan. 🙄 Igår provade jag en ny variant; jag hoppade i en riktigt varm dusch innan jag gick och lade mig. Jag har nämligen så värk i benen, främst knäna men även i underbenen, så det kan hjälpa med varma duschar. Det kan vara s k ”restless legs” eller också är det bara knävärken som brer ut sig – spela roll. Att värma och massera kanske hjälper. Eller inte. Whatever. I vilket fall som helst så vill Snarkis att jag ska stanna i sängen med honom, han gillar inte att jag är uppe och rör på mig, så jag får ”felmeddelanden” i appen.

Hösten är verkligen här! A flyttade min bil när han skulle ta ut caben från garaget för säsongens sista sväng, så den har stått närmare björkarna under helgen. Bilen var alldeles täckt av både gula löv och gult ”pulver” när jag gick till den i morse. *djup suck* Det är inte lönt att tvätta den så länge löven fortsätter att rasa från träden. Inte kul, men ofrånkomligt. Då gör det inget att den är lite lerig sedan A lånade den för att köra med släp för ett par veckor sedan.

Idag har jag klätt mig helt och hållet i svart! 😯 Det brukar jag verkligen inte göra, men nu blev det så i morse. För att lätta på begravningsstämningen har jag ett rött bälte (till prydnad) och en rödblommig scarf runt halsen, för att ge ett lättsammare intryck. Att jag dessutom duschade och tvättade håret igår, innan jag gick och lade mig, ger min frisyr nya… Infallsvinklar, kanske jag kan kalla dem? Utfallsvinklar? Extra benor? 😆

UPDATE
Min hemlagade lunchburk var helt OK, och jag är nöjd. Nu återstår att försöka hålla mig vaken under em, då varm mat till lunch brukar göra mig jättetrött. Speciellt om jag har haft en svår natt… Nå, jag har klarat det förr och klarar det förhoppningsvis även idag. Jag har samlat ihop disken och stoppat i min lunchpåse så jag inte glömmer den på jobbet. Det är fler än jag som shoppar lunchburkar på IKEA. 😉

Egentligen hade jag tänkt ta en liten promenad under lunchen, för att komma ut i frisk luft och känna vinden mot kinden, men det blev inte av. Idag regnar det inte (än) men det är gråruggigt och jag ångrade mig. Det är alltså världens kortaste prommis jag siktar på: ut genom jobbets bakdörr och in genom dörren på framsidan. 😳 Med tanke på min dåliga kondis och mina värkande knän så är det en lagom bit för mig att gå. Det är dessutom uppförsbacke! Inte brant, men med tydlig lutning.

---

*) Jag är väldigt enkelspårig och lagar stora satser av maten. Luncherna blir korv Stroganoff m ris/ linser och middagarna blir vad jag kallar Kesogratäng, vilket betyder att jag plockat ut ett lämpligt antal förpackningar ur skafferi och kyl, fräst innehållet i stekpanna tillsammans med lök & paprika, hällt i en form tillsammans med ihopvispad Keso + ägg, slängt in i ugnen en dryg halvtimme. Ta-daa! En ny rätt är född! 😆

**) För den som undrar: ja, jag hade gått ner i vikt vid vägningen i morse, jämfört med hur det såg ut i torsdags, då jag akutringde till sjukan och fick recept på starkare medicin. Inget nytt rekord, men nu har jag tappat lite drygt 13 kg sedan starten.

Alltså, jag fattar inte hur fort veckorna går! 😯 Alldeles nyss var det ju förra fredagen! Det kändes inte alls som att det var dags att plocka ihop grejerna för hemmajobb igår innan jag gick hem, jag glömde nästan bort dem.

Hösten närmar sig i sakta mak, det har börjat dyka upp gula skiftningar i en del träd – och det beror inte på torka under sommaren. 😉 Tvärtom, det liksom smackar under skorna när jag går ut på gräsmattan bredvid den grusade uppfarten mot garaget… Men även om vattnet steg högt i älven – värre än vårfloden – så slapp vi översvämningar, till skillnad från en grannkommun som fått väldiga besvär med översvämmade vägar och källare. Nu har regnet lugnat ner sig den här veckan, vissa dagar har varit riktigt fina.

