Froppisen fick vara Upprörd igår! 😉
Först missade jag helt att hon gick ut under min första rökstund på altanen, så hon blev lämnad ensam utomhus i det kalla regnet (som blåste in över altanen, trots taket) medan jag duschade och piffade till mig. Gissa om hon var sur när jag upptäckte henne, vid nästa rökpaus…?
På kvällen gjorde vi om samma misstag (minus duschen och piffandet), så det var ett blött åskmoln som klev in genom altandörren sedan jag glömt henne ute för andra gången samma dag. Ajajajdå! 😳 Som hämnd ”råkade” hon riva ut en tråd i min (nästan) nya topp, en tråd som inte går att dra tillbaka. -Oj, jag fastnade visst med klon precis där, så synd att du kommer att få ett hål i din tröja! (Sade hon inte.)
I morse snöade det (äntligen!) men då tvärvägrade froppisen att gå ut. Även fast skatorna plötsligt satte igång sitt varning-för-katt-skränande (som hon hört dem jaga henne med), gick hon inte ut. Hon nöjde sig med att spana från fönsterbrädan istället. (Ingen katt i sikte, inte medan jag var kvar hemma, men vi vet att det finns a new kid in town, som brukar smyga vid mitt garage.)
Här ser ni vardagsrummets samlade adventsbelysning, inklusive en ljusstake som speglas i fönstret från andra änden av rummet. I vanliga fall brukar jag ha två små ljusstakar, i de mindre fönstren, men en hade dött medan grejerna låg i skrubben. Den stora ljusstaken levde i alla fall fortfarande, och tur var väl det.
Däremot har jag kommit igång så bra med uppdateringen av intranätet, att jag knappt har ro att gå hem på kvällarna. 😉 Jag sitter kvar på arbetet så länge det är möjligt (d v s inom flexramarna – ingen övertid) och ser den nya sidan växa fram bit för bit. Ny design, lite fler bilder, lite piff och lite puff. 😆 Ändå är det samma (trista) innehåll, men det ser mycket bättre ut!
Frosten har hållit marken vit ett längre tag, men i morse var det snö som mötte mig när jag öppnade ytterdörren. Inte mycket, som ni ser, men lagom för att omgivningarna ska bli ljusare. 🙂
Eftersom mina två kvarvarande syskon fyllde jämna år, på samma dag, hade de sina respektive kalas – även de på samma dag. Jag slog in deras presenter i likadant omslagspapper, men tog ändå rätt paket till rätt person när jag bar in dem från bilen. 😉
Eftersom kalasen hölls hemma i Byn, passade jag – för en gångs skull – färjan över Träsket.* I vanliga fall missar jag den med ett par minuter, och får då köra den lite längre vägen hem till Byn.
Det var lite läskigt att åka över med färjan, då isen börjat lägga sig på vattnet och jag hade en stor lastbil bakom mig…! Men, vi tog oss iland på andra sidan** utan problem.
Fikat hos syrran var rikligt och hembakt! Observera särskilt rullrånen och anisbröden, efterlängtade inte bara av mig. De tog snabbt slut! 😉
Senare var det dags för middag (och mer tårta) i Byns Folkets Hus, som brorsan hyrt för tillfället. Det var fullt med folk, god mat och god stämning. Många var mer eller mindre obekanta för mig (somliga hade åldrats betydligt på de typ 20 år sedan jag såg dem senast…). Jag åkte tidigt hemåt i höstmörkret – bäst att sluta festen när den är som bäst! 🙂