* Snigel *

Förbereder mig för fullt inför kvällens fredagsmys: jag, katt, soffa, yllefilt, TV, zzzzova… Det är väl ungefär så det kommer att se ut. Risken är ganska stor.

En kväll under veckan, då jag – som vanligt – sovit ett par tre timmar framför TV:n och vaknat mittinatten, zappade jag mellan kanalerna och hittade reprisen av  ”Undercover boss”. Hur intressant som helst! Vilken tur att det även finns på SVT Play, så jag kan se en del av de avsnitt jag missat!

För intresseklubben kan jag avslöja att tvätten fortfarande inte är vikt, dammsugaren står och samlar damm bredvid kattlådan istället för att dras runt golven och göra skäl för sitt namn, disken hopar sig utanför diskmasken, badrummet behöver skuras… Tja. Allt är som vanligt, alltså.

[tags]fredag, undercover boss[/tags]

Jag har varit till tandläkaren – för sista gången vad gäller den här rotfyllningen! Skönt att det är över! (Och skönt att slippa tandvärk.) Det känns som att jag fått göra återbesök efter återbesök i all oändlighet, men nu är det klart.

Under tiden jag satt i väntrummet pratade jag med en gammal bekant jag inte träffat på länge, och helt plötsligt kom A förbi! Hans jobb ligger vägg i vägg med tandläkarmottagningen, så han upptäckte mig i väntrummet. Jag hade tidigare ringt hans mobilsvar men kunde nu ge honom meddelandet IRL. 😉

När jag ändå var där, passade jag på att springa upp till päronen en snabb sväng. (Deras äldreboende är också i samma byggnad som tandläkaren och A:s jobb, men på våningen ovanför.) Jag hade tidigare lovat farsan att ta med ordentliga hörlurar åt honom, då han ska lyssna på radion. Han har fått låna ett par små öronploppar av L & E, men de faller bara ur öronen hela tiden, säger han.

Morsan satt i matsalen, vid kanten mot korridoren, så hon var pigg och glad när hon fick se folk i rörelse. Farsan låg på sängen (med hörsnäckorna i öronen) och hade börjat lyssna på en ljudbok, som någon lånat åt honom. Kul att han är igång med böckerna igen! Han hade inte tid med mig, det var ju så spännande…! (Men jag fick byta till hörlurarna, istället för hörsnäckorna, åt honom.)

Idag känns som en Mycket Bättre Dag än igår, på alla plan. Jag är gladare, solen skiner och allt går så lätt. 🙂

UPDATE
Döm om min förvåning – och lycka – när jag upptäckte att någon klippt min gräsmatta idag!?! Återstår bara att ta reda på om det är A (som skulle sluta tidigt) eller bästisgrannen. *lycklig*

[tags]tandläkaren, gamlingar, pigg och glad[/tags]

Jag kände mig lite som jultomten idag.

Under sommaren har H, som ansvarade för köket*, gått i pension. Det innebär att ”alla” ska sköta det, vilket – förstås – innebär att ”ingen” gör det, eftersom ”alla” förväntar sig att ”någon annan” gör det… Ja, ni förstår problemet.

Därför fick jag uppdraget att akuthandla allt nödvändigt som sakta men säkert tagit slut. Jag bunkrade en hel del skorpor, om vi säger så, men behärskade mig vad gäller färskvaror. Nu klarar vi fikastunderna under det som är kvar av veckan, i alla fall.

Jultomtekänslan kom när jag bar in kassarna i köket och började plocka upp det jag handlat. Aldrig har folk blivit så glada att se mig tidigare! 😉

[tags]köket, kaffe, fikarast[/tags]

*) Att ansvara för köket betyder t ex att ha koll på varifrån – och när (leveranstid?) – kaffe och filter till automaten ska beställas, att göra ren denna automat, att det finns bitsocker och tepåsar, etc. Sådant som måste fungera.

Vilken tur att jag är en sådan bra kattmamma!

Igår, medan jag pratade i telefonen, såg jag plötsligt froppisen skjuta rygg i köksfönstret och hörde ett utdraget, ilsket, jamande. Hupp! Rusade till fönstret och kollade vad som var på gång.

På bron satt en jättesur gamling med alla hår på ända och fräste åt en främmande katt. Oops – bäst att vara snabb i vändningarna innan blodvite uppstod! Jag rusade ut och slet tag i kvasten för att skrämma bort den främmande katten.

Den flyttade sig lite, lagom för att jag skulle kunna ”sopa” lite med kvasten på plattorna framför bron. Det ljudet gillar inte katter, speciellt om man samtidigt väser ilsket åt dem. Den främmande katten flyttade sig – motvilligt – över till andra sidan gatan, medan mina soldater gjorde fula miner åt den bakom min trygga rygg.

Sedan var friden återställd – och jag upptäckte att jag fortfarande pratade i telefonen…

[tags]katter, slagsmål, kvast, telefon[/tags]

Dagen började bra. NOT!

Fick skavsår (!!!) av mina gamla ingångna skor på väg till jobbet i morse. F-n också! Det är m a o läge att köpa nya, då de gamla nu börjar vara alldeles söndernötta bakom hälen.

Jag måste dessutom promenera hem under lunchen, dels för att äta *ta-daa* varmkorv med bröd, en riktigt snabblagad delikatess, dels för att byta till sommarsandaler, som (förhoppningsvis) inte skaver. Tack och lov regnar det åtminstone inte, men det kan hinna ändras innan det är dags.

På jobbet har jag fått ett stort, helt ospännande, paket. Vill helst bara skicka tillbaka det utan att öppna. Boring snoring, men tyvärr måste jag ta itu med det. Vilken dag som helst…

Pigg när jag vaknade, trött redan under förmiddagskaffet. Hur ska detta sluta? (F ö blev det ingen tvätt vikt igår heller. Bara så ni vet. Jag har allt det roliga kvar.)

UPDATE
Självklart var en av sakerna i det oönskade paketet trasig, men jag kontaktade avsändaren direkt. Det verkar ordna sig. Och så har jag fått mens. Bara så ni vet. (Hör små röster som viskar i mitt huvud: ”Choklad… Choooklaaad… Chooooklaaaaad…”)

[tags]gnäll[/tags]