Siri har varit ute hela natten men åt med god aptit när hon kom in, för att sedan gå raka spåret upp på vinden när hon var klar. Hoppsan! Jag har nog inte skött mig, som en Matte ska, då hon inte kom och ville gosa efter maten. 😉 Hon skulle bara veta vilka hemska planer jag har: att dammsuga bort katthåren från altansoffans dynor och ta in dem för vinterförvaring innan de blir översnöade i år igen. Då blir hon av med sin sovplats utomhus! 😯 Om vädret fortsätter att vara hyfsat soligt och uppehåll så kan det ske redan imorgon. Det är ändå bara Siri (och ibland Simba) som sitter/ ligger på soffan så jag kan ta in dynorna redan nu.

Tyvärr har jag själv problem att ta mig upp från så låga möbler nu för tiden. Jag har inte heller monterat ihop den nya utestol jag köpte på IKEA innan säsongen drog igång. Det kan vara läge att göra det nu, så får den bo in sig på altanen under vintern. Den är nämligen så stor att den måste monteras utomhus, min altandörr är för smal för att kunna få ut stolen när den är monterad. Dörren är över huvud taget för smal, av estetiska skäl från förra ägaren (som byggde huset), för att matcha de fönster som satt bredvid. Numera är fönstren utbytta men dörren ändrades inte. Den fungerar ju, bara att jag får montera icke ihopfällbara möbler utomhus. *rycker på axlarna*

UPDATE
Det var lite konstigt att luncha hemma, med bara Siri som sällskap. Jag har vant mig vid lunchrummets brokiga samling av kollegor som diskuterar allt och inget. 🙂

Men det var kul att Siri dök upp i alla fall. Hon hörde att jag öppnade altandörren, för jag samlade ihop skräp som skulle slängas, och hade ett par grejer där ute. När jag plockat ner dem i soppåsen lät jag altandörren stå öppen, så det var en väldigt sömnig katt som kom in igen. Hon var ju tvungen att gå ut och kolla läget, men det var fort gjort. 😉 Sedan hade vi en mysstund på soffan; hon och jag och den Gröna Filten.

Det blev en deppig morgon istället för peppig. Jag har gått upp 2,5 kg – trots att jag tagit vätskedrivande medicin varje dag. 😯 *gaahhh* Det är bara att inse faktum: jag sköter mig tydligen inte med kosten, äter mer än jag borde och dessutom kanske lite fel också. Att jag inte motionerar gör förstås inte saken bättre. 😳

Nu är jag i valet och kvalet: just idag (när lönen äntligen kommer, så jag har råd 🙄 ) måste jag hämta ut en ny KwikPen med doser för fyra veckor. Ska jag ta den jag har på recept, 5 mg, eller ska jag ringa och be om ett recept på 7,5 mg istället? De är så himla dyra, så jag vill inte ta ut en 5:a om jag bara använder en dos och måste byta styrka nästa vecka. Att ta sprutorna och ändå gå upp i vikt är verkligen att kasta pengar i sjön. Mycket pengar.

Jag förstår skillnaden mellan matbrus eller inte matbrus, men det smyger sig på igen hela tiden, när kroppen vänjer sig vid medicindosen. Tyvärr har jag inte varit en av de lyckliga som (p g a medicineringen) blir proppmätt efter tre tuggor och sedan inte äter något mer under dagen, om ingen påminner om att det är dags för mat igen. Jag försöker verkligen hålla igång mitt vattendrickande, både hemma och på jobbet, om inte annat så för att magen inte ska stoppa helt. (GLP-1 gör att tarmen saktar av, det tar längre tid för maten att komma igenom hela vägen. Förstoppning är en väldigt vanlig biverkning. 😉 )

Jag får ta nya tag, eventuellt med en ny dosering, och kämpa vidare. Det är ju faktiskt inte så att sprutan ska göra hela jobbet, utan den är en hjälp för mig att kunna göra jobbet själv genom att ge mättnadssignaler så jag inte äter för mycket. Att sedan lägga om kost och portionsstorlekar måste jag fixa på egen hand. Som tur är har jag ju sedan tidigare oftast* lagat maten från grunden, även om det blivit fler utemål förut. Nu har jag ätit ute två gånger sedan jag började med sprutorna i maj: en gång under semestern och så i lördags då det var kalas.

