Kategori: Foto

Inte så stor pall den här gången.
Det här fotot är från förra leveransen, våren 2016.

Vilken tur jag har flextid!

Jag fick ett samtal igår att varor skulle levereras hem till mig idag, på morgonen. Som tur var hade jag inte hunnit gå från jobbet, utan skrev snabbt upp på tavlan* att jag skulle bli lite sen idag. Leveransen gick som smort, och jag var på plats på jobbet inom flextidens ramar! 🙂

Nu återstår bara att boka in montören, vilket inte alls är lika lätt. Jag har fått ett mobilnummer, men den är tydligen avstängd. Jag får prova ringa honom ikväll och se om den är på när han inte jobbar. Och har han inte tid i januari, så kan han inte komma förrän i mars – det har jag sedan tidigare fått besked om.

Så, nu får min bil bo utomhus eftersom det står en pall med byggvaror** i garaget. Vilken tur jag har ny kupévärmare! 😉

Mer spännande än så blir inte dagen idag. Hoppas jag.

Javisstja, ifall ni undrar så har stormen lagt sig, det är plusgrader och oblåsigt. Som en vårdag, med takdropp och allt!

[tags]flex, leverans, hantverkare, garage[/tags]

*) Vi har en anslagstavla i korridoren, där vi skriver upp när någon är borta (och väntas vara tillbaka, ifall vi vet).

**) Pallen var tydligt märkt ”förvaras i rumstemperatur”, så garaget får duga. Värmen är ju på därinne, även om det kanske är lite kallare än inomhus.

 Före

Efter

Foton tagna inne i olika kontor, i olika belysning.

Nu längtar jag bara till imorgon bitti, då jag ska borsta ut håret efter duschen… 😉

(Jag tog av den olivgröna koftan jag hade över linnet, då jag tyckte kontrasten mot håret blev bättre mot den röda färgen.)

[tags]klippa håret[/tags]

Den nya kupévärmaren i sin kartong på sätet, den gamla
står på sitt ställ på golvet. Äkta orange 70-talsplast?

Ni vet hur det är: just januari är en både lång och fattig månad. Bara därför har min kupévärmare till bilen gett upp. 🙁

Igår skrek den bara åt mig och ville inte alls gå igång. Suck. Jag har åkt förbi macken i morse och investerat i en ny kupévärmare, plus ett ställ att ha den på (så passagerare inte sitter och sparkar på värmaren).

En fördel är att jag inte varit och veckohandlat (eller ens gjort matsedel), så jag hade råd att shoppa loss på macken. Nu återstår att gå igenom kyl & frys & skafferi och komponera nya spännande maträtter. 😆 Även om det känns torftigt, så har jag ändå mat hemma. Det går verkligen ingen nöd på mig!

Nu återstår bara att se hur länge den här värmaren håller. Den gamla, som lagt av, har följt mig från bil till bil sedan jag tog körkort – för 35 år sedan… Jag minns inte ens om den var ett nyinköp eller om jag ärvt den av någon annan. Den har gjort sitt. Vila i frid. 😉

[tags]kupévärmare[/tags]

Ibland är jag nästan lite synsk – eller också känner jag mina pappenheimare (a k a juniorerna) lite för bra…

Jag släppte ju in B i min läs- och lyssnatjänst igår, då hon gärna ville ha något att lyssna på under bussresorna till och från U, där hon kommer att vara typ varannan vecka ett tag framöver. Jag SMS:ade anvnamn och lösenord till henne, och en timme senare slog det mig; hennes lila hörlurar var kvar hos mig!

Snabbt skickade jag ett mess att hon kunde sluta söka de lila hörlurarna, för de var här – och på svaret misstänker jag att hon gjorde precis det: sökte dem. Nå, hon har andra lurar att använda – det är därför de lila blivit kvar hos mig.

Jag kan också idag förutspå att min jobbvecka kommer att bli fullmatad. Det behövs inga övernaturliga krafter för att känna det, det är bara att kika i kalendern.

[tags]synsk, hörlurar, jobb[/tags]