* Snigel *

Nu är räkningarna betalda, så jag kan sova lugnt inatt. (Som om jag inte alltid gör det…) Jag har suttit en stund och fipplat med diverse autogiron också, få se om det funkar från nästa månad? 😉

Inte nog med det, jag har fått däcken bytta också! A ringde en stund innan lunch, och sa att han skulle byta dem åt mig medan jag åt. Sedan for han dessutom och fyllde på luft i ett av däcken åt mig, så nu är sommarskorna ordentligt på! 😉

Jag erbjöd honom min lunchburk, men det var för mycket grönsaker han inte gillar i den, så han skulle väl äta från grillen. Eftersom han är ledig hade jag med avsikt planerat in dessa grönsaker i menyn (jag gillar dem!), så det var väntat att han inte ville ha.

Till eftermiddagskaffet fick vi (på min avdelning) en liten tårtsnutt att dela på. Det var datagrabbarna som hade en bit över. Min kollega M slutar hos oss imorgon, precis som hennes sambo I slutar hos IT. Båda ska bjuda på tårta, har hon skvallrat, så det blir intressant att fika imorgon och se vad som dyker upp. *slickar mig om munnen*

Men – kaffemasken bröt ihop idag igen, då Någon fyllt på bönor utan att tömma sumpbehållaren. 😯 Det finns inget att göra åt den saken, bara ringa efter service. Som kanske hinner komma den här veckan… *suck*

UPDATE
Jag har även uppdaterat till nyaste versionen av WordPress. Allt verkar vara kvar, såvitt jag kan se.

Hupp! Jag glömde att räkningarna skulle betalas igår (betalar dem alltid när jag får lön) så då vet jag vad som väntar ikväll. 😳

Ett plus i kanten är i alla fall att jag for och handlade efter jobbet, så det är gjort för den här veckan. Ja, jag undviker att fara när det är mycket folk – jobbade en timme extra så att det skulle tunna ut kundantalet på affären.

Tvätten är inte påbörjad än, men vilken dag som helst… 😉 Jag ska först kånka ner allt från sovrummet till tvättstugan, men ner går ju bra. Det är att bära upp det som är torrt i tvättstugan som tar emot värst, men det måste göras. *suck*

Jag lyssnar på ”Person okänd” av Susie Steiner, varvat med att jag läser ”Ett kallt fall” av Peter May. Då vet ni var jag är i ljud- och e-boksdjungeln. Förutom det så somnade jag ifrån både ”En plats på landet” och ”Oak Island” igår, men det är ju inget ovanligt. *rycker på axlarna*

Imorgon ska jag och B ha en träff för att gå igenom en ny funktion till jobbets webbsida. Det blir lite spännande, men jag tror jag har en idé om hur vi ska implementera den på bästa sätt. Annars går det ju alltid att göra om, eller hur? En webbsida är aldrig färdig, den lever och förändras med tiden.

Som ni säkert redan räknat ut, har jag inte börjat med tvätten än. Men (kanske) ikväll…? Jag kan utnyttja det faktum att jag har ett par färdiga matlådor efter helgen, så jag sparar middagslagningstid åtminstone ikväll och imorgon. Däremot måste jag fara och handla ikväll, då kattmaten är så gott som slut. Ve och fasa! 😯

Jag brukar säga att bara jag har kaffe, cigg och kattmat hemma, så klarar jag mig länge. Det är så sant som det kan vara. Jag vet inte vem som skämt bort katten, men någon har gjort det. 😳 Torrfoder? Det fnyser hon bara åt (men det försvinner i sakta mak från skålen, så hon äter tydligen någon kula då och då) – hon vill ha blötfoder!

Jag får försöka fundera ihop någon sorts matsedel även denna kortvecka. Det blev ändringar i menyn förra veckan, så jag har otillagade maträtter kvar att göra. Bra, det gör handelslistan kort och bekväm. 😉

För att återgå till tvätten, så längtar jag tills jag kan börja hänga tvätt utomhus. Just nu är det för mycket snö i vägen; jag kan ta mig till torkvindan, men inte utan problem. Dessutom är det fortfarande lite för kallt, tycker jag. Men det finns inget som luktar så gott som soltorkade lakan i sängen! 🙂

Nu är det i första hand kläder jag behöver tvätta, och då fyller det snabbt upp på torklinorna i källaren. Visst, jag har en torktumlare, men a) jag gillar inte att det som tumlas blir så skrynkligt, eller b) att använda torktumlaren from hell. Den slår av sig själv då och då, med ytterst ojämna mellanrum, så jag får springa i källartrappan och kolla den hela tiden. Därför kör jag bara första tvätten (”smått vitt”, dvs underkläder och sockor) i tumlaren, så kan jag slå igång den igen varje gång jag går ner och byter tvätt i masken; tvätt som ska hängas på linorna.

Helgen har varit lugn och stillsam. Nästan för lugn och stillsam. *djup suck* Jag missade ett 30-årskalas (B:s A fyllde jämnt) och har inte varit utanför gården. OK, jag hade förstås kunnat göra som min kompis C berättade att hon gjort, när hemmasittandet blev för långtråkigt: hon for ut och körde. Än hit och än dit under några mil, bara för att få se något annat än det vanliga. Hon och hennes I är i total karantän, så juniorerna handlar åt dem, eftersom båda är i olika riskgrupper.

B förmanade mig att jag borde jobba hemifrån och skicka A att handla åt mig, men jag försöker hålla mig på min kant så gott det går. På jobbet har vi egna kontor, alla är friska (men jag vet att man kan vara smittspridare i alla fall), besök utifrån undviks i största möjliga mån. Jag handlar när det är lite folk i affären, typ 2-4 bilar på parkeringen: då går jag in. Och väl inne i affären undviker jag folk så gott det går.

*fnissar* Nu ska jag avslöja det som fick syrran att skratta gott, när jag berättade det: jag skriver handelslistan i den ordning varorna finns i affären, så jag bara behöver gå ett varv. ”Precis som farbror K!” skrattade hon när jag berättade det, men jag tycker det är effektivt. Det funkar extra bra när jag har handelslistan i en app, och kan lägga in nya rader mellan sådant jag skrivit tidigare. En enda runda i affären räcker gott, när man har dåliga knän.

OK, nu har jag fått det bekräftat: mina knän har all orsak att vara onda. Det är ungefär lika illa på båda knäna, men brosket är mestadels bortnött så benpiporna gnider mot varann. Konstigt nog (?) är det lika illa på båda knäna, men det onda har ju flyttat sig från höger till vänster knä, så det jämnar väl ut sig på det stora hela. 😉

Sjukgymnasten ringde och jag ska dit nästa vecka. Då får jag se eländet, på röntgenbilderna som togs tidigare, och jag ska få ett träningsprogram att roa mig med, under tiden jag väntar på vad som kan göras efter att sjukvården kommit igång igen efter Smittan (operation??? 😯 )… Håhå jaja, så går det när man är både gammal, otränad och fet. 😉

Just nu är ickeakuta ingrepp långt-långt-långt ner på priolistan inom sjukvården, och det förstår jag så väl. Har jag gått med mina onda knän i åratal, så kan jag fortsätta med det så länge jag orkar. *rycker på axlarna* Det är ju inte en fråga om liv eller död. Jag är vid gott mod i alla fall.