UPDATE
Jag ringde förstås Hälsocentralen och bad om starkare medicin. *suckar* Ännu dyrare, men jag hoppas den hjälper bättre – och fortsätter med det även efter 8 veckor. Det verkar som att jag får gå upp ett snäpp var åttonde vecka, och det vill jag inte fortsätta med. Jag fasar för hur det ska gå när jag blir pensionär, då kommer jag nog inte att ha råd, helt enkelt. 😳

Anyway, jag har försökt sammanställa en sorts matsedel för den kommande veckan, som innehåller både lagad lunch och middag – båda tillagade av enbart (av mig) godkända livsmedel – från det som redan finns hemma. Visserligen handlar hemtjänsten åt mig imorgon, men jag behöver tömma matvaror från frysen också, inte bara fylla på. 😉 Ska dessutom försöka komma igång igen med både frukost och mellanmål, de har fallit bort. Fler och mindre måltider kanske hjälper?

Det blev bara vikt i dagens inlägg, men det är vad som snurrar mest i mitt huvud idag, speciellt efter morgonens vägningschock. Jag försöker verkligen kämpa mot matbrus, överätande, fett-socker-saltsug och vara nöjd med att jag faktiskt har gått ner ett antal kilon, även om jag önskat att jag minskat mer. Jag gör så gott jag kan, det går inte att göra mer än så.

---

*) Jag kan erkänna att jag brukar använda färdiga djfr köttbullar eller fiskpinnar emellanåt, men det mesta lagar jag själv. Och så gillar jag korv, förstås, även om inte det står på menyn varje vecka. 🙂

Ni missar väl inte att från och med idag kan man förtidsrösta? Jag kommer inte att hålla något politiskt tal här i min blogg, utan bara påpeka att det är en rättighet alla myndiga innevånare har, som jag tycker alla ska använda. Om man inte röstar, får man inte gnälla efteråt, oavsett hur det går – eller hur? 😉

Finessen med förtidsröstning är att, om det parti man röstat på kommer med något hialöst utspel under debatterna, kan man ångra sig och rösta igen på valdagen i sin ordinarie röstlokal! Då plockas din förtidsröst bort när rösterna samlas in. Det kan ju också vara skönt att förtidsrösta ifall man vill göra annat på själva valdagen.

Igår passade jag på att fråga en kollega om han också börjat med viktsprutor eller om han lyckas banta utan dem? Jag har ju sett långt före semestern att han blivit tunnare, men har inte haft tillfälle att fråga honom enskilt förrän igår. Han och hans syster har börjat banta, och peppar varandra! Hoppas det går lika bra för henne! 🙂

Själv retar jag mig på min ”gravidmage” (ett bråck på magen) som bildats på bilringen runt midjan, men jag ska snart (om ca tre veckor) till K för ultraljud, då de ska se vad, om, och hur det går att göra något åt den. Som av en händelse fick jag precis en kallelse till lungkliniken i S dagen efter, och måste då ta med min Snarkis, så jag misstänker jag blir av med honom. 😳

Vi har inte kamperat ihop, Snarkis och jag, på länge, då jag flyttat tillbaka mitt sovande till soffan – men rullvagnen med Snarkis & tillbehör står vid sängen i andra änden av rummet… 🙄 Masken sitter inte bra sedan jag blivit smalare i ansiktet, det läcker och pyser och blåser och pruttar hela natten. Jag har försökt dra åt remmarna så gott det går men nu går det inte längre. Masken låter hela natten och även om jag hör dåligt, så hör jag den – den sitter ju för tusan på min skalle! 🙁

UPDATE
Vi hade APT idag, som jag nästan glömde bort, eftersom jag hamnade i telefonen. Surprise, surprise – vår chef bjöd på smörgåstårta! 🙂 Den var både god och oväntad, hon ville visa uppskattning över att vi kom ihåg hennes födelsedag som hon försökt smyga undan under sommarsemestern. 😉

Min kontorsdator vill inte samarbeta med mig idag. Både igår och idag har den lagt av, så jag fått rycka ur sladden och göra ”hård omstart”. Nu vill jag försöka med en ny mus i första hand, men jag misstänker att hela datorn behöver bytas ut.

UPDATE 2
Med ny mus blev datorn som ny! Än så länge fungerar den som den ska. Peppar peppar. 😉

UPDATE 3
Tro det eller ej, men jag tog faktiskt ut soporna från lunchrummet idag! I vanliga fall brukar vi göra så att A tar ut soporna och jag fyller på kaffemasken, men idag bytte vi helt plötsligt roller. 😯 Spela roll, jag orkade ta mig hela vägen ut till soptunnorna och in igen, då jag kunde stanna och sitta en stund på Kalle medan jag hämtade andan och vilade knäna. Utan honom hade jag nog blivit kvar där ute.