* Snigel *

Den nyaste ringen

OK, så här ser den nyaste ringen ut. Även om det inte syns så bra på fotot, så har den i alla fall tre infällda diamanter. Den glimmar diskret på mitt ”fuck you”-finger. 😉

Nu ska jag sluta köpa dyra ringar, jag har så det räcker. För ett bra tag framöver. (Läs: tills jag betalt altanen, som jag inte har någon som helst aning om vad den kommer att kosta.)

I väntans tider – på busstationen

Jag gjorde en god gärning igår. Den var inte så betungande, då jag ändå skulle köra hem med bilen. Min kompis C skickade ett meddelande och undrade om hon – med sin onda fot – kunde komma och vänta en stund hemma hos mig*, då hennes skjuts hem från bussen skulle dröja ett tag. Ha! Det var väl klart att jag skjutsade henne hela vägen hem. Det är inte långt, och hon ställer alltid upp för mig.

Nu fick jag bilen varmkörd, så rutorna blev isfria, innan jag kom hem och ställde in den i garaget. Se där, jag fick en klar fördel av att göra henne en tjänst! 🙂 Jag hann också in en snabb sväng och säga hej åt I, som återhämtar sig efter sjukhusvistelsen. Återhämtningen tar lite tid, men det måste den få göra. Nu klarar han sig utan rollator, i alla fall.

Ikväll blir städ- och diskkväll, då B & co kommer imorgon. Jag måste hinna handla också, och har lite idéer om vad som kommer att serveras lördag lunch + middag, samt söndag lunch. Lite frukost måste jag också köpa hem, och kolla att jag har kaffe så det räcker.

[tags]diamantring, busstation, barnbarn[/tags]

*) Jag bor väldigt nära busstationen.

*grmpfh*

Jag försov mig i morse. Vet inte ens om väckaren ringt och jag råkat slå av den istället för att snooza, eller om den inte alls ringt över huvud taget. 🙄

Trots att vi har flex, så jag inte behöver jäkta, så blir ändå hjärnan kvar på kudden resten av dagen… Man liksom hoppar upp och glömmer väcka den. Som tur är har jag inga (planerade) möten idag, och kan styra upp en del sorteringsarbete som är ren terapi en sådan här gång.

För att inte tala om det uteblivna morgonkaffet. *morr* Helst ska jag hållas i ett madrasserat rum tills jag fått min första mugg med färskbryggt kaffe – åtminstone någonstans där jag slipper människor. Det första morgonkaffet ska drickas under andakt, med tystnad och i lugn och ro. Inte i fikarummet på jobbet, med skrällande kaffemaskin (det skramlar när den maler bönorna) och en massa äckligt pigga människor.

Mornings – we’re not all built for them…

[tags]försovning, morgnar, kaffe[/tags]

En (bortglömd) present

Titta vad jag hittade i min handväska! Först har syrran glömt ge mig den, sedan har jag själv glömt bort den – ända tills jag började rensa innehållet i min handväska häromdagen. K har skickat mig en liten present, och den dök upp lagom tills hon är tillbaka i landet. 😉

Jag tog mig en semesterdag igår, och hade massor med ärenden att uträtta, på olika ställen. Först blåste jag iväg till K, där jag först drack kaffe hos syrran och sedan skulle till dietisten. En positiv överraskning var att jag faktiskt inte gått upp i vikt sedan jag var där förra gången! Vi enades om att jag ska prova 5:2-dieten och sedan återkomma om ca 3 månader så vi får se hur det går.

Så iväg till L, där jag galopperade till optikern och – ÄNTLIGEN – fick mina nya glasögon. Den här gången funkar de som de ska (läsfältet sitter rätt), men jag stoppade dem ändå för säkerhets skull i handväskan* när jag ilade vidare till guldsmeden för att hämta den ring jag tidigare beställt… 😉

Japp, jag har (under ett av mina tidigare besök i L) beställt en ring jag länge dreglat över. Guld, förstås – med diamanter, förstås. Den var redan betald, jag behövde bara hämta den. Sedan fick jag köra som en blådåre till grillen i närheten av bilverkstaden och köpa mig en kombinerad frukost-lunch-middag. Så iväg snabbt till verkstaden, där jag i lugn och ro kunde äta min icke-dietistvänliga mat medan bilen fick service.

Trots att jag provat med ringmått för att få rätt storlek (jag måste specialbeställa alla ringar till andra fingrar än lillfingrarna) så kändes ringen väldigt trång. Först fick jag knappt på den och sedan fick jag nästan inte av den. Jag var tvungen åka in till stan igen efter servicen för att kontrollmäta att storleken verkligen var rätt, men det var den. Det var väl värmen och stressen som fick mina fingrar att svälla mer än vanligt. 🙄 Jag ger den några dagar, så fingret – och jag – får vänja sig vid ringen.** (Foto på den kommer väl så småningom.)

Ursprungsplanen var att hinna pussa gossarna också, men jag skippade den biten. Åkte raka spåret hem istället och konstaterade att:

1. Parkeringar är inte alls uppskyltade när man kör norrut efter E4:an, och
2. E10:an har så slitna målade markeringar (mitt- och sidlinjer) att de inte syns när man får möte, utan det är bara att köra på känn när vägen är blöt och det är mörkt.

[tags]present, semester, fika, dietist, optiker, glasögon, diamantring, grillmat, bilverkstad, service, dåliga vägar[/tags]

*) Jag tar det säkra före det osäkra med nya glasögon. Börjar alltid använda dem först när jag är hemma, då jag brukar tappa lite av höjd- och djupbedömning vid byte, tills jag vant mig. Snubblar i gropar eller trappor och så.

**) Annars får jag byta finger att ha den på, den passar på fler fingrar än det utvalda.